Denna rapport innefattar framtagningen av ett spelkoncept och anvÀndningen av testmetoden fokusgrupp för att styra designprocessen i rÀtt riktning. Rapporten motiverar mina val av designgrepp samt visar vÀgen till ett tidigt spelkoncept som innefattar element vilka gör konceptet intressant pÄ marknaden..

Bakgrund: I vÄrden i Sverige möts mÀnniskor frÄn olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen pÄverkar fysioterapeuten Àr en vÀrdefull komponent i att kunna erbjuda god vÄrd. Genom sjÀlvreflektion över möten med mÀnniskor frÄn andra kulturer kan fysioterapeuten lÀra om sig sjÀlv och pÄbörja resan mot kulturell kompetens.Syfte: Att genom en strukturerad sjÀlvreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförstÄelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext.Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident frÄn utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över bÄde enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet: Trots att studenterna Äkte till olika lÀnder med kulturella skillnader kom utfallet frÄn analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda.Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förstÄelse för att kulturen pÄverkar mÀnniskor att agera annorlunda Àn de var vana vid hemma.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda vad som krÀvs av borgenÀren för att han ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda vid preskriptionsavbrott samt hur KFM i Karlstad följer den praxis frÄn HD som finns betrÀffande preskriptionsavbrott Ästadkommet av gÀldenÀren. Uppsatsen kan dÀrför delas in i tvÄ delar dÀr den första delen förklarar den svenska preskriptionslagstiftningen tillsammans med praxis frÄn HD. Fokus ligger pÄ preskriptionsavbrott Ästadkommet av borgenÀren och den bevisbörda han dÄ har. BÄde praxis och lagstiftning ger ett och samma svar, nÀmligen att det krÀvs av borgenÀren att han visar att de brev med preskriptionsavbrytande verkan som han sÀnt gÀldenÀren Àven kommit fram till denne. Kan han inte bevisa detta anses fordran vara preskriberad.I uppsatsens andra del studeras dels domar frÄn HovR och dels beslut frÄn KFM i Karlstad.

I ett flertal lÀnder pÄgÄr en utveckling av sÄ kallade ?All electric ship? som innebÀr atttraditionella framdriftsystem bestÄende av motor-reduktionsvÀxel-axel-propeller ersÀtts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgÄr Àven inomfartygens hjÀlpsystem, det vill sÀga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersÀtts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling Àrbland annat att minska utstrÄlat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhÄllskostnader, öka livslÀngden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta sjÀlvstÀndiga arbete Àr att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfÄ om vi driver utvecklingen av svenska ubÄtar mot AES. Detta sjÀlvstÀndiga arbete kommeratt begrÀnsa sig till ett fÄtal av de system som finns ombord pÄ en ubÄt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersÀttas med elektriskt drivna aktuatorer utifrÄn degrundlÀggande förmÄgorna ledning, underrÀttelser, verkan, rörlighet, uthÄllighet och skydd.Metoden som anvÀnds för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubÄtarmot AES Àr en analys av texter, denna analys bygger pÄ ett kvalitativt tÀnkande.

Detta examensarbete Àr skrivet pÄ tyska och behandlar Deutsche Bahn AG:s (det tyska jÀrnvÀgsaktiebolaget) planer pÄ att förlÀgga jÀrnvÀgsstationen Hamburg-Altona, till ett industriomrÄde 2 km norr om det lÀge den har idag. Enligt dessa planer ska dagens sÀckstation ersÀttas av en genomfartsstation, dÀr tunnelbanestationen Diebsteich idag ligger. Den centrala frÄgestÀllningen för examens­arbetet Àr: Vilken pÄverkan har en ny jÀrnvÀgsstation pÄ sin omgivning? Rent konkret stÄr platsen för Altonas nya jÀrnvÀgsstation i fokus och möjligheterna för en ny strukturell utveckling av dess nÀromrÄde. Arbetet bygger pÄ teorier av Prof. Luca Bertolini, som menar att potentialen för ett utvecklings­projekt kring en jÀrnvÀgsstation be­ror pÄ förhÄllandet mellan stationen som trafikknutpunkt och stationen som plats.

Syftet: Ur ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient frÄn olika kulturer.Metod: Litteraturstudie dÀr fjorton artiklar frÄn olika lÀnder har analyserats.  I studierna har patienter och tolkar intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av vÄrden. Resultat: Studien visade hur patienter med olika kulturell bakgrund i olika lÀnder upplevde olika problem vid vÄrdvistelse pÄ grund av att inte tala samma sprÄk som vÄrdgivaren. SprÄkbarriÀrer bidrar till en ofullstÀndig kommunikation. AnvÀndande av tolk, bÄde professionell och icke-professionell, det vill sÀga vÀn eller familjmedlem som tolk, kan skapa problem. Andra faktorer som bidrog till att försvÄra kommunikationen var olikheter i kultur och kulturella begrepp om hÀlsa och sjukdom.

 Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. i pÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturen samt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheter och bollar idéer med varandra. Att personalen rekryterar lÀmpliga konsulter pÄ rÀtt arbetsplats Àr andra framgÄngsfaktorer enligt oss. Vi har utformat ett koncept i form av en stjÀrna till kontoret som ett bidrag till fortsatt utveckling.   Vi har kommit fram till att kontorets framgÄngsfaktorer ligger bl.a. ipÄ vilket sÀtt personalen rekryteras, teamarbetet, företagskulturensamt att personalen delar med sina kompetenser och erfarenheteroch bollar idéer med varandra.

Getrag All Wheel Drive i Köping tillverkar i huvudsak transmissioner till fyrhjulsdrivna bilar.De har sett en besparingspotential om det Àr möjligt att sluta tillverka ett mÀtplan pÄ pinjonghuvudets ovansida, detta anvÀnds för att mÀta in pinjonglÀget vid slutmonteringen av vÀxlarna.I perioder har det uppstÄtt kassationer pÄ grund av slipbrÀnningar pÄ mÀtplanet men en stor del av besparingen ligger i kortade bearbetningstider. En önskan har Àven varit att det skall gÄ att fÄ en ökad toleransvidd i monteringen för att minska antalet justeringar av monterade vÀxlar.För att utreda om det skulle vara möjligt att ta bort mÀtplanet har ett antal koncept arbetats fram för att utvÀrderas gentemot de kriterier som mÄste uppfyllas.Konceptet med störst potential valdes ut med hjÀlp av olika jÀmförelsemetoder.Studien visar att det finns en möjlighet att bestÀmma pinjonglÀget genom att mÀta i dubbhÄlet.De Àndringar som mÄste göras Àr:- Ny mÀtstation vid inmÀtning av pinjonglÀgesshims dÀr tjockleken pÄpinjonghuvudet mÀts.- Ny meshingstation dÀr pinjongen orienteras med hjÀlp av ett lagrat kontrollvÀrdeistÀllet för att lokalisera med hjÀlp av mÀtplanet.- Ny kontrollstation för inmÀtning av pinjonghöjd dÀr det mÄste gÄ att lokaliseravÀxelhuset för att kompensera för lutningen pÄ grund av att det inte gÄr attmÀta rakt under röraxelns centrumlinje.Möjligheten att helt utesluta mÀtmetoden bör undersökas.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken historiekultur konstrueras i en svensk och i en bosnisk gymnasielÀrobok dÄ fokus ligger pÄ det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien. FrÄgestÀllningar Àr följande: Hur beskrivs det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien i de analyserade gymnasielÀroböckerna det vill sÀga vilka politiska och kulturella hÀndelser skildras? Förekommer nÄgra likheter och/eller skillnader i framstÀllningen av det tidigmoderna Sverige och det tidigmoderna Bosnien? Finns det nÄgra jÀmförbara förhÄllanden eller idéer? Handlar det alltsÄ om kontrasterande eller generaliserande komparation? Vilken bild av historiekultur konstrueras i respektive gymnasielÀrobok? Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ textanalys av lÀromedel och komparativ metod. Resultatet visar att politisk historia dominerar i beskrivningen av det tidigmoderna Sverige medan kulturell historia upptar mindre plats. I beskrivningen av det tidigmoderna Bosnien uppmÀrksammas politisk och kulturell historia lika mycket.

De senaste Ärtiondena har den privata konsumtionen per capita ökat pÄtagligt och konsumenters köpbeslut har alltmer kommit att handla om emotionella köpkriterier och shopping har kommit att bli mer Àn bara ett produktval. AnvÀndandet av livsstilar som bas för segmentering har blivit ett populÀrt inslag i dagens marknadsföring. Med detta menas att butiker segmenterar sin marknad efter konsumentens intressen, erfarenheter och uppfattningar, för att nÄ konsumenten sÄ bra som möjligt samt fÄ konkurrensfördelar mot konkurrenterna. Uppsatsens undersökning bygger pÄ att vi har besökt butiker som utger sig för att vara livsstilsbutiker. Vi intervjuade representanter för butikerna för att fÄ deras syn pÄ livsstilskoncept.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.

Arbetet redovisar möjligheten att parametrisera 2D-ritningar hos Solyvent FlÀkt AB. Flertalet koncept har utvecklats och det mest lÀmpade konceptet har valts ut genom en konceptjÀmförelse dÀr konceptens för- och nackdelar har vÀgts mot varandra. KonceptjÀmförelsen har slutligen presenterats för företaget..

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

Problem: Det finns skillnader kring hÄllbarhetsredovisning mellan lÀnder nÀr det gÀller reglering, tillÀmpning av GRI:s (Global Reporting Initiatives) riktlinjer, intressenternas makt att pÄverka med flera. Dessa skillnader kan ha uppstÄtt pÄ grund av mÄnga orsaker men i denna uppsats kommer det att utredas om kulturen kan förklara dessa skillnader.  Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och förklara i vilken utstrÀckning kulturen har en inverkan pÄ hur de olika nordiska lÀnderna vÀljer att lagstifta kring hÄllbarhetsredovisning och hur företagen tillÀmpar GRI:s riktlinjer. Men Àven om intressenternas makt att pÄverka företagen att göra en hÄllbarhetsredovisning har nÄgon förklaring i kulturen.Metod: Den insamlade datan Àr huvudsakligen kvalitativ men har kompletterats med en del kvantitativ data. Insamlingen har skett genom litteratursökning, telefonintervjuer och en e-mailkontakt.