Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lÀrplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lÀrare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hÀnsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vÄrt samhÀlle och prÀglar hur vi kommunicerar och söker information. Det vÀcker intressanta frÄgor att stÀlla sig. Hur pÄverkas förskoleklassens verksamhet och hur pÄverkas diskurserna kring barns skriftsprÄksutveckling? För oss var det sÄledes relevant att undersöka förskollÀrares syn pÄ kopplingen mellan literacylÀrandet och lÀrplattor.

Bakgrund: GÄngen Àr en förutsÀttning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det Àr ett energisnÄlt och komplext rörelsemönster. GÄnghastigheten bestÀms av hur mÄnga steg per minut och hur lÄnga steg som tas. NÀr gÄnghastigheten ökar Àr det frÀmst steglÀngden som ökas. SjÀlvvald gÄnghastighet Àr hastigheten som vÀljs nÀr en person promenerar sjÀlv utan att vara pÄverkad av yttre faktorer, den Àr ofta relaterad till att minimera energiÄtgÄngen.

Under de nio sista veckorna Är 2005 genomfördes intervjuer med Ätta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas vÀrdering. De svar som erhÄllits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjÀnar till att verifiera eller pÄ nÄgot annat sÀtt bidra till att garantera fastighetsvÀrderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrÄn uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte pÄ efterlevnad av redovisningsreglerna och vÀrderingens förutsÀttningar. Ett genomgÄende drag Àr att fokus ligger pÄ en kontroll av verkligt vÀrdes rimlighet.

Uppsatsen syfte Àr att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför den har förÀndrats. Inom ÀmnesomrÄdet landsbygdsutveckling Àr det angelÀget att förstÄ vilken typ av naturturism som efterfrÄgas och varför. Detta eftersom turism Àr en av Sveriges nya basnÀringar och turism pÄ glesbygden i mÄnga fall anses vara ett möjligt framgÄngsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet bestÄr av Svenska Turistföreningens (STF) Ärsskrifter dÀr turisters reseberÀttelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgÄng med fokus pÄ utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjÀlp av diskursanalytiska verktyg.

Denna studie Ă€mnar att beskriva hur kunskapsintensiva företag hanterar den kunskap som konsulter bidrar med vid introduktion, i det dagliga arbetet och hur de möjliggör för överföring av kunskapen nĂ€r konsulten lĂ€mnar företaget. En fallstudie pĂ„ tvĂ„ stora internationella företag har genomförts och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att företagen har likartade introduktioner med fokus pĂ„ organisatoriska och individuella kunskaper. Vilket syfte konsulten har i företaget pĂ„verkar kunskapsintegreringen inom arbetet. Även organisationsstrukturen och konsultens placering inom företaget har effekter för kunskapsintegreringen.

This thesis examines how knowledge management professionals use trust as a component in the creation of knowledge management systems, and what methods they use for building trust.Adopting a grounded theory approach, interviews with 8 knowledge management professionals active in different industries served as the base for an analysis that identified trust to be the single most important common factor in the data. The concept of trust used by the informants was identified as relating to the knowledge management system itself, rather than other users, employees or groups in an organisation.Building trust, the KM-professionals mainly focused on three methods: simple solutions, system superiority, and implementation security. Using these methods, the KM-professionals seek to ensure system trust by creating opportunities for users to obtain positive experiences of using the system, and thereby generate a foundation for a trust-based relationship between the user and the system..

I denna processbeskrivning undersöker jag hur jag kan verka som en modedesigner som kan pÄverka och göra skillnad. Intresset för detta vÀcktes under ett tidigare projekt dÄ jag i arbetet local relations funderade över hur de val man gör under en designprocess kan pÄverka samhÀllet i stort. Min undersökning börjar med att jag tittar pÄ andra kreativa personers praktiker för att se hur dem pÄverkar och gör skillnad, jag genomför ocksÄ intervjuer med andra verksamma för att undersöka hur dem ser pÄ designerrollen nu och i framtiden, för att sedan undersöka hur jag kan omvandla mina tankar till ett praktiskt arbete. Under resans gÄng kommer jag fram till att jag kan pÄverka genom att etablera en plattform utifrÄn vilken jag och andra kan uttrycka vÄra tankar om mode. Jag skapar dÀrför ett fanzine vid namn Postfashion som handlar om mode och vars första nummer (som Àr det som visas pÄ VÄrutstÀllningen) Àr ett samtal om mode och materialitet mellan mig och konstnÀren Jun O Cindy Calle.

Ungdomars sprÄkbruk Àr stÀndigt i opposition mot vuxenvÀrlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars sprÄk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skÀllsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars sprÄk, t.ex. skÀllsordsbruket, kan vara ett sÀtt att se nya normer och vÀrderingar vÀxa fram.Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur flickor pÄ gymnasiet uppfattar och anvÀnder skÀllsord för att jÀmföra hur deras bruk ser ut jÀmfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har ocksÄ varit att undersöka om flersprÄkighet pÄverkar uppfattningar om och bruk av skÀllsord.

Studien undersöker hur studenter pÄ fristÄende kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det Àr som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer ocksÄ att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra mÀnniskor som Àr involverade i den akademiska vÀrlden samt av personer utanför den akademiska vÀrlden, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende pÄ vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjÀlp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter pÄ tvÄ lÀrosÀten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, förestÀllningsvÀrld och deltagande i sociala praktiker..

MÄnga utvecklingsprojekt inom IT misslyckas med att leverera det som efterfrÄgas. För att lösa detta problem har ett antal utvecklingsmetoder skapats. En av dessa metoder Àr Extreme Programming. Extreme Programming bestÄr av tre delar: vÀrderingar, principer samt praktiker. Syftet med denna studie Àr att studera vilka problem som kan uppstÄ nÀr Extreme Programming tillÀmpas av ett arbetslag om tvÄ utvecklare.

Syftet Àr att ta reda pÄ om det har uppstÄtt missförstÄnd hos en kursdeltagare efter att en kunskapsöverföring Àgt rum frÄn en kursledare. Vilka Àr de i sÄ fall och hur skiljer sig deras underliggande antaganden, dvs. deras outtalade vÀrderingar och uppfattningar om det hÀlsorelaterande vetandet som förmedlats? Studien innehÄller tvÄ intervjuer, dels med en kursledare och dels med en av dennes kursdeltagare. Sedan jÀmförs intervjuerna med hjÀlp av ett strateginÀt, dvs.

Syftet med studien var att undersöka hur och i vad mÄn nÄgra lÀrare arbetar med individualisering, vilka variationer som fanns mellan nÄgra klassrum med avseende pÄ individualisering samt hur variationerna kunde förstÄs. Dessutom hade studien för syfte att undersöka vilka pedagogiska praktiker som skapades och hur de kunde förstÄs ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien hade en kvalitativ ansats dÀr semi-strukturerade observationer stod till grund för datainsamling. Resultaten av studien var bland annat att lÀrarnas synsÀtt och Äsikt kring fenomenet individualisering skapade variation i hur och i vilken mÄn som individualisering utspelades i klassrum. Slutsatsen av studien var att verksamheter arbetar med individualisering pÄ olika sÀtt och att individualisering skapades i större utstrÀckning i de klassrum som följde ett eget arbetssÀtt snarare Àn de som arbetade med fÀrdigt undervisningsmaterial..

Denna uppsats syftar till att studera hur ett analysföretag kombinerar kvalitativa och kvantitativa data i en marknadsundersökning. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av en marknadsundersökning utförd av analysföretaget United Minds mellan juni och december 2011. Data har samlats in genom tre djupgÄende semistrukturerade intervjuer med medlemmarna i projektgruppen pÄ United Minds och innefattar Àven internt material som tilldelats frÄn projektgruppen. I studien framgÄr det bland annat att projektgruppen kombinerat olika dataformer pÄ ett mer dynamiskt och kreativt sÀtt Àn i traditionell akademisk forskning, att olika datainsamlingsmetoder kan prioriteras olika beroende pÄ vad syftet med metoden Àr i det specifika stadiet samt att forskare kan effektivisera undersökningar genom att utföra sÄ mÄnga studie-moment som möjligt sekventiellt. Uppsatsen ger nya perspektiv för bÄde praktiker som akademiker inom det relativt okÀnda omrÄdet blandade metoder..

Uppsatsen utgÄr frÄn syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrÄn poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen.Mensdiskurser ska förstÄs som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fÄnga genom att analysera vad som hÀr kallar mensrÄdgivningslitteratur. DÀrutöver har fyra unga tjejer som fÄtt mens intervjuats om hur de förhÄller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. UtifrÄn tre teman har dÀrefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hÀmtats frÄn Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriÀren . Kvinnor i maktposition har motsÀgelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor pÄ höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ följande omrÄden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades pÄ en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet anvÀndes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som pÄvisades i organisationen, visade att det frÀmst var vÀrdering av kunskap, vÀrdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsÀttningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriÀr.