Det senaste Ă„ret har flertalet vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar vĂ„ldtĂ€ktsfall. Denna kampanj bestĂ„r av en serie artiklar som uppmĂ€rksammar domar dĂ€r mĂ€n frias frĂ„n misstankarna om vĂ„ldtĂ€kt. Kvinnans trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts, deras samtycke misstolkas och ord stĂ„r mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svĂ„rare för kvinnor att bevisa inför rĂ€tten att det de hade blivit utsatta för var en vĂ„ldtĂ€kts handling.

Det finns tvÄ typer av goodwill, den första typen Àr internt upparbetad goodwill och den andra typen Àr goodwill som uppkommer vid förvÀrv av företag. Fokus i denna uppsats kommer att ligga pÄ den förvÀrvade goodwill, som kan upplevas som en svart lÄda dÄ det kan vara oklart vad posten faktiskt bestÄr av.FörvÀrvad goodwill kan definieras pÄ olika sÀtt av företagen, i den akademiska vÀrlden har frÀmst tvÄ perspektiv identifierats, top-downperspektivet och bottom-upperspektivet. Ur den första synvinkeln ses goodwill som en restpost och ur den andra synvinkeln kan goodwill ses som en summa av de komponenter som posten bestÄr av.Genom att betrakta dessa perspektiv Àr tanken att fÄ en inblick i hur företagen vÀljer att redovisa sin goodwill. Det kan vara lÀttare sagt Àn gjort, teori och praktik gÄr inte alltid hand i hand. Det finns ett glapp mellan hur praktiker jobbar med goodwill och teoretikers Äsikt om posten.

Detta arbete har tagit fokus pĂ„ en Ă€nnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nĂ€mligen nĂ„got som hĂ€r kallas ?konsultplanering?, det vill sĂ€ga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksĂ„ ingĂ„r i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n att kommunerna anvĂ€nder sig av konsulter. Studiens syfte Ă€r att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Bakgrund/problem: Internetuppkopplade sensorer och sociala medier Àr tvÄ betydande kÀllor tillökningen av datamÀngden i vÄr digitala vÀrd. Det stÀlls idag nya krav pÄtekniker för att hantera den ökade datamÀngden i kombination med varieradedatakÀllor och den extremt höga hastighet data genereras i. Gartner hÀvdar attBig Data Àr ett nytt omrÄde inom BI som ökar dess omfattning genom attinkludera nya typer av data och kÀllor. Möjligheterna och utmaningarna attanalysera och hantera datamÀngder vÀxer sÄledes för organisationer.Problematiken som uppstÄr dÄ ökad datamÀngd finns tillgÀnglig att samlas in avorganisationer Àr risken att det görs pÄ bekostnad av individers personligaintegritet. Personliga Äsikter, omdömen och erfarenheter exponeras via socialamedier och görs dÀrmed tillgÀngliga för företag och andra individer att ta del av.Syfte: Studiens syfte Àr att ge en kvalificerad beskrivning av Big Data som idag utgören stor hype, samt att lyfta fram begreppet ur ett affÀrsetiskt perspektiv.

Denna uppsats Ă€r en studie i hur fyra svenska tidningar framstĂ€ller ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under tvĂ„ veckor i november Ă„r 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över Ă„ttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrĂ„n dessa dĂ€r tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgĂ„ngspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjĂ€lp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvĂ€rderingskriterier finns uppsatta som frĂ„n vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprĂ€tthĂ„ller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen pĂ„ unga.

SyfteSyftet med studien Àr att beskriva situationer dÀr barn reagerar med utagerande beteenden pÄ en förskoleavdelning samt pedagogernas tankar kring barn som uppvisar utagerande beteende ? Hur tÀnker och upplever pedagogerna barn som uppvisar utagerande beteende?? NÀr, var och varför uppstÄr utagerande/konfliktsituationer? ? Hur samspelar pedagogerna med barn som uppvisar utagerande beteende?? Hur hanterar pedagogerna utagerande/konfliktsituationer om de uppstÄr?TeoriStudien utgÄr frÄn den sociokulturella teorin eftersom den intresserar sig för hur sociala praktiker formas och hur olika tankar och idéer kommer till uttryck i praktiken. SÀljö (2005) skriver att samspelet mellan kollektivet och individen Àr i fokus i den sociokulturella teorin. Den sociokulturella teorin handlar om lÀrandets villkor i institutionella miljöer, i detta fall i förskolan. Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) skriver om det relationella perspektivet inom specialpedagogiken och menar att man mÄste titta pÄ de omgivande faktorerna nÀr barn/elever Àr i svÄrigheter.

Titel: - Gör nĂ„gonting roligt! VaddĂ„ ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.Författare: Ida Södersten och Ida ÖstmanHandledare: Yvonne von FriedrichsProblemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler Ă€r av betydelse?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att analysera och öka förstĂ„elsen kring de variabler som Ă€r betydelsefulla nĂ€r företag skapar ett eget event.Studiens metod: KvalitativNyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumĂ€rket, nyskapande/uniktDagens mediemĂ€ttade konsumenter söker individualiserade och vĂ€rdeskapande lösningar och Ă€r inte lĂ€ngre lika intresserade av att lyssna pĂ„ budskap som Ă€r massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sĂ€tt att differentiera sig frĂ„n andra konkurrerande aktörer pĂ„ marknaden och dĂ€rigenom vĂ€cka konsumenternas uppmĂ€rksamhet och intresse.Eventmarknadsföring Ă€r en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och anvĂ€nds till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet inte hĂ„llit jĂ€mna steg.  De studier som finns inom Ă€mnet har till stor del utförts och fokuserat pĂ„ sponsrade event och egna event har inte fĂ„tt lika stort utrymme i den befintliga litteraturen.

Det existerar i dagslĂ€get mĂ„nga fĂ€rdigutvecklade mjukvaror för att underlĂ€tta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror tĂ€cker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver ? till ett förhĂ„llandevis lĂ„gt pris.Priset för att skrĂ€ddarsy mjukvara, i motsats till fĂ€rdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt nĂ€r företaget Ă€r litet, vara vĂ€ldigt högt i förhĂ„llande till lönsamheten. DĂ„ alla organisationer Ă€r olika, och sĂ„ledes har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att tĂ€cka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.En lösning Ă€r att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och sĂ„ledes ta bort risken för felaktig data. Detta Ă€r ursprungspunkten för denna undersökning.

Denna uppsats undersöker hur det talas om jÀmstÀlldhet inom kommunal introduktion av nyanlÀnda flyktingar och invandrare. UtifrÄn intervjuer med utbildningsansvariga och utbildningsanordnare av introduktionsutbildningar i skÄnska kommuner görs med ett diskursanalytiskt tillvÀgagÄngssÀtt en analys som fokuserar pÄ vilka uppfattningar och synsÀtt som ligger till grund för intervjupersonernas berÀttelser om jÀmstÀlldhet. SprÄkets betydelse betonas utifrÄn ett poststrukturalistiskt perspektiv eftersom det skapar ett bestÀmt sÀtt att se vÀrlden och vad som uppfattas som verkligheten. Ett grundlÀggande antagande Àr att sÀttet att tala kring ett fenomen uttrycker maktförhÄllanden. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr dock att en analys av de maktförhÄllanden som speglas i talet om jÀmstÀlldhet inte kan reduceras till en frÄga om kön.

Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera ÄtgÀrder med hjÀlp av diskursanalys i ÄtgÀrdsprogram skrivna i gymnasieskolan. Studien handlade dels om att beskriva hur Ät-gÀrderna Àr formulerade, dels om att diskutera vilka följder ÄtgÀrderna kan fÄ för elevens lÀrande och huruvida de leder till inkludering av en elev i behov av sÀrskilt stöd, samt vilka specialpedagogiska perspektiv man kan se i ÄtgÀrderna. Teori: Som teoretisk kunskapsansats anvÀndes det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. I detta perspektiv Àr lÀrande nÄgot som uppstÄr i samspel mellan individen och kollektivet. SprÄket blir betydelsefullt eftersom det Àr genom detta man kommunicerar med sin omgivning och det Àr individens viktigaste instrument för att förstÄ och interagera med sin omvÀrld.

Arbetsmiljöverket gav Är 2009 kommun K anmÀrkning för bristande rutiner betrÀffande Ärlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete frÄn HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom omrÄdet och har efterstrÀvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, Àven om sjukfrÄnvaron har bedömts som lÄg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbÀttras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom Àldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vÄrdbitrÀden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjÀnstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatstrÀffar pÄ den operativa nivÄn och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande Äterkopplingar.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Àr en kalkyleringsmetod som blev populÀrt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat mÄnga forskare och praktiker. Konceptet vÀxte allteftersom konsultbolag sÄlde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrÀvande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lÀmpade att anvÀnda sig av metoden. PÄ senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgÄngsrikt kunnat implementera och anvÀnda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad pÄ studier riktade mot mikroföretags tillÀmpande av ABC.

Syften med denna studie har varit att ta reda pÄ vad emokulturen bestÄr av enligt anhÀngare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frÄgestÀllningen handlade sÄledes om vad emokulturen bestÄr av och eftersom det Àr en subkultur grundad runt musik Àr det sjÀlvklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar Àven pÄ annan musik Àn bara genren emo och det finns flera underkategorier. PÄ liknande sÀtt Àr det med den tillhörande klÀdstilen fashioncore, de klÀr sig inte enbart enligt detta och de modifierar Àven stilen pÄ egen hand.

Författare: Malin Pettersson & Emma SundÄkerTitel: ?Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen?: En studie om fyra manliga sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBÄde för mÀn och kvinnor Àr det problematiskt att inkrÀkta pÄ ett fÀlt som domineras av det andra könet. PopulÀrmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat pÄ kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket dÀrmed gör oss nyfikna pÄ det motsatta. Att som ung kille vÄga erkÀnna att man tycker om att sjunga krÀver mod samt sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de mÀn som har sÄng som primÀrt instrument förhÄller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur manliga sÄngare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger pÄ fyra manliga sÄngares skrivna levnadsberÀttelser och Àr skriven ur ett genusperspektiv med fokus pÄ maskulinitet inom populÀrmusiken.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.