AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.

SKF:s enhet för Fabrikslogistik upplever att man har ett stort problem med ringarnas flöde in till en av SKF:s fabriker den s.k. D-fabriken, som tillverkar medelstora rullager. (Fabrikslogistik sköter det fysiska flödet av material frÄn godsmottagningen till tillverkande avdelning). Materialflödet Àr idag inte anpassat för det ankommande godset och speglas inte av korta genomloppstider och smÄ lager. Syftet med mitt uppdrag som redovisas i denna rapport Àr att se över ringarnas flöde och redogöra för hur man kan skapa förutsÀttningar för ett bÀttre och mer kontinuerligt flöde.

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Heltalen och polynom tycks ha flera gemensamma egenskaper. En av heltalens egenskaper Àr aritmetikens fundamentalsats som sÀger att alla heltal kan skrivas som en produkt av primtal. Polynomen har en motsvarande egenskap, faktorsatsen, som innebÀr att varje polynom kan skrivas som en produkt av rotfaktorer. Denna och flera andra egenskaper som heltal och polynom har som motsvarar varandra beror inte pÄ en slump utan pÄ att de Àr beslÀktade. Egenskaper hos mÄnga vÀlanvÀnda mÀngder, de reella talen, de rationella talen samt heltalen kan beskrivas med gruppteori.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur vÀl vi lyckats motivera eleverna till eget skrivande genom varierade och kreativa skrivövningar. Denna undersökning har bedrivits vid tvÄ olika skolor med elever i Ärskurserna 3?4 och vi kallar dessa för A och B. Klass A bestod av 20 elever och klass B av 24 elever. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder, i form av enkÀter och intervjuer.

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

I detta utvecklingsarbete ligger fokus pÄ den fysiska miljön, dess betydelse och förÀndringen av den. Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att skapa ett rum som utmanar barnens kreativa förmÄgor och utvecklar ett multimodalt arbetssÀtt. Med arbetet vill vi Àven fördjupa förstÄelsen för miljön och skapa en förÀndring. Vi har genomfört arbetet i en förskoleklass, dÀr önskemÄlet om en förÀndring frÄn ett outnyttjat rum till en kreativ ateljé och ett stimulerande dansrum fanns. Metoder som anvÀnts Àr: intervjuer i form av feedback, observationer och den fysiska miljöförÀndringen.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

I det rÄdande informationssamhÀllet dÀr utbytet av information och digitalt material har blivit mer framtrÀdande Àn nÄgonsin tidigare har Àven upphovsrÀttsfallen kring dess anvÀndande och ÄteranvÀndande blivit allt mer aktualiserade.I denna uppsats har vi sökt att studera hur normer kring skapande och originalitet har pÄverkat kreativa aktörers syn pÄ ÄteranvÀndning och rekontextualisering under det senare 00-talet och tidiga 2010-talet.Genom att utveckla metoden interkontextualitet har vi studerat hur mÀnniskan och hennes kognitiva processer influerar rÀttsfall som rör just deriverade verk och/eller rekontextualisering.Den digitala tekniken har fört med sig nya normer kring skapande tillika hur information förmedlas mellan mÀnniskor, vilket resulterat i förÀndrade konsumtionsmönster och en remixkultur dÀr individuella verk inte ses som statiska enheter utan som levande, sammanlÀnkade uttryck. Kognitiva processer kan ha bidragit till denna remixkultur och i sin tur mer generaliserade attityder frÄn mediadistributionsbolag och myndighetsorganisationer.Med bakgrund av detta söker vi att föresprÄka en mer öppen syn pÄ de interkontextuella samband som binder kreativa verk och deras bakomliggande kreatörer till varandra. Att se kreativa uttryck som en del i den globala meme-pool,dÀr mÀnniskor tillsammans bygger vidare pÄ vÄrt kulturella arv, kan vara ett steg i att motverka skadlig egoism kring det egna skapandet..

ÖversĂ€ttningen av egennamn och kulturella referenser Ă€r problematiskeftersom namn i sig bĂ€r kulturella konnotationer. Om översĂ€ttaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten gĂ„r en viktig betydelsedimensionförlorad för mĂ„lsprĂ„kslĂ€saren. Syftet med föreliggande uppsats Ă€r attundersöka vilka översĂ€ttningsstrategier som kan tillĂ€mpas vid översĂ€ttningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen bestĂ„r av tvĂ„ delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översĂ€ttning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillĂ€mpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översĂ€ttningsförslag som jag gett i minegen översĂ€ttning av texten..

MÄlsÀttningen med projektet var att det skulle utmynna i nÄgon form av produkt som skulle fylla en funktion samtidigt som fokus skulle ligga pÄ att skapa ett designvÀrde. Vi sÄg det som en utmaning att skapa ett koncept som attraherar kreativa och designintresserade mÀnniskor. Resultatet blev inspirationskonceptet En ingivelse frÄn Gud som riktar sig tillen designintresserad och kreativ mÄlgrupp. Konceptet innehÄller en vÀggkalender, ett skissblock, CD-skiva med bakgrundsbilder och tillhörande förpackning. MÄlet Àr att produkten ska uppmuntra och inspirera mÄlgruppen till kreativitet.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.