Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet anvÀnder barn kulturella redskap som hjÀlp för initiativ till lek. Studien har utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning som gjorts inom omrÄdet. Studiens syfte Àr att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras pÄ barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera vÀrde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I MÄlerÄs Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört Àr olika typer av samarbeten nÀr de involverade aktörerna Àr pÄ en och samma plats. Problemet ligger i att det inte Àr helt klart vilka intÀkter, kostnader och vÀrden det Àr som uppkommer i samarbete.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

Vad Àr det som pÄverkar en musikers prestation i inspelningsstudion? Vilka av dessa faktorer kan jag som producent pÄverka under ett inspelningsprojekt? Syftet med uppsatsen Àr i första hand att utforma en metod för att ta reda pÄ faktorer som jag kan pÄverka och pÄ sÄ vis höja prestationen hos musikern. Den praktiska delen bestÄr av tre olika inspelningstillfÀllen i DAVES, Linköpings universitets inspelningsstudio pÄ Campus Norrköping. Resultatet av studien visar att musikerns prestation stÄr i direkt relation till studions kreativa miljö. Det ska dock pÄpekas att detta resultat endast gÀller för intervjupersonen och att studien omfattar en person.Vad som upplevs som kreativ miljö varierar naturligtvis mellan olika mÀnniskor och kan dÀrför inte generaliseras.

TV, film och litteratur Àr omrÄden som alla ingÄr i de kulturella och kreativa nÀringarna, dvs. nÀringar som gÄr ut pÄ att pÄ nÄgot sÀtt producera upplevelser. Fandom, som ofta kretsar kring kÀllmaterial i form av t.ex. TV-serier eller böcker, har trots detta aldrig undersökts med utgÄngspunkt i upplevelseproduktionsteorier.Syftet med detta arbete var att undersöka hur deltagandet i en fandom kan fördjupa upplevelsen av kÀllmaterialet, med utgÄngspunkt i tvÄ olika upplevelseproduktions-teorier. Denna första ansats till forskning kring kombinationen fandom?upplevelse gjordes genom en litteraturstudie.I bakgrunden presenteras upplevelseekonomin, upplevelseproduktion, samt fenomenet fandom.

En ökad handel med Kina har inneburit att fler svenskar arbetar och bor dĂ€r tillfĂ€lligt. Det betyder att det finns intresse att undersöka kulturella skillnader för att underlĂ€tta anpassningar vid arbete och fritid. Åtta personer med erfarenhet av att arbeta och leva i Kina intervjuades. Resultatet visade pĂ„ betydande skillnader i kommunikation, tidsuppfattning, organisation, relationer och socialt beteende. KommunikationssvĂ„righeter fanns bĂ„de under arbete och vid fritid vilket berodde pĂ„ sprĂ„ket i sig samt olika kommunikationsstilar.

Denna studie har som utgÄngspunkt att analysera lÀroböcker för nybörjare i franska för att se vilken kulturell bild som ges av franskhet och fransk identitet. Genom att anvÀnda en kritisk diskursanalys som metod, kan man upptÀcka de representationer som ges av olika kulturella företeelser. Emellertid Àr begreppet kultur komplext att definiera och sammanfatta; det handlar om en dynamisk alltjÀmt pÄgÄende process som Àr nÀra sammanlÀnkad med identitet, nationalitet och lÀrande. DÀrför Àr det relevant att studera lÀroböckernas definitionsramar för att undersöka hur tankegÄngar kring uppdelningen av ?vi-och-dem? ser ut.

I dagens samhÀlle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lÀttare att förflytta sig över nationsgrÀnserna har detta öppnat dörrar för sÄvÀl privatpersoner som företag. I och med detta har mÄnga företag och organisationer fÄtt anpassa sig till, lÀra sig att förstÄ och hantera kulturell mÄngfald. I globala företag Àr det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anstÀllda med annan nationell kulturell bakgrund Àn sin egen. Detta kan ibland leda till missförstÄnd och merjobb, men bidrar Àven till dynamik och inspiration pÄ arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig pÄ tre djupgÄende intervjuer med managers pÄ olika nivÄer pÄ ett multinationellt callcenter i Wien.

I takt med att industrisamhÀllets fabriker tystnar övergÄr vi till ett informationssamhÀlle dÀr rÄvarorna Àr idéer som förÀdlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring Àldre miljöer kan förklara den förvirring som rÄder kring vad som egentligen Àr autentiskt. Begreppet autenticitet Àr i sig dock lika förvirrande. Genom att vÀnda bort blicken frÄn mÀnniskors anvÀndning av begreppet per se och istÀllet undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstÄ kreativa processer, utveckling av idéer, vÀrderingar, trosförestÀllningar och mÄlsÀttningar. Upplevelseindustrin kan dÄ förknippas med andra former av utbyten Àn ekonomiska transaktioner, dÀribland kreativ utveckling och existentiella kÀnslor av att vara med i ett större sammanhang.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i Ärskurs fem. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever anvÀnder nÀr de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att fÄ reda pÄ hur elever resonerar och vilka resonemang de anvÀnder sig av nÀr de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger pÄ fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svÄrighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste problemsituationer utifrÄn imitativa resonemang.

Trots att lÀroböcker i matematik har en viktig roll i undervisningen, sÄ finns det inte mycket forskning pÄ hur vÀl de uppfyller sin uppgift. Rapporter om lÀrobokens roll i skolan förekommer, dock oftast med en negativ klang. Forskning som vi har uppmÀrksammat tar upp att lÀroböckerna styr undervisning. Det nationella provet som utfördes för Ärskurs 3 2009, visade att eleverna har vissa brister i sina matematikkunskaper. Det stÄr i kursplanen för matematik att det Àr skolans uppgift att utveckla kunskaper som behövs i matematiken för att eleverna ska kunna fatta vÀlgrundade beslut i valsituationer (Skolverket, 2009-11-28).

Syftet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en mÄngkulturell förskola arbetar med den kulturella mÄngfalden i den dagliga verksamheten. Hur tÀnker pedagoger och vilket synsÀtt har de pÄ ett interkulturellt arbetssÀtt? Hur arbetar pedagoger med den kulturella mÄngfalden i barngruppen och utifrÄn barnets individuella förutsÀttningar? Har miljön utformats och anpassats för att tillgodose den kulturella mÄngfalden? Den hÀr studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Som metod anvÀndes kvalitativa informella intervjuer och ostrukturerade icke deltagande observationer. För att fÄ en bredare bild av pedagogers interkulturella arbetssÀtt genomfördes observationer av pedagogers arbetssÀtt och observationer av miljön pÄ en förskola.

"Lester Bangs har aldrig varit i TranÄs" Àr en kultursociologisk studie i syfte att testa hÄllbarheten i begreppet"kulturell navigation", samt att genom kvalitativ metod visa pÄ skillnader och likheter i Svenska musikkritikers kulturella navigationsvÀgar. Genom intervjuer med sju musikkritiker, alla frÄn svensk dagspress, strÀvar uppsatsen efter att visa pÄ varje individs specifika kulturella navigation för att nÄ en offentlig tyckarposition. Ledordet för intervjuer och för arbetet i stort har varit "Hur?". Hur navigerar en individ genom kulturen för att skaffa sig det kapital som Àr gÄngbart pÄ ett specifikt fÀlt? Begreppen kapital och fÀlt Àr hÀmtade ur Pierre Bourdieus sociologiska teori och med analysstöd av dessa begrepp ger uppsatsen dessutom nÄgra ledtrÄdar till "Varför" musikkritikerna navigerat som de gjort.

Med ett ökat antal multinationella företag med anstÀllda frÄn hela vÀrlden ökar ocksÄ antalet barn som under sin uppvÀxt flyttar runt i olika lÀnder, third culture kids. Uppsatsen syftar till och vill belysa hur det kan vara att vÀxa upp i flera olika lÀnder och hur man ser pÄ sin egen kulturella identitetsutveckling. Identitetsutveckling Àr nÄgot alla gÄr igenom. Forskning visar att om man under uppvÀxten ofta byter kulturellt sammanhang kan det en extra utmaning speciellt nÀr det gÀller att utveckla sin kulturella identitet.Fyra personer intervjuades om deras uppvÀxt och upplevelser som TKC.  Uppsatsen presenterar deras berÀttelser och tillsammans med tidigare forskning syftar de till att ge en bild av hur det kan vara att vÀxa upp i frÀmmande kulturer men ocksÄ hur den kulturella identiteten ifrÄgasÀtts nÀr man som ung vuxen ÄtervÀnder till sitt passland.