Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

Syftet med denna uppsats har varit att studera pÄ vilket sÀtt stadsbyggnadsprojektet Arabiastranden i Helsingfors kan ses som ett exempel pÄ en generell trend inom samhÀllsplaneringen. Denna trend handlar om att anvÀnda sig av varumÀrken och estetiska uttryck i den byggda miljön för att marknadsföra och konkurrera pÄ en global marknad. Uppsatsens fallstudieomrÄde Àr stadsbyggnadsprojektet och stadsdelen Arabiastranden, som representerar konst, historia och design i Helsingforsregionens ambition att uppnÄ ett varumÀrke som en ?Art and Design City?. Metoden Àr baserad pÄ personliga intervjuer, guidning, förelÀsningar, planeringsdokument och litteratur.

Syftet med denna studie var att studera vilka mÄl i styrdokumenten lÀrare i grundskolans tidigare skolÄr vill uppnÄ genom anvÀndning av barnlitteratur. Genom att fÄ en insikt i detta, var vÄr önskan att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar, gÀllande huruvida lÀrare anvÀnder barnlitteratur för lÀra elever om normer och vÀrderingar, sociala samt kulturella förhÄllanden. Vi hade en öppen instÀllning till vÄr forskningsfrÄga och för att fÄ svar pÄ den genomförde vi intervjuer Äsyftande kvalitativ resultatbearbetning med fyra stycken lÀrare i Norrbottens lÀn verksamma i grundskolans tidigare skolÄr. Studien tog totalt sju veckor att genomföra. Att barnlitteratur har flera egenskaper som kan vara till fördel vid anvÀndning i pedagogiska sammanhang, visar forskning och litteratur frÄn sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppet frÀmmandegöring kan anvÀndas som retorisk figur i olika kulturella texter samt att ge förslag över begreppets tillÀmpning i skolans bildundervisning. Syftet Àr ocksÄ att med hjÀlp av resultatet gestalta ett eget konstnÀrligt verk dÀr frÀmmandegöring problematiseras och synliggörs. Det gestaltande arbetets syfte Àr Àven att pröva hur frÀmmandegöring kan anvÀndas som retorisk figur. Undersökningens metod bygger pÄ en bildsemiotisk analys kopplat till en bildretorisk modell bestÄendes av fyra dimensioner, samt en gestaltande undersökning i form av mediet digitalt fotografi. Resultatet visar att samtliga kulturella texter anvÀnder sig av frÀmmandegöring som retorisk figur genom flera retoriska dimensioner, samt att det kan upplevas som att dimensionerna har en förmÄga att gÄ in i varandra.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Syfte: Att se om patientens kön och kulturella bakgrund har betydelse vid sjuksköterskans bedömning av smÀrta. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artikelsökning med söktermer som utgick frÄn syfte och frÄgestÀllningar. Sökning av artiklar gjordes via databaserna Cinahl och PubMed. Urvalet av de 13artiklarna bestÀmdes genom granskning av artiklarnas titel och abstrakt för att senare granskas i sin helhet.

Sammanfattning I den hÀr rapporten har vi undersökt sex lÀrares uppmuntrande av resonemang under matematiken med extra fokus pÄ algebra. LÀrarna undervisar Ärskurserna 5-7. Syftet var att se vilka resonemang som lÀrarna uppmuntrar till i matematiken och hur de introducerar algebra för eleverna. Vi har i rapporten utgÄtt frÄn tvÄ typer av resonemang nÀmligen det imiterande och det kreativa. Med det imiterande resonemanget menas att eleverna plagierar en metod som visats för dem av lÀraren, lÀroboken eller liknande.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

I takt med att allt fler företag vĂ€xer och etablerar dotterbolag och kontor i andra lĂ€nder ökar Ă€ven behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de omrĂ„den som alltfler företag satsar pĂ„ Ă€r att skapa en gemensam företagskultur som utgĂ„r ifrĂ„n tydliga och gemensamma vĂ€rderingar och som underlĂ€ttar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana vĂ€g för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke pĂ„ de kulturella skillnader som finns lĂ€nder emellan. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hĂ€nsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. VĂ„r analys visar att Klarna överfört sin företagskultur bĂ„de genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgĂ€nglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behĂ€ftad med flera initiala svĂ„righeter.

Beslut förekommer dagligen och Àr en pÄgÄende process i alla företag vÀrlden över. Beslutsprocessen kan ta form pÄ olika sÀtt och det beror framförallt pÄ hur ett lands kultur ser ut. VÄrt syfte med denna uppsats har varit att studera kulturens inverkan pÄ beslutsprocessen i japanska respektive svenska företag. Undersökningen beskriver respektive lands beslutsprocess. UtifrÄn detta har vi sedan studerat fem olika kulturella aspekter som pÄverkat beslutsprocessen, samt gjort en jÀmförelse mellan lÀnderna.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

DokumentÀrfotografiet befinner sig i stÀndig utveckling. I takt med att mÀnniskan blir mer rörlig ökar Àven dess kontakt med andra kulturer. Den hÀr rapporten undersöker hur mÀnniskor med olika kulturell bakgrund uppfattar kulturella konnotationer i dokumentÀrfotografier. OmrÄdet studien avser att studera Àr delstaten New Mexico i USA. Rapporten inleder med att definiera den dokumentÀrfotografiska utveckling av landskapet som skett i delstaten.

Sverige har blivit ett mÄngkulturellt land vilket innebÀr att sjuksköterskan möter patienter frÄn olika kulturer som Àr i behov av palliativ vÄrd. Detta gör det viktigt att belysa i vilken grad sjuksköterskan har förmÄga att hantera svÄrigheter som kan förekomma vid vÄrd av patienter med olika kulturella bakgrunder i palliativ vÄrd.Syftet med arbetet Àr att beskriva sjuksköterskans upplevelse av transkulturell palliativ vÄrd. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ litteraturöversikt grundad pÄ 11 artiklar som beskriver sjuksköterskans upplevelser av transkulturell palliativ vÄrd. Artiklarna har eftersökts i databaserna CINAHL, Medline och PubMed.Resultatet visar att kommunikation Àr en viktig del för att kunna erbjuda vÄrd och omsorg med kvalitet till patienter med olika kulturella bakgrunder. FörstÄelse för patientens verbala och icke-verbala kommunikation Àr vÀsentlig för att kunna skapa en bra relation mellan sjuksköterskan och patienten inom palliativ vÄrd.

?Undersökning syftar mot att visa att det finns informella lÀroprocesser inom den kreativa praktiken graffiti och vilken roll de spelar nÀr en utövare kommer in pÄ en konsthögskola.Min frÄgestÀllning Àr, vilket inflytande denna informella lÀroprocess har haft för mina informanter, i deras val av utbildningsomrÄde? För detta stÀller jag ocksÄ frÄgan, vilka moment som varit sÀrskilt viktiga för mina informanter i den kreativa processen? Det ges en kortfattad beskrivning av graffitins historia. Undersökningsdelen Àr baserad pÄ intervjuer med tre informanter som sjÀlva mÄlar graffiti.Deras svar Àr sedan tolkade utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med hjÀlp av Roger SÀljö och Lev S Vygotskij texter LÀrande i praktiken och Fantasi och kreativitet i barndomen. I slutdiskussionen berörs lÀtt den kriminella aspekten av graffiti och kampen om det offentliga rummet.Den gestaltande delen i examensarbetet utgörs av en graffitimÄlning som gjordes utifrÄn en skiss som var daterad 1993. Gestaltningen fÄr utgöra en symbol för en graffitimÄlares resa frÄn tÄg och vÀggar in pÄ en konsthögskola.MÄlningen gjordes i Vita havet pÄ Konstfack..