Teknisk gymnasieutbildning har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären och nya Àmnen har kopplats till teknikomrÄdet. Har det vidare teknikperspektivet ocksÄ vidgat elevrekryteringen? Manliga elever pÄ tvÄ skilda teknikinriktningar, ingenjör och arkitektur, har genom enkÀter och intervjuer besvarat frÄgor som rör deras motiv, intressen och framtidsplaner. Ur ett genusperspektiv behandlas mÀnnens upplevelser kring teknik och genus. UtifrÄn resultatet har tre elevtyper blivit synliga: teknikern, kreatören och surfaren. Teknikern och kreatören Àr bÄda mÄlmedvetna i sina studier och framtida yrkesval.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av förestÀllningsförmÄga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvÀmlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för sjÀlvskattning av mental förestÀllningsförmÄga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet anvÀndes. En multipel regression genomfördes och en nÀrmare granskning visade att endast visuell förestÀllningsförmÄga signifikant predicerade poÀngen pÄ kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll lÄg precis över grÀnsen för att vara signifikant.

Japan Àr en av Sveriges viktigaste exportmarknader och en av de största ekonomierna i vÀrlden. Det finns en lÄng historia av handel mellan lÀnderna och de flesta stora svenska företag finns representerade i Japan. NÀr svenska företag som tidigare inte varit inblandade pÄ den japanska marknaden ska etablera sig i Japan möts de av kulturella skillnader som kan komma att pÄverka de beslut som fattas, pÄ grund av bristande kommunikation och förstÄelse. Kultur Àr ett samlingsnamn för de mönster av tankar, kÀnslor och sÀtt att agera som mÀnniskan lever efter, och Àven om företag skulle vÀlja att etablera sig i ett grannland, sÄ skulle det ÀndÄ mötas av kulturella skillnader. I dessa sammanhang talar vi om den sÄ kallade psykiska distansen, som kom att uppstÄ ur Uppsala-modellen, som Johanson & Vahlne (1977) presenterade. Den psykiska distansen förklarar att det Àr inte bara den fysiska distansen som pÄverkar utlandsetableringar, utan Àven den upplevda, i form av kulturella skillnader, sprÄk och liknande. Ur ett internationaliseringsperspektiv och med hjÀlp av Geert Hofstedes (2011) kulturdimensionsteori faststÀller denna uppsats de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Japan, med fokus pÄ de skillnaderna i affÀrskultur. UtifrÄn de kulturella skillnaderna presenteras och diskuteras hur svenska företag ska etablera sig i Japan genom ett antal olika etableringsstrategier, som Kogut & Singh (1988) och andra forskare visat pÄverkas av kulturella skillnader. De slutsatser som detta arbete kunnat faststÀlla Àr att det finns stora kulturella skillnader mellan Sverige och Japan i alla de fyra dimensioner av kultur som Geert Hofstede (2011) utvecklade.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka och beskriva förutsÀttningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhÄllandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet. Metod Uppsatsens syfte har undersökts med hjÀlp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras förestÀllning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer Àr gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skÄdespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt pÄ det konstpedagogiska perspektivet. Resultat Det framgÄr av resultatet att gruppen Sort Samvittighed vÀrderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och förestÀllningen Hvid Magi utgÄr ifrÄn.

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

Bakgrund: Idag slÄss mÄnga företag om att fÄ en plats i vÄrt medvetande och de lÀgger dÀrmed ut stora summor pÄ varumÀrkesbyggande och varumÀrkesvÄrd. Det handlar inte lÀngre om att bara prÀnta in logotypen, utan Àven att ge sitt varumÀrke en "sjÀl" och ladda det med olika vÀrden. I och med dagens globalisering Àr det ocksÄ ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumÀrke till en utlÀndsk marknad Àr inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumÀrke Àr medvetet och omedvetet laddat med vÀrderingar, bÄde kulturella och affÀrsmÀssiga.

Den ha?r studien a?mnar ge sto?rre fo?rsta?else fo?r den roll skillnader i nationell kultur spelar i globala virtuella team, ett arbetssa?tt som i allt sto?rre utstra?ckning anva?nds av globala fo?retag. Studien identifierar fyra byggstenar som ligger till grund fo?r teamets prestation; fo?rtroende, ledning, relationer och samarbete samt kommunikation. Utifra?n dessa teman ges en litteraturgenomga?ng som mynnar ut i en kvalitativ intervjustudie utfo?rd i ett globalt virtuellt team pa? IT-fo?retaget Tieto.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

Fredsoperationer med en upprorsmotverkande karaktÀr stÀller krav pÄ att den militÀra aktören mÄste kunna förstÄ, förklara och förutsÀga komplexa skeenden inom bÄde sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och militÀra dimensioner. För att göra det mÄste aktören kunna inhÀmta och bearbeta kulturell information. Sverige har under lÄng tid bidragit i fredsoperationer internationellt. Trots det finns det inom omrÄdet kulturella underrÀttelser lite forskning publicerad om de svenska förhÄllandena. Syftet med arbetet Àr att bidra med mer kunskap inom omrÄdet samt att skapa förstÄelse för problemomrÄdena inom arbetet med kulturella underrÀttelser.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.

Syftet med uppsatsen Àr att se hur kultur pÄverkar strategiutveckling för ett internationellt företag. Vi vill ÄskÄdliggöra kopplingen mellan kultur och strategi och hur denna koppling pÄverkar det internationellt verksamma företagets agerande och dess strategiutveckling. Vi har valt att skapa en modell som beskriver hur kulturella skillnader pÄverkar ett företags internationella strategiutveckling. För att verifiera modellen, valde vi att genomföra en kvalitativ fallstudie och illustrera modellen med hjÀlp av Pharmacia och dess globala varumÀrke Nicorette. Den internationella marknaden blir allt mer homogen, men trots det krÀvs anpassningar till de kulturella skillnader som rÄder.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.