Syftet med arbetet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för vad kreativitet och kreativa produkter Àr. I arbetet utvÀrderas Àven en metod för bedömning av kreativiteten i en produkt. Den metod som utvÀrderas Àr Creative Product Semantic Scale (CPSS). Det finns mÄnga olika definitioner pÄ kreativitet och nÄgra tas upp i det hÀr arbetet. För att kreativitet skall uppstÄ Àr Àven omgivningen och kontexten viktig.

Inledning: Begreppet kreativitet anvĂ€nds inom restaurangbranschen och av massmedia som positiv egenskap hos kockar. Forskningen visar att kreativa matrĂ€tter och produkter utvecklas nĂ€r kockar kommunicerar med personer frĂ„n andra discipliner. Unga kockar trĂ€nas traditionsenligt att bli skickliga hantverkare för att repetera mĂ€sterkockarnas matrĂ€tter. I kocktĂ€vlingen Årets Kock uppmuntras kockar till kreativitet, matrĂ€tterna som de tĂ€vlande kockarna skapar bedöms av tidigare vinnare och mĂ€sterkockar som vill bli bĂ„de överraskade och samtidigt kĂ€nna igen sig.Syfte: Syftet Ă€r att belysa vad begreppet kreativitet stĂ„r för inom gastronomi och matlagning, med sĂ€rskild inriktning mot vad kreativitet stĂ„r för som det kommer till uttryck vid bedömningen av matrĂ€tterna i kocktĂ€vlingen Årets Kock.Metod och material: Flera metoder har anvĂ€nts för att öka förstĂ„elsen för eventet och kocktĂ€vlingen Årets Kock. TĂ€vlingsledningen har intervjuats och matbilderna frĂ„n Ă„ren 2007 - 2012 pĂ„ de vinnande matrĂ€tterna har analyserats.

I nuvarande upphovsrÀttslagstiftning Àr grundtanken att ett verk Àr ett resultat av konstnÀrligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrÀtt till sitt verk. EnsamrÀtten inskrÀnks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmÀnhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhÀllet innebÀr nya förutsÀttningar för upphovsrÀtten. Föreslagna lagÀndringar strÀvar efter att begrÀnsa omrÄdet för tillÄtlig anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angÄende vilka vÀrden som kan anses vara centrala för upphovsrÀtten.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elever utvecklar sitt kritiska och kreativa tÀnkande och sin förmÄga att argumentera för sina Äsikter. Min praktikklass utgjordes av 19 elever pÄ gymnasiets SamhÀllsvetenskapliga program Ärskurs 2. Den mÀtmetod jag nÀstan uteslutande anvÀnt mig av Àr elevtextanalys och de bedömningskriterier jag anvÀnt mig av Àr 1) kritiskt tÀnkande ? att ?granska, pröva, jÀmföra, reflektera över, tolka, analysera, bedöma, ifrÄgasÀtta och vÀrdera? 2) kreativa infallsvinklar ? att ?filosofera, förstÄ, fördjupa, utforska, utveckla, visualisera? 3) argumentationsförmÄga ? att ?identifiera tes och argument?. ResultatmÀssigt visar eleverna upp ett ökat kreativt tÀnkande genom att i högre utstrÀckning utveckla perspektiv, se lösningar och skapa visioner.

Huvudsyftet med studien var att fÄ en förstÄelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svÄrigheter nÀr det gÀller att bedöma kandidater pÄ ett likvÀrdigt sÀtt. Vidare ville vi ta reda pÄ om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gÀllande vilka kompetenser som vÀrderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nÀmligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfÀllet.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan lÀnder och att kulturen pÄverkar vad som betraktas som normalt beteende pÄ en arbetsplats. Forskning visar ocksÄ pÄ skillnader i rekryteringspraxis i olika lÀnder.

Globaliseringen som stÀndigt ökar kan i samband med utveckling av destinationer bli pÄverka de av kulturella interaktionerna pÄ platsen. Förutom att olika nationaliteter befinner sig pÄ en destination sÄ ökar Àven de kulturella olikheterna/de olika nationaliteterna i de företag och organisationer som finns pÄ platsen.Forskning som Àr inriktad pÄ enhetligt samarbete mellan chefer och övriga anstÀllda i organisationer, de mÀnniskor som kommer ifrÄn olika kulturer och som kÀmpar för att förstÄ likheter och skillnader, ökar drastiskt. Globalisering av företag blir mer vanligt vilket gör att företag bör Àndra sin "makeup" till en med mÄngkulturell struktur. Kraven för att utmana kulturella hinder för att nÄ konkurrensfördelar beror pÄ andra grundlÀggande orsaker. NÀr vÀrlden krymper genom globalisering och allt fler mÀnniskor bor och arbetar i andra lÀnder sÄ ökar kontakten med mÀnniskor som kommer ifrÄn mycket diversifierade ursprung.En förbÀttring och hantering av mÀnniskor med olika kulturella ursprung krÀver en utveckling av motivation, ledarskap och produktivitet för att utvecklas sÄ effektivt som möjligt som företag.

Diabetes, speciellt typ 2, Àr ett vÀxande globalt hÀlsoproblem. Idag Àr det cirka 220 miljoner mÀnniskor i vÀrlden som Àr drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till Är 2030. Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle, vilket stÀller högre krav pÄ att hÀlso- och sjukvÄrd ska anpassa omvÄrdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvÄrd vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie dÀr tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Antalet Àldre invandrare i Sverige ökar och mÄnga bland den gruppen har kommit sent i livet. SprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader gör det svÄrt för dem att fÄ samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur faktorer som sprÄksvÄrigheter och kulturella skillnader pÄverka situationen för Àldre invandrare och deras kontakter med Àldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av sprÄk, kultur och kommunikation har anvÀnts för analysen.Denna studie Àr en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med bÄde kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingÄr.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt Àr att det finns ett klart samband mellan sprÄk- och kulturella barriÀrer och sÀmre hÀlsa, upplevelse av vÄrdkvalitet och tillgÄng till formell och systematisk hjÀlp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur Àldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgÀnglig för Àldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad Àldreomsorg kan innebÀra.

I uppsatsen analyseras svenska översÀttningar av amerikanska rocktexter. Studien belyser hur texterna förÀndras i översÀttningarna gÀllande bildsprÄk, tematik och struktur. Uppsatsen undersöker ocksÄ utbyten av kulturella koder och diskuterar hur stor tolkningsfrihet översÀttare av rocklyrik har..

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hÀnsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket Àven Àr syftet med undersökningen. Genom att anvÀnda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrÄn dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förvÀntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jÀmförs med en liknande konkret modell grundad pÄ 45 intervjuer med konsumenter i de tre lÀnderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs Àven med det vÀrldsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att fÄ med företagets perspektiv om uppsatsÀmnet. Jag föreslÄr dÀrefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hÀnsyn till och ÄtgÀrder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram Àmnet och öka förstÄelsen för hur möten kan bidra till att skapa innovation. Uppsatsen ger en insikt i hur man kan bedriva möten i syfte att generera idéer och öka innovationsnivÄn. Uppsatsen har en abduktiv ansats men tenderar att falla nÄgot mer mot en induktiv. Vidare Àr uppsatsen av kvalitativ art dÀr datainsamlingen sket genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av denna uppsats beskriver hur organisationer bör gÄ tillvÀga för att öka innovationsförmÄgan genom möten.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

ProblemAtt generera kreativa idéer i grupp kan anses vara en omöjlig uppgift nÀr en arbetsgrupp Àr homogen dÀr divergent tÀnkande saknas. DÄ veckomöten Àr identiska och innehÄller upprepande processer i form av att samma dagordning repeteras, anser författarna att nya metoder Àr nödvÀndiga för att nya idéer ska trÀda fram.SyfteFörfattarna vill undersöka om en stegvis förÀndring i arbetsgruppens veckomötes rutiner kan öka antal idéer/ förslag som arbetsgruppen genererar fram. Tanken Àr att ge produktionsledaren ett verktyg som denne kan anvÀnda sig av nÀr gruppen ska generera fram lösningar till arbetsrelaterade problem. MetodMetoden i arbetet Àr en systematisk observation, det vill sÀga att flera observatörer studerar flera individers beteende med en specifik instruktion. Instruktionen anger vilka hÀndelser som observeras. Instruktionen i detta arbete Àr studiens syfte som undersöker arbetsgruppens idégenerering.

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlĂ€rare ser pĂ„ den kreativa processen i slöjdĂ€mnet, den sĂ„ kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlĂ€rare om deras syn pĂ„ processen och vilka metoder de tillĂ€mpar i sin undervisning. En genomgĂ„ng av litteratur i Ă€mnet visar att elever har svĂ„rt att förstĂ„ vad som Ă€r syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den hĂ€r studien att slöjdĂ€mnet, förvaltat pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, kan ha stor relevans för bĂ„de framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av sjĂ€lvkĂ€nnedom.