Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla kvalitativa artiklar för att fÄ kunskap om vilken kulturell och religiös kunskap samt förstÄelse man som sjuksköterska bör ha, dÄ man möter och vÄrdar döende patienter frÄn andra kulturer och religioner Àn sin egen.Vi ville Àven fÄ veta vilken syn judar, muslimer och buddhister har pÄ döden och döendet i samband med sin egen eller sina anhörigas död..

SammanfattningUndersökningen Àr gjord och skriven i en medelstor sydsvensk stad. Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka vad det har för vÀrde att förmedla det svenska litterÀra kulturarvet i vÄrt flerkulturella samhÀlle. Det underordnade syftet Àr att undersöka om svensklÀrare överhuvudtaget funderar kring vikten av att synliggöra den svenska kulturen i svenskÀmnet. Med denna studie vill jag uppnÄ förstÄelse och kunskap om hur jag som blivande svensklÀrare med hjÀlp av den svenska litteraturen faktiskt kan stÀrka eleverna i deras övergripande kulturella identitet, den svenska. FrÄgestÀllningen Àr: Vad anser svensklÀrare att det svenska litterÀra kulturarvet betyder för att stÀrka den kulturella identiteten?Studien Àr baserad pÄ nio kvalitativa intervjuer.

LKAB Wassara Àr ett företag som tillverkar sÀnkborrhammare till vattendrivna borrsystem för gruv- och anlÀggningsindustrin. Företaget gÄr i nulÀget igenom stora förÀndringar med mÄl att expandera. En del av förÀndringarna innefattar ledtidsreducering vilket var grunden till detta examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Teknisk Design, LuleÄ tekniska universitet. Examensarbetet inriktades pÄ möjligheterna att förkorta ledtider i Wassaras produktion genom att undersöka de processer företaget har hos leverantörer. Syftet var att ta reda pÄ om det finns nÄgon process som med fördel kan utföras i egen regi.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenÀringen i Sverige uppfattas av svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter.Metod: I studien anvÀndes en kvantitativ metod med hjÀlp av enkÀter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare anvÀndes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten anvÀndes sedan för att testa de anvÀnda teorierna.Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats frÄn insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturomrÄdet och servicenÀringen. Studiens teoretiska referensram har stÀrkt de slutsatser som gjorts, men har Àven visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenÀringen.Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenÀringsomrÄdet och servicekvalité.

I Halmstads kommun har det de senaste Ären genomförts ett projekt som heter HÀlsotramparna. Syftet med detta projekt har frÀmst varit att sÀnka koldioxidutslÀppen inom kommunen, men mÄlet har dessutom varit att visa pÄ vinster ekonomiskt och hÀlsomÀssigt.För att se om mÄl uppnÄtts och om den pÄverkan man velat Ästadkomma lett till förÀndring Àr det viktigt att projektet utvÀrderas. Det vi har för avsikt att genomföra Àr en kvalitativ utvÀrdering utav HÀlsotramparna 2008. ForskningsfrÄgan har varit varför personerna som deltog valde att antingen fortsÀtta eller inte fortsÀtta med den aktivitet projektet syftade till, och vad osm lÄg bakom detta?.

Parenteral nutrition och vÀtska (PNV) eller enbart vÀtska anvÀnds inom palliativ vÄrd. En döende patient genomgÄr en isotonisk dehydrering; en lÄngsam dehydrering dÀr vÀtska och elektrolyterna minskar i samma proportion. Muntorrhet och törst Àr de vanligaste förekommande symtomen och lindras lÀttast med munvÄrd. Vid dehydrering och svÀlt bildas naturlig anestesi och analgetika i kroppen som ökar patientens komfort. Virginia Henderson utgör en teoretisk referensramen i denna studie.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.

Vi lever i tiden dÀr stora folkvandringar Àr ett faktum och dessa har lett till att var och en avoss kommer i kontakt med mÀnniskor frÄn andra delar av vÀrlden. Den ?negativa? sidan av folkvandringar Àr att allt större andel av invÄnare i Sverige inte har svenska som modersmÄl.SprÄket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vÄrdpersonalen. Problem som kan uppstÄ vid sprÄksvÄrigheter, Àr inte bara sprÄkliga utan Àven kulturella eftersom kultur och sprÄk gÄr hand i hand.SyfteSyfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som harserbokroatiska som modersmÄl och inte behÀrskar svenska sprÄket pÄverkas. SÀrskilt ville jag belysa hur sprÄksvÄrigheter pÄverkar kommunikationen dÄ patienter gör besök inom vÄrden.MetodDenna studie genomfördes som en intervjuundersökning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen och effekten av det omorganiserade modersmÄlsstödet efter 1 juli 2014 pÄ Malmös förskolor ur ett förskollÀrar-, förÀldrar- och sprÄkutvecklarperspektiv. För att besvara syftets frÄgestÀllningar valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, dÀr Ätta intervjuer utfördes. Studiens resultat visade att majoriteten av deltagarna upplevde omorganisationen som befogad, men att det fanns ett visst missnöje med det ocksÄ. Att modersmÄlslÀrarens hjÀlp inte lÀngre fanns tillhanda upplevdes av vissa som en förlust. Samtliga förskollÀrare som deltog uttryckte att de inte kommer kunna ge stöd i samma utstrÀckning som modersmÄlslÀraren tidigare gjort.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Det politiska uppdraget för Public Service Broadcasting (PSB) i Finland Àr att bedriva programverksamhet som erbjuder ett mÄngsidigt utbud av fakta, Äsikter och diskussion samt utveckla inhemsk konst, kultur och stimulerande underhÄllning. Yle ska behandla den finsksprÄkiga och den svensksprÄkiga befolkningen pÄ lika grunder. Under mÄnga Är samsÀnde Yles svenska och finska verksamhet. Först 2001 fick de svensksprÄkiga programmen en egen kanal, FST5 och frÄn den 1 september 2011 delar Sveriges Televisions utlandskanal SVT World kanalplats med FST5. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur det svensksprÄkiga programutbudet i Yle utvecklats mellan 1986 och 2011 med utgÄngspunkt frÄn public serviceuppdraget.

Under vÄr tid vid lÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola har vi som blivande KME (Kultur, media och estetik) -lÀrare fÄtt lÀra oss olika metoder för att lÀra ut och ta emot kunskap, samt olika sÀtt att se pÄ lÀrande. Att anvÀnda olika sorters kulturyttringar och medier i undervisningen blev för oss ett genomgÄende synsÀtt i mötet med vÄra elever. LikvÀl uppfattade vi bÄda att det var en kultur- och medieform som förbisÄgs av skolan, nÀmligen tv- och dataspel, och vi stÀllde oss undrande till varför sÄ var fallet. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ svar pÄ denna frÄga genom att undersöka sjÀlva instÀllningen till tv- och dataspel, hos sÄvÀl elever som lÀrare. Vi Àr Àven intresserade av deras erfarenheter kring anvÀndandet av tv- och dataspel i undervisningen.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta omrÄde att skriva om, att försöka fÄ kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta Àr ocksÄ syftet och frÄgestÀllningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar pÄ skillnader mellan grupp och individinriktade samhÀllen, och de problem det kan innebÀra att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrÄn dess inverkan pÄ individen, och utifrÄn individens stÀllning till det allmÀnna. Vidare berörs skillnader i rÀttssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhÀllet vedertagna systemet kÀnns otillgÀngligt.

Syftet med uppsatsen var att beskriva socialbidragstagarna i en kommun samt beskriva vilka krav socialtjÀnsten stÀllt pÄ dem som förutsÀttning för att bevilja socialbidrag. För att kunna göra detta anvÀndes ett kvantitativt forskningsmaterial frÄn IMS vid Socialstyrelsen. Det framkom att det stÀlls krav pÄ större delen av kommunens socialbidragstagare och en av de vanligaste orsakerna till att klienterna inte klarar sin försörjning Àr att de saknar arbete. En stor del av kraven handlar om att söka arbete, ha kontakt med Arbetsförmedlingen samt att visa listor över sökta arbeten. Det stÀlls oftare krav pÄ dem som Àr födda i Sverige Àn pÄ utrikes födda.