PÄ inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lÀrare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrÀdesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebÀr detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade frÄn ordinarie schemabunden undervisning och istÀllet deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bÀsta förmÄga dokumenterat projektet. VÄr metod har varit aktionforskning.

Denna uppsats har ambitionen att utforska politisk identitet pÄ MöllevÄngen, ett omrÄde i Malmös innerstad, och syftet Àr att studera hur plats och politisk identitet kan kopplas. Mot bakgrund av diskussioner kring möjligheter till social förÀndring i ett samhÀlle dÀr modernitetens sammanhang ifrÄgasÀtts, behandlas det lokala som en potentiellt betydelsefull faktor i skapandet av en politisk identitet och för hur vÀrlden uppfattas. FrÄgestÀllningen lyder: Hur kan vi förstÄ förhÄllandet mellan plats och politisk identitet pÄ MöllevÄngen?Uppsatsen utgÄr frÄn en kritisk teoretisk dialog mellan sociala rörelse-teorier och teorier som behandlar sociala relationer och identitetsskapande. HÀr diskuteras hur kollektivt identitetsskapande kan uppfattas som centralt för analysen av politisk praktik, men Àven hur identitetsskapandet pÄverkas av sociala relationer och maktförhÄllanden.Analysen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer och deltagande observationer gjorda pÄ MöllevÄngen, och bygger pÄ fyra informanters upplevelser av politiskt engagemang i stadsdelen.

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

Lever vi i granskningssamhÀllet? Michael Power menar att dagens vÀsterlÀndska samhÀlle prÀglas av just den konstanta granskningen. En företeelse som utvecklats sen 1980-talet. GranskningssamhÀllet yttrar sig till exempel i mÀtningar, jÀmförelser och rankningar. Sociologiskt blir det intressant att undersöka hur sÄdana yttringar pÄverkat enskilda aktörers handlingsalternativ och bidragit till utveckling av nya institutionella praktiker.

Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansĂ€ttningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan anvĂ€ndas som utgĂ„ngspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda pĂ„ chefsnivĂ„. Denna mĂ„lformulering har organisationen grundat med utgĂ„ngspunkten att strukturell diskriminering har pĂ„verkat den nuvarande sammansĂ€ttningen.Tidigare forskning om diskriminering, sĂ€rskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhĂ€llet ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Sedan 2011 Àr Region SkÄne huvudman för vandringsleden SkÄneleden och leder dess utveckling. Som utgÄngspunkt har rapporten SkÄneleden ? mot en hÄllbar exportmogen led av internationell standard samt ett dokument med förslag till kvalitetsstandard tagits fram. DÀr nÀmns kriteriet att ?leden ska erbjuda omvÀxlande landskapsformationer?. MÄlet med uppsatsen Àr att utifrÄn dessa dokument reflektera över faktorer som pÄverkar vandrarens landskapsupplevelse. Syftet Àr att utveckla kvalitetsstandardens formulering om omvÀxlande landskapsformationer sÄ att den som lÀser bÀttre ska greppa det koncept, eller den tanke, som Region SkÄne vill förmedla.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

Denna studie utforskar vilka förestÀllningar Ätta högstadietjejer har om genus och huruvida de anser att ett dramapedagogiskt likabehandlingsprojekt pÄverkar dem eller omgivningen. De teoretiska perspektiv som anvÀnds innefattar begrepp som genusnormer, genuskontrakt och konstruktion av genus. Studien följer tvÄ Äk 7 klasser i tvÄ olika skolor medan de deltar i arbetet. Jag vÀljer att följa dessa bÄda, dÄ jag fÄr intrycket att klassernas gruppklimat skiljer sig Ät markant. Genom att observera det dramapedagogiska projektet fÄr jag inblick i vilka metoder som anvÀnds samt en uppfattning om hur eleverna sjÀlva problematiserar Àmnet genus, hur de reagerar pÄ uppgifterna, sÄvÀl som hur klasserna fungerar.

Syfte: Studien har undersökt hur begreppet likvÀrdighet förstÄs och omsÀtts av lÀrare i praktiken. Studiens syfte var att belysa begreppet likvÀrdig skola. Detta gjordes genom de tre frÄgestÀllningarna: Vad innebÀr begreppet likvÀrdig skola? Vilken innebörd lÀgger pedagoger i begreppet likvÀrdig skola? Samt hur planeras och genomförs ett arbete för ökad likvÀrdighet i skolans praktiker? Teori: Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr sprÄket, vad som sÀgs och hur det förhandlas Àr centralt. I sprÄket kan förklaringar hittas som ligger till grund för sociala mönster och handlingar (Burr, 2003).

Det senaste Ă„ret har flertalet vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l fĂ„tt stor uppmĂ€rksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar vĂ„ldtĂ€ktsfall. Denna kampanj bestĂ„r av en serie artiklar som uppmĂ€rksammar domar dĂ€r mĂ€n frias frĂ„n misstankarna om vĂ„ldtĂ€kt. Kvinnans trovĂ€rdighet ifrĂ„gasĂ€tts, deras samtycke misstolkas och ord stĂ„r mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svĂ„rare för kvinnor att bevisa inför rĂ€tten att det de hade blivit utsatta för var en vĂ„ldtĂ€kts handling.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Sverige Àr ett land dÀr projektformen aktivt anvÀnds av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom Àmnet för projektledning verkar det inte rÀcka till för att projekt skall genomföras pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom Àmnet projektledning Àr inte tillrÀcklig för den komplexitet som nu rÄder under 2000-talet och de hÀr teorierna Àr svÄra att Àndra. FÄ organisationer vill tala om misslyckanden och likadant Àr det nÀr det gÀller arbetet med projekt.MÄlsÀttningen med vÄr magisteruppsats Àr att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vÄr kandidatuppsats och hur det Àr en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstÄ varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfÀrdats inom Àmnet, trots att höga siffror pÄ misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till Àmnet för projektledning och vad som saknas för att uppnÄ 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrÄn ett narrativt perspektiv.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lÀrande i specifika situationer ser ut, dÀr konflikthantering fÄr statuera exempel. För ökad förstÄelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom omrÄdet samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som anvÀnds innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien Àr gjord med kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrÄn deras befattningar inom poliskÄren.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.