Uppsatsen Àr en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet Àr att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna begrepp har skapats med utgÄngspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Syftet med vÄrt arbete var att se om vi med hjÀlp av vÄra undersökningar kunde fÄ en ökad förstÄelse för barnens stress i skolan. De frÄgor vi stÀllde oss var hur stressen pÄverkar elevers inlÀrning samt pÄ vilket sÀtt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vÄr studie Àr de klasser dÀr vi gjort vÄra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att anvÀnda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkÀter.

Denna uppsats syfte Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna pÄverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt upplever kvinnor, i Äldern 20-30 Är, sexuella handlingar med sig sjÀlv och med partner/partners och hur förhÄller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig sjÀlva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har anvÀnts som verktyg för att förklara SjÀlvets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har anvÀnts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att studera hÀlso- och kroppsideal som framstÀlls i fem lÀromedel riktade till högstadiet och gymnasiet för Àmnet idrott och hÀlsa samt studera om idealen skiljer sig mellan könen.Vilka kroppsideal finns i lÀromedlen?Vilka hÀlsosamma kroppsideal och ohÀlsosamma kroppar framstÀlls i lÀromedlen?Skiljer sig idealen beroende pÄ kön?MetodFem lÀroböcker riktade till högstadiet och gymnasiet i idrott och hÀlsa har anvÀnts för att analysera förekomsten av kropps- och hÀlsoideal. Text- och bildanalys har anvÀnts för att studera materialet och genom en variant av innehÄllsanalys har materialet studerats och analyserats dÀr text och bild som kunnat kopplas till kroppsideal och hÀlsoideal delats in i sex kategorier. Kategorierna var hÀlsosam kvinnlig kropp, ohÀlsosam kvinnlig kropp, hÀlsosam manlig kropp, ohÀlsosam manlig kropp, hÀlsosam kropp obestÀmt kön och ohÀlsosam kropp obestÀmt kön. Efter en sammanstÀllning av samtliga bilder och textavsnitt har en sammanvÀgning gjorts som visar mönster i lÀroböckerna kring hÀlso- och kroppsideal för respektive kön men ocksÄ gemensamma drag mellan könen.ResultatStudien visar att kvinnliga ideala hÀlsosamma kroppar gestaltas pÄ bilderna som smala, vÀltrÀnade och unga.

Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare.

Det primÀra syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser pÄ integrering av autistiska barn. För att ta reda pÄ detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi Àven gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer frÄn tre olika yrkesgrupper. Detta för att fÄ mÄngfald och olika perspektiv pÄ vÄr problemformulering. De resultat vi kommit fram till stÀmmer förhÄllandevis vÀl överens med den litteratur vi tagit del av.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare och elever talar om sprÄk i nÄgra givna skönlitterÀra texter samt vilka ord de anvÀnder nÀr de gör det. Jag har sedan gjort en text- och diskursanalys för att se hur diskursiva praktiker i en skolkontext pÄverkar informanternas lÀsning av texten. Jag har ocksÄ diskuterat huruvida informanterna anvÀnder ett metasprÄk nÀr de talar om de skönlitterÀra texterna samt vidrört frÄgan om den enligt vissa lÀgre prioriterade sprÄkliga delen i skolans svenskÀmne. Resultatet visar pÄ att eleverna och lÀrarna anvÀnder fÄ metasprÄkliga begrepp men överlag har god metasprÄklig förmÄga. Mönster av hur man talar om skönlitterÀr text i skolan kan urskiljas, dÀr vÀrderingar och subjektiva bedömningar spelar in.

Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie Àr att synliggöra bilden av skriftsamhÀllet i lÀromedel i svenska som andrasprÄk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet bestÄr av fyra böcker för studievÀg 1 pÄ sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen Àr hÀmtade frÄn New Literacy Studies. Metoden Àr en kvalitativ textanalys dÀr innehÄllet ka-tegoriseras efter skrifthÀndelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.

År efter Ă„r indikerar mĂ€tningar att strategiverktyg anvĂ€nds ute i företag samtidigt som strategiverktyg kritiseras för att inte vara tillĂ€mpbara för praktiker. Studiens litteraturgranskning visar att tidigare forskning brister i att ge tillrĂ€ckligt med informationom inom det hĂ€r omrĂ„det och att det empiriska underlaget Ă€r otillrĂ€ckligt för att förstĂ„ den hĂ€r problematiken. En anledning till det Ă€r att den etablerade strategiforskningen har utgĂ„tt frĂ„n traditionella utgĂ„ngspunkter nĂ€r de har studerat vem som anvĂ€nder strategiverktyg och var i organisationen de anvĂ€nds vilket har inneburit att de endast intresserat sig för att studera företagens ledningsgrupper eller betrakta företaget som en anonym enhet. Konsekvenserna av detta Ă€r att forskare vet vĂ€ldigt lite om vem förutom företagsledning som egentligen anvĂ€nder strategiverktyg och framförallt saknas det kunskap om hur verktygen anvĂ€nds. Det behövs alltsĂ„ mer forskning om hur strategiverktyg anvĂ€nds utanför företagsledningen pĂ„ mellanchefs- och regionsnivĂ„.

Dagens svenska samhÀlle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mÄngkulturella verklighet pÄverkar allt mer samhÀllets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen KriminalvÄrden. Denna studie har gjorts pÄ en av KriminalvÄrdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma Ät hur personalen talar om och agerar utifrÄn den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige Àr en realitet. Hur handskas och ser personalen pÄ de ökade krav pÄ mÄngfald och "kulturell kompetens" som numera stÀlls inom KriminalvÄrden, likt de flesta andra av samhÀllets arenor idag.

Syftet med följande arbete Àr undersöka elevers förestÀllningar om lÀrande och estetiska lÀrprocesser inom ramen för Kulturskolans verksamhet. Jag undersöker hur elever resonerar om sitt eget lÀrande med hjÀlp av intervjuer och relaterar resultatet till begreppen motivation, motstÄnd och estetiska lÀrpocesser samt analyserar det utifrÄn Bourdieus habitusbegrepp. Studien genomfördes, i form av kvalitativa djupintervjuer, under höstterminen 2013, och omfattar fyra slumpvis utvalda deltagare i Äldrarna 11-14 Är, som alla har avslutat en eller flera kurser pÄ Kulturskolan. Sammanfattningsvis pekar resultaten i min studie pÄ att ungas identitetsskapande pÄverkar deras kÀnslor av motstÄnd respektive motivation inför lÀrandet samt att habitusbegreppet kan vara ett viktigt redskap för att förstÄ lÀrandets dynamik. Dessutom tyder resultaten pÄ att estetiskt lÀrande i sig varken behöver skapa motivation eller lust till lÀrande.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhÀlle vÀxer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av kvalitativa barnintervjuer och vÄrdnadshavarnas godkÀnnande har getts, vilket Àr av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i tvÄ olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr begrepp sÄsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Syfte: Detta arbete Àmnar skapa förutsÀttningar för transmissionsavdelningen (DG) och Scania CV AB i stort att förbÀttra sin konkurrenssituation genom att introducera ett standardiserat arbetssÀtt för variationsreducering och korrekt tillÀmpning av koncept inom statistisk processtyrning. Dessutom Àr förhoppningen att arbetet bidrar till en ökad förstÄelse för hur andra företag som befinner sig i liknande situationer, kan angripa problemet med oönskad variation. Metod: Ett teoretiskt ramverk kallat MEST-modellen angav ett antal komponenter som Àr vitala för en framgÄngsrik implementering av statistisk processtyrning. De framtagna arbetssÀtten för dessa komponenter Àr frÀmst en kombination av Scanias tidigare arbetssÀtt, SKF: s koncernsvida arbetssÀtt och en litteraturstudie, som sedan pÄverkats av interna och externa krav gÀllande deras utförande. Resultat: Den slutliga produkten av detta arbete Àr en sekventiell modell, som behandlar mÀtningars kvalitet, statistiska grundantaganden, föreslÄr lÀmpliga styrstrategier samt hur verifiering av denna styrstrategi skall gÄ till.

Förberedelseklasser Àr nÄgot som blir allt mer vanligt i dagens skolor. SÄ snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna pÄ skolan. I lÀroplanen stÄr det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmÀnna riktlinjer för utbildning av nyanlÀnda elever. Genom en kvalitativ studie pÄ KörsbÀrsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass.