Vilken roll har den kulturella globaliseringen pÄ visuell design i tidningsbranschen? Medier Àr i konstant rörelse och vÀrlden har blivit ett öppet kulturellt utrymme dÀr olika kulturer kan förmedlas via medier. Företag globaliserar sin verksamhet vilket gör att kulturella produkter som Coca-Cola och Nike Àr vÀlkÀnda runt om i vÀrlden. Samtidigt diskuteras de konsekvenser som globaliseringen av kulturella produkter kan ha pÄ vÀrlden och om detta leder till homogenisering eller hybridisering av kultur.Kvinnomagasinet Cosmopolitan Àr ett globalt varumÀrke som existerar i över 100 lÀnder. Den frÄga som uppstÄr Àr om en stark kulturell produkt som Cosmopolitan har satt en standard för andra kvinnomagasins estetiska uttryck i andra lÀnder.

Problematiken i denna studie ligger i att studie- och yrkesvÀgledningen inte har engagerat alla yrkeskategorier pÄ skolan (AllmÀnna rÄden och kommentarer 2009). Det Àr Àven konstaterat i lÀroplanen att studie- och yrkesvÀgledningen Àr ett ansvar för hela skolan (Henrysson 1994; Lovén 2000). Syftet med denna studie Àr sÄledes att undersöka samverkan pÄ den specifika skolan. Vi vill tittare nÀrmre pÄ vad studie- och yrkesvÀgledarna, lÀrarna och rektorerna bidrar med för att skolan ska ha en god samverkan. De frÄgor vi vill besvara Àr; hur talar studiens respondenter om samverkan kring syo- kulturen pÄ berörd skola samt hur uppfattar studie- och yrkesvÀgledarna, so - lÀrarna och rektorerna sjÀlva sina insatser i syo- kulturen pÄ skolan.

Kultur har lÀnge anvÀnts som medel för att planera stÀder. Kulturen och konsten i staden förvÀntades förr skapa rÀttvisa och social jÀmlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillvÀxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp pÄ dagordningen i strategier för utveckling av stÀder. Denna utveckling har bÄde kritiserats och hyllats utifrÄn olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade omrÄden, Àven sÄ kallade förorter, som prÀglas av isolering och utanförskap. Ett exempel Àr Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.

En fr?ga som ?r aktuell bland tredje ?rets studenter p? antropologprogrammet p? G?teborgs universitet ?r hur man g?r tillv?ga f?r att f? arbete efter examen, speciellt g?llande arbeten d?r man f?r till?mpa antropologisk kompetens. Denna studie unders?ker hur man blir professionell med en kompetens fr?n en utbildning som saknar f?rankring i ett specifikt yrke. Studien unders?ker ?ven vad utmaningarna ?r f?r att arbeta med antropologi p? ett professionellt s?tt utanf?r akademin och hur man navigerar som antropolog p? arbetsmarknaden, utanf?r akademin. F?r att visa detta framh?vs s?v?l nyexaminerade som arbetserfarna antropologers situationer, ber?ttelser, perspektiv och m?nster.

Enligt naturvÄrdsverket var ca 80 000 omrÄden potentiellt förorenade i Sverige 2010. För att skydda naturen finns miljöbalken och riktlinjer frÄn miljömyndigheter. Det har dock i dessa identifierats vissa brister. Exempelvis avsaknaden av personligt ansvar vid konkurser eller ett ekonomiskt incitament till att löpande följa och ÄtgÀrda negativa förÀndringar som orsakats miljön till följd av verksamheten.Röster har pÄ senare tid börjat höjas för att hitta finansiella lösningar för att bidra till en hÄllbarare utveckling i miljöarbetet. Ett sÀtt att bidra till denna utveckling vore om miljön prissattes.En metod att genomföra sÄdan prissÀttning Àr att utgÄ ifrÄn marknadsvÀrdet pÄ en fastighet om den vore helt obeflÀckad av gifter och i Ärsredovisningen redovisa den berÀknade ÄterstÀllandekostnaden som uppkommit som följd av verksamheten.

Vi har velat ta reda pÄ om Tensta Konsthalls ambitioner och mÄl att nÄ ungdomar i Tensta med samtidskonst Àr förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn pÄ konst och konsthallar. Resultatet av vÄra enkÀtundersökningar och vÄr intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fÄtal vet om, eller har varit pÄ konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick Àven en större intervju med intendenten pÄ Tensta Konsthall. För att förstÄ den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fÀlt pÄ vÄr studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

SammanfattningElförsörjning Àr en av samhÀllets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krÀvs det bland annat att denne ingÄr avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ÄlÀgger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berÀttigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rÀtten till avbrott i elöverföringen ska fÄ vidtas krÀvs att vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda.

Vilka argument framförs mot Turkiets medlemskap i EU? Hur kan motstÄndet mot Turkiet förklaras? Dessa frÄgor besvarar vi i den hÀr uppsatsen genom att göra en argumentationsanalys av den politiska debatten i Europaparlamentet. Vi presenterar de olika argumenten som framförs och undersöker om de Àr relevanta utifrÄn de kriterier som stÀlls i Romfördraget och Köpenhamnskriterierna. Efter att ha gjort argumentationsanalysen var det tydligt att mÄnga motstÄndare mot Turkiets medlemskap i unionen framför Turkiets kultur och religion som anledning till varför Turkiet inte bör beviljas medlemskap i unionen. Vi har dÀrför Àven en avslutande del som analyserar och förklarar den hÀr aspekten av motstÄndet.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gÄtt mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen pÄ marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstÄr och företagsledningen tappar sÄledes kontroll över ansvarsenheterna. För att sÀkerstÀlla att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krÀvs ett vÀl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas pÄ mÄnga olika sÀtt, varav internprissÀttning Àr en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissÀttning ett antal fördelar sÄsom styreffekter, motivation och bÀttre resultatbedömning.

The purpose of this thesis was to examine the municipal guidelines regarding the construction of the prerequisite "other living expenses", and how the construction of the prerequisite was constructed in relation to the legislation. The sample of the thesis was the municipalities in Stockholm?s county. The empirical result was compiled with the hermeneutical method, and analyzed through a legal perspective and three different theoretical perspectives, as well as compared with previous studies. The theoretical perspectives were legal pluralism, bureaucracy, legitimacy and rule of law.

Den aktuella studien syftar till att utifrÄn en innehÄllsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrÀttens prövningar av ekonomiskt bistÄnd. Underlaget bestÄende av bistÄndsprövningar dÀr barn pÄ ett eller annat sÀtt ingÄr i de sökandes hushÄll, undersöks med avseende pÄ rÀttens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar Àven hur förvaltningsrÀttens hÀnsynstagande till de berörda barnens behov Àr relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hÀlften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som sÀrskilda individer med egna ansprÄk. I resterande fall uppmÀrksammas barnen genom deras behov, men dÄ frÀmst i referatet av de klagandes egna yrkanden.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Den hÀr uppsatsen undersöker hur anstÀllda inom offentlig förvaltning uppfattar begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete. Genom kvalitativ intervjumetod undersöker jag hur de anstÀllda upplever att jÀmstÀlldhetsarbete görs, inom ramen för förvaltningen och kommunen som organisation. Genom teoretiska utgÄngspunkter som diskuterar organisationsstruktur, kvinnor och mÀns olika förutsÀttningar i organisationer samt vilka förutsÀttningar som krÀvs för att jÀmstÀlldhet skall kunna uppnÄs i organisationer, analyseras utsagor frÄn anstÀllda pÄ Lunds kommuns kultur- och fritidsförvaltning. Bilden som förmedlas Àr att begreppen jÀmstÀlldhet och jÀmstÀlldhetsarbete diskuteras bland de anstÀllda, men att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr förankrat frÄn förvaltningens ledning ut till tjÀnstemÀnnen i verksamheten..

Kraftiga minskningar av offentliga stöd till kulturfÀlten har idag resulterat i att intresset för det ekonomiska perspektivet inom kultur ökat, och förÀndrat synen pÄ ekonomins roll inom kultur. Allt fler kulturverksamheter har börjat tillÀmpa metoder frÄn det privata nÀringslivet. En av dessa kulturverksamheter Àr Riksteatern, som under Ären 2006-2008 genomförde en helomfattande omorganisation dÀr ordet kvalitet stod i fokus. För att kunna genomdriva en organisatorisk kvalitetsförbÀttring tog Riksteatern hjÀlp av ett koncept som frÀmst anvÀnts inom nÀringslivet. Detta koncept gÄr under namnet totalkvalitetsstyrning översatt frÄn engelskans Total Quality Management (TQM) och handlar bland annat om att skapa en helhets syn pÄ verksamheten i syfte att minska kostnader, osÀkerheter och samtidigt förbÀttra kvaliteten.VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och förklara konsekvenserna av att anvÀnda TQM i Riksteaterns omorganisation som pÄbörjades 2007.