Karlstads kommun har en mÄlsÀttning om att kommunen Är 2020 skall vara 100 000 invÄnare till antalet. För att detta mÄl skall nÄs inom en rimlig tid sÄ har kommunen tre hÄllbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande Ären. De tre hÄllbarhetsstrategierna Àr folkhÀlsostrategin, tillvÀxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt.   Den hÀr uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillvÀxtstrategi och hur bra den och dess mÄl och delmÄl passar in pÄ ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och pÄ ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillvÀxt..

Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.

Syftet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra Àktenskapsmönster bland den politiska eliten i bondesamhÀllet Alfta i slutet av 1800-talet dÄ kÀrleken alltmer kommit att bli en viktigare aspekt att ta hÀnsyn till vid val av partner. Bland högre samhÀllsklasser hölls det till synes mer pÄ de gamla traditionerna, att man gÀrna skulle vÀlje en jÀmlik och jÀmbördig partner. I Alfta vid undersökningsperioden visades det att det inte var sÄ noga att man var socio-ekonomiskt jÀmlik sin partner. Det fanns dock en tendens bland de personer som var ordförande eller vice ordförande i kommunalstÀmman eller kommunalnÀmnden, dÀr dessa verkade i viss mÄn gifta sig med partner av jÀmlik bakgrund. .

Bakgrund: Ett och ett halvt Ă„r efter öppnandet av Öresundsbron mĂ€rks det fortfarande inte mycket av varken samarbete eller pendling mellan Danmark och Sverige. En stor skuld till detta har de Ă€nnu ej fungerande skattereglerna men Ă€ven mer mjuka faktorer, sĂ„som vĂ„ra olika nationella kulturskillnader spelar in. Trots att Sverige och Danmark ligger sĂ„ nĂ€ra varandra Ă€r vi mer olika Ă€n vad man frĂ„n början kan tro och detta kan i sin tur leda till problem och missförstĂ„nd vid samarbete. Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att belysa de nationella skillnaderna angĂ„ende de olika företagskulturerna som prĂ€glar Danmark och Sverige. AvgrĂ€nsningar: Uppsatsen kommer endast att behandla de nationella skillnader som uppstĂ„r i affĂ€rssammanhang och sĂ„ledes utelĂ€mna social interaktion utanför affĂ€rslivet.

Den hÀr undersökningen handlar om hur den kvinnliga reklammodellen i modemagasinet Vogue representeras. Uppsatsen baseras pÄ tre olika delar som ska integreras och kopplas samman. I den första delen har jag analyserat tre reklambilder frÄn modemagasinet Vogue, dÀr jag beskriver, analyserar och tolkar hur kvinnor frÄn olika kulturer upplever kvinnokonstruktionen i reklam har anvÀnt semiotik som analytisk redskap. Detta utför jag genom att ta bort de uttryck och symboler som objektifierar modellerna. I den andra delen av undersökningen, har jag försökt att rekonstruera Vogues reklambilder.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya sprÄket utan ocksÄ majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen Àr att undersöka vad tre nyanlÀnda och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska sprÄket och svenskar, och om det nya sprÄket enbart Àr till för att kommunicera med eller ocksÄ en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter det Àr som bildar deras uppfattning.De begrepp som anvÀnds genomgÄende i uppsatsen Àr standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har anvÀnt mig av inspelade intervjusamtal dÀr jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna Àr positiva till andrasprÄket. FörÀldrarnas positiva instÀllning Àr en bidragande faktor. Attityden till svenskar Àr i stort sett positiv.

FörÀndringar i europeisk lagstiftning har gett producenten ett ansvar för Ätervinning av anvÀnda förpackningar. Den nya lagstiftningen skall vara implementerad i de nationella lagarna senast den 30 juni 1996. Inga förpackningar fÄr om fem Är introduceras pÄ marknaden om det inte finns ett uppbyggt Ätervinningssystem. Dessutom stÀller lagstiftningen krav pÄ att mÀngd förpackningsmaterial som anvÀnds skall minimeras, sÄ att inga förpackningar i framtiden hamnar i deponi.Ett sÀtt att uppfylla lagstiftningen Àr att ersÀtta engÄngsförpackningar med returförpackningar av olika slag. Denna uppsats Àr resultatet av ett uppdrag frÄn Wascator, vars syfte var att undersöka om det Àr ekonomiskt möjligt och miljömÀssigt intressant att införa ett system dÀr förpackningar gÄr i retur vid distribution av kommersiella tvÀttmaskiner.

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa förstÄelsen av hur interaktion sker mellan en socialsekreterare och klienten. Studien fokus Àr att undersöka upplevelser av interaktion vid handledning av ekonomiskt bistÄnd med klient inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg. SÀrskilt vikt lÀggs vid hantering av olika situationer som dyker upp nÀr socialsekreteraren bemöter en klient vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd, och hur dessa situationer kan hanteras i vardagen. För att underlÀtta arbetet har jag valt att isolera bort klientens perspektiv och istÀllet begrÀnsa mig till socialsekreterarens perspektiv. Studien Àr planerad utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver socialsekreteraren interaktionen med en ungdomsklient? Hur hanterar socialsekreteraren olika situationer som kan uppstÄ vid interaktionen med en ungdomsklient? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar, har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterarna.

I undersökningen beskrivs fyra sÄngares tillvÀgagÄngssÀtt vid inlÀrning av en okÀnd sÄng. TvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en notbild (notlÀsning) samt tvÄ stycken med utgÄngspunkt frÄn en cd-inspelning (gehör). Följande forskningsfrÄgor har varit övergripande: Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ informanterna inom respektive inlÀrningsmetod i valet av strategier och verktyg? Vilka likheter och vilka skillnader finns det mellan de tvÄ inlÀrningsmetoderna i valet av strategier och verktyg? Resultatet visar pÄ likheter i strategier: samtliga deltagarna börjar med att lyssna alternativt se över sÄngen i sin helhet innan de börjar dela upp inlÀrningen i mindre delar som de repeterar. Att röra pÄ sig genom att ömsom sitta, ömsom stÄ var ocksÄ genomgÄende för alla fyra.

I takt med en förÀndrad attityd och medvetenhet i samhÀllet kring mÄngfaldens betydelse för utveckling och förÀndring har Àven branscher som av tradition Àr starkt dominerade av det ena könet pÄverkats. En av dessa branscher Àr byggbranschen som prÀglas av en stark manlig kultur. Inom byggbranschen har kraven pÄ att bland annat fÄ in fler kvinnor ökat, dock Àr förÀndringsarbetet mot mÄngfald inte helt förenligt med den kultur som lever kvar inom branschen.Med bakgrund i detta Àr vÄrt syfte att analysera hur organisatoriska förutsÀttningar inom NCC Syd kan pÄverka kvinnliga ingenjörers möjligheter till lÀrande och utveckling av sin kompetens i arbetet. Vidare vill vi utreda hur NCC Syd kan tillvarata och frÀmja den kompetens som finns i företaget. För att besvara syftet har vi valt att göra en kvalitativ empirisk undersökning, dÀr vi intervjuat Ätta kvinnliga ingenjörer som arbetar eller har arbetat inom NCC Syd.

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

En studie om lÀrarstudenters sÀtt att erfara bedömning av ett filmarbete. De utgÄr frÄn att teknik Àr centralt men visar efter arbetet till att de vilja bli bedömda baserat pÄ uttrycksfullhet och innehÄll. Studenterna har starkt divergerande tankar om betygens funktion och arbetet visar inga starka samband till andra attityder. Uppsatsen diskuterar Àven förutsÀttningarna för estetiska lÀroprocesser under en mÄlstyrd befattningsutbildning..

Vardagslivet Àr nÄgot som vi tar för givet, nÄgot som bara finns dÀr men som vi sÀllan lÀgger mÀrke till. Att studera vardagslivssociologi innebÀr att man studerar det vardagliga livet pÄ micro-sociologisk nivÄ, nÄgonting som sker runt omkring oss men som vi kanske sÀllan reflekterar över för att det Àr sÄ integrerat i vÄr vardag. Jag valde att studera företeelsen kaffedrickande. Sverige ligger tvÄa i listan för mest kaffekonsumerande land i vÀrlden (Kaffeinformation.se). Syftet med uppsatsen var att studera och beskriva nÀr, var, hur och varför mÀnniskor dricker kaffe idag samt undersöka vilka upplevelser mÀnniskor har av att dricka kaffe i sociala sammanhang.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

Studien utfördes med syfte att belysa nÄgra rektorers och lÀrares syn pÄ skolan som mÄngkulturell arbetsplats. För att nÄ syftet stÀllde vi forskningsfrÄgorna; Vilka förestÀllningar har lÀrare och rektorer om förekomsten av olika kulturer? Vilken problematik upplever de att mÄngkulturalism kan medföra i skolan? Vilka kunskaper upplevs som betydande i mötet med elever med annan kulturell bakgrund? Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr vi enskilt intervjuade tre rektorer och tre lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi ville med dessa intervjuer fÄ en ökad förstÄelse och samtidigt fÄ en bild av hur rektorer och lÀrare hanterar eventuella problem som kan uppstÄ pÄ grund av kulturella olikheter inom skolan. Vi valde att genomföra undersökningen i en innerstadsskola, en förortsskola och en muslimsk friskola.