La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

Syftet med utvecklingsarbetet var att tillverka en hemsida med undervisningstips,inom teknikÀmnet i ett utomhuspedagogiskt perspektiv, för pedagoger i förskolan ochskolans tidigare Är. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att pedagoger frÄn enskola och en förskola svarade pÄ en enkÀt om teknik och utomhuspedagogik, vilkenlÄg till grund för hemsidan. Pedagogerna fick under nÄgra veckor anvÀnda hemsidanför att dÀrefter utvÀrdera hemsidan via en ny enkÀt. Resultatet visade att hemsidanmed sina undervisningstips inom teknik utomhus var anvÀndbar och vÀl fungerande.Ett digitalt lÀromedel med teknik i ett utomhuspedagogiskt perspektiv saknades ochvi ansÄg att hemsidan fyllde detta gap..

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Syftet med undersökningen var att i ett högstadium pÄ en grundskola undersöka elevernas attityder till vad de personligen anser Àr viktiga historiska omrÄden för dem, och utifrÄn detta resonera kring lÀmpliga didaktiska övervÀganden inom ett mÄngkulturellt klassrum. I undersökningen anvÀndes en kvantitativ metod för att undersöka enkÀtsvaren frÄn 124 informanter angÄende attityder till 55 olika delÀmnen inom historia. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de elever som hade en svensk kulturell tillhörighet i förhÄllande till de som har en annan kulturell tillhörighet. DÀremot fanns det endast nÄgra fÄ skillnader betrÀffande hur relevanta eleverna ansÄg olika delomrÄden var i relation till vilken könstillhörighet de hade. Resultatet visar ocksÄ att det skiljer sig mellan det perspektiv som eleverna efterfrÄgar och det som lÀroböckerna förmedlar dÄ eleverna frÀmst föredrog ett globalt perspektiv medan lÀroböckerna förmedlar ett eurocentriskt och vÀsterlÀndskt perspektiv..

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa de psykiska aspekterna av att drabbas av hypertyreos och hur det pÄverkar individens dagliga liv. Studien vÀnder sig till sjuksköterskor som kan anvÀnda studien i sitt arbete för att underlÀtta omvÄrdnaden kring patienter med hypertyreos, vilket pÄ sÄ sÀtt ger kunskap Ät blivande kollegor. Hypertyreos Àr en sjukdom som blir alltmer vanlig i Sverige och som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv om den inte upptÀcks och behandlas i tid. Metoden som valts Àr en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar blivit systematiskt och kritiskt granskade utifrÄn Polit & Hunglers kriterier för vetenskap. Resultatet visar att ett flertal psykiska symtom pÄverkar som kan ge stora inverkningar pÄ individens dagliga liv, vilket leder till reducerad generell hÀlsa och minskad vitalitet och kÀnslomÀssighet, dÀrmed upplever patienter begrÀnsningar i det dagliga livet..

Kommunikatören Àr en yrkesroll som pÄstÄs befinna sig under en förÀndring. Yrket ska gÄ ifrÄn den producerande rollen till vara en alltmer strategisk roll pÄ ledningsnivÄ. Den moderna kommunikatören ska, enligt litteratur kring Àmnet, arbeta med strategisk kommunikation utifrÄn ett reflexivt förhÄllningssÀtt. Detta Àr en studie som behandlar och undersöker kommunikatörsyrket i en organisation. Syftet Àr att analysera hur en modern kommunikatör arbetar med strategisk kommunikation ur ett reflexiv perspektiv, för att se hur vÀl det stÀmmer överens med litteraturen och undersökningars moderna bild av yrket. Det Àr relevant att undersöka den moderna kommunikatören bÄde pÄ grund av att yrket pÄstÄs vara under en förÀndring dÀr det tar allt mer plats i organisationer, och eftersom samhÀllsförÀndringar Àven stÀller nya krav pÄ informations- och kommunikationsansvariga.

Tack vare mitt intresse fo?r livemusik och den magi som kan skapas i kontakten mellan artister och publik har jag i det har examensarbetet genomfo?rt tva? musikproduktioner, i konsertform, som handlar om dro?mmar. Mitt syfte med dessa musikproduktioner har prima?rt varit att underso?ka hur man som artist, genom musik och interfolierade mellanpartier - alltsa? den verbala kommunikationen mellan la?tar under en konsert som kommunikationsmedel, na?r ut till sin publik. De tva? musikproduktioner som jag genomfo?rt och som utgo?r mitt examensarbetes praktiska del har sin utga?ngspunkt i ett manus som jag skrev och en given la?tlista.

Bakgrund: Vi Àr speciellt intresserade av utomhuslek och dess möjligheter tillbarns lÀrande. VÄr studie handlar om att ta reda pÄ vad barnen lekerutomhus och hur de lÀr sig utifrÄn barnens perspektiv. Bakgrundenbeskriver historik om lÀrandet och tidigare forskning som förklararbarns perspektiv, lek utomhus och lÀrandet.Syfte: VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad barn, fyra till fem Är gamla lekerutomhus och hur de lÀr sig utomhus utifrÄn barns perspektiv.Metod: Undersökningen genomfördes genom att göra en kvalitativ intervjumed 30 stycken barn pÄ tre olika förskolor, i Äldrarna fyra till femÄr.Resultat: VÄrt resultat visar att det barnen lÀr sig utomhus lÀr de sig sjÀlvaeller av nÄgon kamrat, det Àr inte nÄgot barn som nÀmner attpedagogerna lÀr dem nÄgot utomhus, pedagogerna Àr inte heller medi barnens lek. Rörelselekar Àr de lekar som barnen Àgnar sig mest Ät.Att gunga och cykla Àr de lekar som de flesta barnen sysselsÀtter sigmed..

Sammanfattning Vilken inblick har pedagogen i elevens perspektiv pÄ sin skriftsprÄksutveckling? I denna kvalitativa studie strÀvar vi efter att fÄ svar pÄ denna frÄga genom intervjuer med tvÄ pedagoger och nÄgra av deras elever. Studiens huvudsakliga syfte Àr att tillÀgna oss kunskap om vilken inblick pedagogen har i elevernas perspektiv i samband med skriftsprÄksutvecklingen. Genom studien vill vi ocksÄ inhÀmta kunskap om elevernas medvetenhet om sitt lÀrande i lÀs- och skrivsituationer. Ytterligare ett syfte med studien Àr hur pedagogernas inblick i elevens perspektiv pÄverkar deras undervisning.

Examensarbetet utgör en lÀromedelsstudie som granskar omrÄdet imperialismen i fem lÀroböcker i historia för gymnasiet kurs A. Metoden arbetet anvÀnder sig av en innehÄllsanalys och en syftesrelaterad analys med en exponerande kritik. Arbetet utgÄr ifrÄn orientalisten Edward Saids postkoloniala teori och övertar Àven Luis Ajagån-Lester och Masoud Kamalis begreppsapparater vid analysen av de granskade lÀroböckerna. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om lÀroböcker i historia för gymnasieskolan innehÄller ett företrÀdelsevis vÀsterlÀndskt perspektiv, det vill sÀga om lÀrobokstexterna utgÄr frÄn aktörer i VÀsteuropa och USA. Om sÄ Àr fallet, vad ett sÄdant vÀsterlÀndskt perspektiv kan medföra.

HÄllbarhet handlar om att frÀmja vÀlfÀrd nu, och i all tid framöver, genom att ta hÀnsyn till egologiska, sociala och ekonomiska aspekter. Det handlar om att tillgodose dagens behov utan att förstöra möjligheterna för kommande generationer att tillgodose sina.VÄrt examensarbete undersöker förutsÀttningarna för hÄllbar möbelproduktion. och vi gör detta genom ett flödesschema som skall anvÀndas vid uppstart av hÄllbart producerande företag. Idén bygger pÄ att rÄvarorna utvinns och förÀdlas inom en femmilsradie.Vi hoppas kunna Ästadkomma en djupare relation mellan anvÀndaren och objektet Àn vad endast köpande och Àgande ger. Vi har valt att tydliggöra konstruktion och uppbyggnad, samtidigt som formen uppmanar förnuftet till kritiskt ifrÄgasÀttande av stabilitet och hÄllbarhet bÄde konkret och i ett vidareperspektiv.