Föreliggande kvalitativa studie har syftat till att ge en bild av vilka de viktigaste problemområdena är inom socialt arbete kring sexuellt våld, utifrån några yrkesverksammas erfarenheter. Studiens frågeställningar ämnade besvara hur de yrkesverksamma förklarar upplevda brister gällande hur sexuellt våld hanteras av olika instanser i samhället samt om de anser att nuvarande sexualbrottslagstiftning påverkar deras arbete med sexuellt utsatta kvinnor. Vidare ämnade studien besvara om informanterna ansåg att ett eventuellt införande av en samtyckesreglering skulle påverka deras arbete med målgruppen. Studiens syfte och frågeställningar skapades efter att kunskapsluckor identifierats angående om rättstillämpningen påverkar det sociala arbete som bedrivs för sexualbrottsoffer samt om vilka problemområden som föreligger inom detta arbete. Studiens empiriska material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält som arbetar med kvinnor som utsatts för sexuellt våld.

Idag befinner sig över 50 miljoner människor på flykt runt om i världen. De har behövt lämna sina hem till följd av väpnade konflikter, förföljelse eller andra grova människorättskränkningar. Flera av dem behöver få skydd i andra länder. Dock är det svårt för många att få det. Inte minst gäller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer.

Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap.

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poäng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillväxt, total kravbild Syfte: Vårt syfte är att studera vilka förutsättningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan på denna process. Utifrån dessa analysresultat avser vi delge ett antal åtgärdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har använts, där vi jämfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende på kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affärsområdet Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

Syftet med studien är att beskriva och analysera Skånepolisens brottsoffersamordnares föreställningar om personer som både har begått brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrån brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. Utgångspunkten för analysen är kritiskt socialkonstruktivistiskt där brottsoffersamordnarnas föreställningar sätts i relation till stereotypa föreställningar om brottsoffer. Den teoretiska utgångspunkten bygger på att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gärningspersoner innebär reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men särskilt för dem som står utanför. Således syftar studien även till att synliggöra de personer som inte ryms i någon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gärningspersoner inte är att betrakta som fasta kategorier då personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta både hade begått brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar användas för att beskriva.

Med avstamp i en rad, såväl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut från EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhållningssätt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rättslig aktivism. Under de kommande åren skall också J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgränsningen av EU-domstolens juridiska sfär från lagstiftarens politiska. Weiler underkänner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrågar en rättslig måttstock för utvärdering av domstolens rättspraxis.

Fastighetsfonder som ägarform och investeringalternativ är väletablerat internationellt sett, men är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Fonderna är onoterade fastighetsbolag där investerarna blir delägare i fonden. Den första fastighetsfonden lanserades av NIAM år 2000, och efter detta har det skett en stor utveckling. Framförallt är det slutna fastighetsfonder med en opportunistisk investeringsstrategi som agerar på den svenska marknaden, och är den typ som huvudsakligen kommer belysas i denna studie.Rapporten syftar till att ge en övergripande bild av hur fastighetsförvaltningen går till inom de svenska fastighetsfonderna, något som tidigare inte har studerats närmre. Studien fokuserar primärt på tre huvudsakliga delar: egen regi kontra entreprenad, långsiktighet och miljö samt fastighetsfondernas relation till investerare och hyresgäster.För att kunna ta fram den generella uppfattningen hos aktörna i fastighetsbranschen genomfördes en enkätundersökning samt intervjuer.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet.

SAMMANFATTNINGIndustrin för turism har vuxit kraftigt de senaste åren. Ett exempel på det är turismindustrin i Sverige där turister under år 2004 spenderade drygt 172 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 57 procent i löpande priser sedan år 1995. Konkurrensen om dessa turismintäkter har även ökat väsentligt de senaste åren. Inom marknadskommunikationsforskning har stor vikt lagts vid mätningen av reklameffektivitet och mediekanalsval eftersom mediekanalsval är en kritisk fråga vid marknadsföringsåtgärder. Det är därför kritiskt att förstå den inverkan som olika kommunikationskanaler har på konsumenterna för att turistmarknadsföringsföring ska kunna utformas genom bättre strategiska beslut angående marknadskommunikation och medieval.Syftet med denna uppsats är därför att beskriva och generera kunskap kring olika konsumentkaraktäristiksgrupper och deras mediekanalspreferenser för reklam och information gällande resor och resmål.

Det här arbetet är en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen används kreationism och biologism som exempel på förhållandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism är, samt vad skolans styrdokument säger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkätundersökning om hur biologilärare från sju olika skolor i Östergötlands län ser på evolution, kreationism och biologism samt på kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism är en antievolutionsteori som grundar sig på att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv på den.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har länge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kännetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". Utifrån syftet var frågeställningarna: Vilka personliga synsätt och värderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mål och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kännetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt på en skriftlig förfrågan. Urvalsgruppen bestod av tre män och två kvinnor. En av rektorerna var även ansvarig för särskolan.

Att ge sig in i en gestaltningsprocess är något som medför att man måste våga kastas mellan förvirring och ovisshet, frustration och glädje, kontroll och slump och mycket därtill. Jag har haft svårt med detta under utbildningens projektkurser så jag ville under perioden för mitt examens-arbete än en gång försöka öva mig i detta. Det övergripande syftet med arbetet har varit att skapa en bättre relation till gestaltningsprocessen för att bli mer trygg i min roll som landskapsarkitekt. För att uppnå detta sattes två mål upp. Det ena handlade om att lära känna och utforska min gestaltningsprocess för att hitta förhållnings- och hanteringssätt till det jag uppfattar som begränsningar och svårigheter. Det andra målet handlade om att ta fram ett övergripande gestaltningsförslag för ett spännande område i Trelleborg. För att komma fram till förslaget använde jag mig av inventering på plats, analyser, studerande av litteratur och referensområden samt skissande både manuellt och digitalt.

Bakgrund och problem: Under inledningen av 2009 har ersättningsfrågor debatterats flitigt.Rörlig ersättning har kritiskt ifrågasatts, och då framförallt i form av monetär bonus.Långsiktiga incitamentsprogram, utformade som aktierelaterade ersättningar, har inteomfattats av debatten i samma utsträckning. Proportionerna i debatten har skapat ett intressesom ligger till grund för studien. Är långsiktiga incitamentsprogram mindre vanligtförekommande och är det i så fall det som är anledningen till mindre fokus kring det idebatten? Debatten har väckt ett intresse som ligger till grund för att utreda hur omfattandeanvändandet av aktierelaterade ersättningar är, samt om det skiljer sig mellan företag medolika karaktärsdrag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnad i användandet av aktierelateradeersättningar beroende på ett företags karakteristika.Avgränsningar: Studien avgränsar sig till att undersöka företag listade på NASDAQ OMXStockholmsbörsens Large Cap respektive Mid Cap. Vidare avgränsar sig studien från attundersöka andra karaktärsdrag för företag än branschtillhörighet, storlek mätt som omsättningsamt ägarstruktur mätt som den röststarkaste ägarens röstandel.Metod: Studien utförs med en kvantitativ ansats där data inhämtats från respektive företagsårsredovisningar för 2007 och 2008.