Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

I en allt mer globaliserad vÀrld ökar grÀnsöverskridande handel och kunskap om frÀmmandekulturer blir allt mer betydelsefullt. SÀttet att göra affÀrer skiljer sig vÀrlden över och dessaskillnader orsakar missförstÄnd och konflikter. FörstÄelse för andra kulturers vÀrderingar ochbeteenden i affÀrssituationer underlÀttar för skapandet och underhÄllandet av en affÀrsrelation.Valet av Àmne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krÀvs för att blien framgÄngsrik internationell affÀrsman, och i jakten pÄ svaret kom ganska omgÄendeinsikten om att det inte rÀcker med kunskap och förstÄelse för motpartens kultur. Minst likaviktigt Àr vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frÄgan: Vad prÀglar svensk kulturoch vilken inverkan har den pÄ svenskens sÀtt att göra affÀrer med utlÀndska affÀrsmÀn?Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har dÀrför singrund i relationer mellan svenskar och singaporianer.

Skogsbruket i Sverige har under Ärhundraden varit en viktig framgÄngsfaktor för enskilda skogsÀgare, samhÀlle och skogsindustri. Skogen Àr en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjÀnster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri stÄr för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige Àr en vÀrldsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvÀrde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).Idag Àgs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsÀgare (LRF Konsult SkogsbyrÄn, 2010). Intresset för att Àga skog har ökat, dÄ privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt lÄngsiktig investering.

I dag skapas det en mÀngd nÀtverk i olika branscher, men de flesta överlever inte lÄngsiktigt, och det leder till att nÀtverksprocessen avtar. Syftet med detta arbete var att se om faktorerna val av partner, engagemang, förtroende, kultur, kommunikation och tid ska diskuteras nÀr ett nÀtverksprojekt bildas. Litteraturstudier och vÄr egen erfarenhet har varit grunden för att forma forskningsfrÄgan och skapa en teoretisk referensram. Vi har intervjuat Ätta aktörer i sex turistiska nÀtverksprojekt. Respondenterna valdes utifrÄn den roll som de hade vid intervjutillfÀllet för att fÄ olika infallsvinklar pÄ problemet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Kultur, dÀr man avser det estetiska kulturbegreppet, de sköna konsterna har en positivinverkan pÄ vÄr hÀlsa och vÄrt vÀlbefinnande. Vissa lokala projekt har kulturupplevelser somen del av arbetet att förbÀttra folkhÀlsan, till exempel finns det i SkÄne ett projekt som harkultur pÄ recept. Klargörande av hÀlsobegreppen vÀlbefinnande och mÀnniskans kÀnsla avsammanhang. VÀrldshÀlsoorganisationens syn pÄ hÀlsa utreds. Riktlinjer som sjuksköterskansansvar belyses bÄde via lag samt sjuksköterskans etiska kod.

The aim of this study is to discuss how public officials, who are implementing integration policies, describe and relate to ?immigrant women?. The analysis is based on interviews with eight public officials. Drawing on perspectives from discourse theory, multiculturalism, western feminism and postcolonialism, the diskussion tries to place the interview statements within a theoretical debate concerning the concepts of culture/ethnicity and sex/gender. The picture of the ?immigrant woman? seems to be somewhat revised.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Uppsatsen syfte Àr att bidra med en diskussion till det omdebatterade Àmnet hedersrelaterat vÄld. Den debatt som har förts pÄ omrÄdet analyseras samt granskas utifrÄn dess inverkan för de insatser som syftar till att motverka vÄldet. I uppsatsen förekommer tre intervjuer med offentliga aktörer som arbetar för att motverka hedersvÄldet i samhÀllet. Min slutsats Àr att ordet hederskultur fortfarande Àr relativt bannlyst och att detta haft negativa konsekvenser för hanterandet av problematiken. Min teoretiska hÄllning utgÄr frÄn tesen - kultur som ett medel i förÀndrade livsomstÀndigheter och hur det kan förstÀrka en hederskultur i exil..

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.

Kultur kan skilja sig organisationer emellan, detta kan bli ett hinder i att förstÄ varandra och samarbete kan eventuellt bli lidande dÄ det uppstÄr missförstÄnd i kommunikationen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om organisationskulturen pÄverkar samarbetsförmÄga. I undersökningen har vi valt att undersöka skillnaden mellan en samarbetsvillig respektive osamarbetsvillig bransch, bilindustrin och byggindustrin. Syftet nÄddes genom att undersöka branschkulturen pÄ universitetsnivÄ, med programstudenter som representerade respektive bransch. Uppsatsen baseras pÄ en kvantitativ undersökning i form av enkÀtundersökning och bygger pÄ uppgifter frÄn ett flertal studenter.

The overarching aim of this paper is to study the professional encounter in its complexity. The requirements for receiving welfare is set by the professional and it's the professionals decision if they are met in the proper manner. This makes the assessment of the clients conditions and the correctness of the assessment hence important. There are several levels which is necessary for the social worker to take into consideration.We have therefore made a socio-analysis by using a theoretical model of Johansson (2006) where he uses the Social Psychology of the encounter to create a model with four levels, which is always present in the professional encounter: structural, positional, relational, and experience level.  Our base was that the one responsible for handling these levels was the professional which led us to search for literature concerning the professional approach.Our study is formed as a qualitative case-study. Our empirical data consist of qualitative interviews with four social workers handling social allowance.The results shows that the complexity of the professional encounter requires a professional approach.