Uppdragsbrev
ett sätt att reducera förväntningsgapet mellan revisor och klient?
Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap. För att minska förväntningsgapet mellan revisor och klient måste effektiva lösningar på detta problem användas eftersom förväntningsgapet minskar klientens förtroende för revisorn. Det finns en mängd olika förslag på hur gapet kan minskas och ett av dessa är upprättandet av ett uppdragsbrev. Detta är ett sätt genom vilket revisorerna kan styra klientens förväntningar på revisionen och revisorn. I uppdragsbrevet kan bland annat uppdragets syfte, omfattning och revisorns respektive klientens ansvar klargöras. Många studier har gjorts om förväntningsgapet, men ingen har undersökt huruvida upprättandet av uppdragsbrev hjälper till att förhindra förväntningsgapet mellan revisor och klient. Huvudsyftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för uppdragsbrevets betydelse för att förminska förväntningsgapet. Vi har även upprättat delsyften, vilka är att jämföra stora och små revisionsbyråers användning av uppdragsbrev, analysera uppdragsbrevets betydelse för att minska förväntningsgapet och att identifiera uppdragsbrevets betydelse relativt andra sätt att hantera förväntningsgapet. För att uppnå dessa syften har vi genomfört en surveyundersökning där data erhållits genom telefonenkäter. Vi har undersökt 20 revisorer på små revisionsbyråer och 20 revisorer på stora revisionsbyråer. Dessa revisorer är fördelade över Sverige. De huvudsakliga resultaten vi kom fram till var att revisorerna från de stora byråerna var mer positivt inställda till uppdragsbrevet betydelse för att minska förväntningsgapet jämfört mot revisorerna från de små byråerna. Ett av de viktigaste syftena med uppdragsbrevet var enligt revisorerna på både de små och stora revisionsbyråerna att minska förväntningsgapet. För revisorerna på de stora revisionsbyråerna har uppdragsbrevet störst betydelse relativt andra sätt att hantera förväntningsgapet, medans revisorerna på de små mest använder sig av andra sätt för att göra detta.