Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. Vår utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det gränsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jämföra, då och nu, utgår vi från ett tidsperspektiv från mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som är både kumulativ och byggd på intervjuer. Representanter från de två organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingår i intervjuerna.

Invandringen sker i Sverige i allt större utsträckning, och till följd av det ställs högre krav på den transkulturella omvårdnaden. Nya krav ställs på vårdpersonalen i deras arbete. Med detta som grund utformades studiens syfte, som var att genom en litteraturstudie belysa patienters upplevelser och uppfattning av sjukdom och hälsa relaterad till deras kultur, samt vad som kan göras för att förbättra vården utifrån deras kulturella bakgrund. I resultatet visas att kulturella värderingar är de mest framträdande faktorerna som påverkar patientens uppfattning om sin hälsa och sjukdom. Kunskap och förståelse om kulturella värderingar är grunden för en optimal omvårdnad. Nyckelord: transkulturell omvårdnad, sjuksköterskan, kultur, respekt, patienter med annan kulturell bakgrund..

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.

Interkulturella affärsrelationer har stor betydelse för företagen när de vill expandera utanför nationsgränserna. Vi har i denna uppsats studerat betydelsen av kulturella värderingar och språkliga barriärer i svensk-franska affärsrelationer. Vitt skilda kulturella värderingar och normer skapar i många fall problem i transnationella affärsrelationer. Företag som opererar i utlandet bör eftersträva att överbrygga problem som orsakas av skilda kulturella värderingar.Syftet med våran uppsats är att undersöka problem som kan uppstå och de möjligheter som skapas i svensk-franska affärsrelationer. Våra huvudfrågor i denna studie har varit: Hur stor betydelse har då kulturella värderingar vid interkulturella affärsmöten? Och hur mycket kan språkliga och kulturella kunskaper förhindra uppkomsten av missförstånd? Då vi studerar på ett tvärvetenskapligt program; ekonomi, språk, etnologi är det utmanande och passande för oss att i denna undersökning koppla samman våra teoretiska kunskaper i ett mer praktiskt perspektiv.Studien kan betraktas som kvalitativ där vi vill beskriva det verkliga affärslivet i jämförelse med de teorier vi har valt.

Problemställningen var att omskurna kvinnor har specifika behov som skiljer sig från andra kvinnor. Syftet var att belysa de kulturella och etiska aspekter som finns i omvårdnadsmötet med omskurna kvinnor i Europa. Metoden var en litteraturstudie av 7 kvalitativa artiklar. De har bearbetats utifrån tematisk, induktiv samt deduktiv metod för att senare kategoriseras efter 7 sökord utifrån VIPS ? modellen.

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten.

Huvudsyftet med studien var att få en förståelse för hur professionella rekryterare upplever kulturella skillnader bland de sökande vid multinationella rekryteringar. Vi ville undersöka om kulturella skillnader mellan kandidater upplevs leda till svårigheter när det gäller att bedöma kandidater på ett likvärdigt sätt. Vidare ville vi ta reda på om rekryterare vid samarbete med rekryterare av annan nationell bakgrund upplever kulturella skillnader gällande vilka kompetenser som värderas hos kandidaten. Fokus i studien var tre steg i rekryteringsprocessen, nämligen framtagning av kravprofil, CV-granskning och intervjutillfället.Tidigare forskning visar att det finns kulturella skillnader mellan länder och att kulturen påverkar vad som betraktas som normalt beteende på en arbetsplats. Forskning visar också på skillnader i rekryteringspraxis i olika länder.

Diabetes, speciellt typ 2, är ett växande globalt hälsoproblem. Idag är det cirka 220 miljoner människor i världen som är drabbade av diabetes och siffran uppskattas stiga till 366 miljoner fram till år 2030. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, vilket ställer högre krav på att hälso- och sjukvård ska anpassa omvårdnaden till varje enskild patient med diabetes. Syftet med studien var att belysa uppfattningar om egenvård vid diabetessjukdom hos personer med olika kulturella/etniska ursprung. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där tio kvalitativa forskningsartiklar analyserades.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära.

I uppsatsen analyseras svenska översättningar av amerikanska rocktexter. Studien belyser hur texterna förändras i översättningarna gällande bildspråk, tematik och struktur. Uppsatsen undersöker också utbyten av kulturella koder och diskuterar hur stor tolkningsfrihet översättare av rocklyrik har..

I denna uppsats undersöker jag kulturella faktorer att ta hänsyn till vid lansering av en ny mobiltelefon i Mellanöstern för att vinna marknadsandelar, vilket även är syftet med undersökningen. Genom att använda teorier om kulturen i denna region kombinerade med teorier om konsumentbeteenden skapas utifrån dessa en analysmodell. Analysmodellen presenterar förväntade konsumentbeteenden vid val av ny mobiltelefon och jämförs med en liknande konkret modell grundad på 45 intervjuer med konsumenter i de tre länderna Förenade arabemiraten, Kuwait och Libanon. En intervju utförs även med det världsledande mobiltelefonföretaget Nokia för att få med företagets perspektiv om uppsatsämnet. Jag föreslår därefter kulturella faktorer för mobiltelefonföretag att ta hänsyn till och åtgärder att vidta för att vinna marknadsandelar.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur den nationella kulturen pa?verkar marknadsfo?ringens utformning. Vi har anva?nt oss av tre kulturella dimensioner ? horisontell individualism, vertikal individualism samt vertikal kollektivism ? fo?r att se om det finns spa?r av de attribut som representerar de kulturella dimensionerna i marknadsfo?ringen. Underso?kningen har baserats pa? en inneha?llsanalys av bankers reklamfilmer, som ha?mtats fra?n ett land av respektive kulturell dimension.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland. .