Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

De senaste Ärtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat pÄtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer Àn bara ett produktval. AnvÀndandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populÀrt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nÄ konsumenten sÄ bra som möjligt samt fÄ konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att fÄ deras syn pÄ livsstilskoncept.

Arbetet redovisar möjligheten att parametrisera 2D-ritningar hos Solyvent FlÀkt AB. Flertalet koncept har utvecklats och det mest lÀmpade konceptet har valts ut genom en konceptjÀmförelse dÀr konceptens för- och nackdelar har vÀgts mot varandra. KonceptjÀmförelsen har slutligen presenterats för företaget..

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.

I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

Sölvesborg Àr en stad under expansion, dit lockas folk av en lantlig idyll nÀra havet. Sölvesborgs kommun har som mÄl att öka invÄnarantalet frÄn 16 000 till 20 000 fram till Är 2020. Kommunen Àger fastigheten Hydro vilken Àr centralt belÀgen i Sölvesborg i anslutning till tÄgstationen. Idag anvÀnds fastigheten Hydro till en parkeringsyta och kommunen vill att fastigheten ska planeras om för att bli en ny central knytpunkt i Sölvesborg som binder ihop tÄgstationen och förlÀnger centrumstrÄket. Detta examensarbete leder till fÀrdiga förslagshandlingar för fastigheten.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhÄllning till patienters etnicitet. Patienters syn pÄ vÄrd skiljer sig Ät beroende pÄ kulturtillhörighet vilket pÄverkar mötet i vÄrden. Sjuksköterskans ansvar Àr att ge vÄrd samt behandla patienterna med respekt och vÀrdighet oavsett etnicitet. SvÄrigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter dÄ uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrÄn sjuksköterskans. SvÄrigheter i kommunikationen samt i förstÄelsen för respektive kultur kan leda till missförstÄnd.

Sverige har tidigare varit ett relativt religiöst homogent land men i takt med att invandringen harökat förekommer det medborgare frÄn alla vÀrldsreligioner samt personer med avsaknad av religiöstillhörighet. SamhÀllet har blivit pluralistiskt. I skolans vÀrdegrund stÄr det skrivet att skolan vilarpÄ en kristen tradition vilket kan bli problematiskt i ett pluralistiskt samhÀllet.Uppsatsens syfte Àr att undersöka om lÀroplanens grundlÀggande vÀrderingar och kursplanen förreligionskunskap speglar de förÀndringar som skett i samhÀllet med avseende pÄ religion ochkulturell mÄngfald. För att undersöka detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:1. Har det skett en förÀndring över tid i förhÄllande till hur religion omnÀmns i de grundlÀggandevÀrderingarna i grundskolans lÀroplan?2.

Opera i Stockholm vid stadsgÄrdskajen. Huvudsakligt koncept gÄr ut pÄ att exponera scenstrukturen..

Mitt arbete handlar om att utveckla och ta fram ett koncept för en ny fristÄende offentlig toalett i staden. Att göra ett förslag dÀr toalettbesöket blir en upplevelse, inte bara ett behov. Det ska inte bara vara lÀttnaden av att hitta en toalett i tid, utan Àven av att hitta en fin toalett..

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kÀrleksrelationer konstrueras pÄ ett ensidigt sÀtt i lÀromedel, med ett starkt kÀrnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det frÀmst Àr kvinnor som skildras i den privata sfÀren (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstÄende eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelÀmnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snÀvt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte Àr att analysera hur familjer och kÀrleksrelationer konstrueras genom text och bild i lÀromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarlÀromedel för sfi. I analysen anvÀnds Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). UtgÄngspunkten för analysen Àr frÄgestÀllningar utarbetade frÄn sprÄkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).