Uppsatsen ser ett problem i dagens svenska elitfotboll och frÄgar sig ur ett organisationsteoretiskt perspektiv vilka organisatoriska utmaningar svensk elitfotboll stÄr inför. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod med djupintervjuer dÀr framstÄende personer med olika bakgrund inom den svenska elitfotbollen ger sin syn pÄ svensk fotbolls problem och utmaningar ur ett organisatoriskt perspektiv. Ur ett teoretiskt perspektiv stÀller uppsatsen upp med sport management, organisationskultur och New Public Management för att förklara utmaningarna svensk elitfotboll stÄr inför. Utmaningarna bestÄr av det folkrörelsearv och amatörideal som den svenskelitfotboll dras med vilken hÀmmar en förÀndring mot ett mer företagsinspirerat och professionellt styrande av elitfotbollen..

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Syftet med studien har varit att med hjÀlp av diskursanalys studera och kritiskt granska Skolverkets kartlÀggning och analys av insatser för att fÄ in fler mÀn i förskolan. I den offentliga debatten rÄder tvetydiga argument i frÄgan om mÀns betydelse för förskolan och dess möjlighet till att öka jÀmstÀlldheten pÄ lÄng sikt. FramstÀllningen av denna studie skulle man kunna tÀnka sig bygga pÄ ett genusperspektiv dÀr jÀmstÀlldhetsfrÄgan stÄr i centrum. DÄ mÀn har huvudrollen i Skolverkets rapport valde jag att fördjupa mig i maskulinitetsforskningen som pekar ut begrÀnsningar som könsrolls- och genusteorierna utgör. Mot denna bakgrundsbeskrivning ansÄg jag att en kvalitativ diskursanalys blev ett givet teoretiskt angreppssÀtt dÄ den oftast gÄr i linje med det poststrukturalistiska perspektivet.

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste Ă„ren har det funnits en pĂ„taglig strĂ€van mot ett mer genusmedvetet, jĂ€mlikt och jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle. Vissa forskare menar att de har mĂ€rkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhĂ€llet definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller Ă€r det vi som blivit mer kritiskt tĂ€nkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund pÄ en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhÄllningssÀtt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och sjÀlvkÀnsla. Detta Àr en empirisk undersökning baserad pÄ fokusgrupper.

Dysfunktionella traumarelaterade kognitioner ?r avg?rande f?r utvecklingen av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Child Post-Traumatic Cognitions Inventory ?r ett sj?lvskattningsformul?r som m?ter f?rekomsten av posttraumatiska kognitioner hos barn och finns i tv? versioner. CPTCI-25 best?r av 25 p?st?enden och CPTCI-10 best?r av 10 p?st?enden.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn en receptionsanalys av HÀrskarringens bilder av mÀn diskutera mediepedagogikens roll i skolan, samhÀllet och i elevens skapande av en egen kulturell identitet. Jag har genomfört tvÄ gruppintervjuer med totalt sex respondenter, tre pojkar och tre flickor. Detta kÀllmaterial analyserades med hjÀlp av annan vetenskaplig forskning och teori. Min undersökning visar att elevers kulturella identitet delvis Àr sammankopplad med hur man uppfattar medier. Respondenterna problematiserade Àven medias inverkan i skapandet av en kulturell identitet.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

För över tvÄ decennier sedan lades den myndighet ner som godkÀnde svenska lÀromedel innan de lades ut pÄ marknaden. Trots att lÀromedel idag inte Àr kvalitetssÀkrade pekar forskningen pÄ att lÀroböcker har en dominerande roll i matematikundervisningen. Enligt lÀroplanen ska matematikundervisningen bland annat syfta till att förmÄgorna att resonera och kommunicera ska utvecklas. I denna studie har dÀrför innehÄllet i tre aktuella lÀromedelserier kritiskt granskats utifrÄn vilket utrymme som ges till resonemangs- och kommunikationsförmÄgan. Det visade sig att bÄde resonemangs- och kommunikationsförmÄgan gavs möjlighet att utvecklas i arbete med lÀromedelsserierna, men i otillrÀcklig grad.

Syftet men uppsatsen Àr att göra en kartlÀggning av perspektiv pÄ graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktÀr med sju olika aktörer som pÄ olika sÀtt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen prÀglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker Àven hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen Àr Doreen MasseyŽs Sense of place. Som ocksÄ utgör det huvudsakliga kÀllmaterialet.

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt UtlÀnningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgÄngspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhÀllskontexten. Undersökningen fokuserade pÄ hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar frÄn Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjÀlp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.