I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

This essay explores the Swedish state?s geopolitical view and creation, of the spatial spaces in and of the Arctic. With a critical geopolitical framework, a discourse analysis is conducted on the Swedish strategy for the arctic region, with the ambition to unfold the underlining spatial spaces, actors and dramas that this discourse creates. The result of this analysis shows that Sweden creates three different Arctic spaces within its geopolitical discourse; a Swedish Arctic, a Nearby Arctic and a Regional Arctic. This has major political consequences, which will be illuminated in the essay.

Syftet med uppsatsen Àr att studera Skandias förtroendekris ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi analyserar gruppdynamiken i ledningsgruppen utifrÄn teorier som behandlar gruppers sammanhÄllning, konformitet samt grupptÀnkande, för att föra en diskussion kring huruvida dessa grupprocesser kan ha varit bidragande till individernas handlande. Vi visar betydelsen av att uppmÀrksamma grupprocesserna inom företag, för att undvika grupptÀnkande. VÄra slutsatser Àr att organisationer bör beakta hur grupper konstrueras för att skapa heterogenitet inom gruppen som frÀmjar kritiskt tÀnkande, samt att organisationer bör observera hur arbetsgrupperna interagerar med andra grupper inom organisationen. Vi visar att homogenitet och sammanhÄllning inom en grupp kan skapa problem pÄ intergruppnivÄ, samt att rivalitet mellan grupper inom företaget kan fÄ allvarliga konsekvenser.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Psykoterapihandledning i grupp Àr en viktig del i utbildningen till psykoterapeut. Det finns dock inte mycket forskning om detta och framför allt inte om hur den terapeutiska relationen pÄverkas av grupphandledningen. Syftet med denna studie var att undersöka grupphandledningens upplevda pÄverkan pÄ den terapeutiska relationen utifrÄn de handledda terapeutstudenternas perspektiv. Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ ansats utifrÄn Grundad Teori. Resultatet visar att handledarens stil har stor betydelse för upplevelsen av grupphandledningen.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

In this Master thesis interest is directed towards approaches toinformation literacy (IL) and critical thinking in the educationalactivities of university libraries. The aspiration of universitylibrarians to promote the critical abilities of students isproblematized. At the center of attention is the project?LÀrandemÄl för informationskompetens? [Learning outcomes forinformation literacy], which in 2006 was carried out incollaboration between the Swedish university libraries, in responseto the educational reforms connected to the Bologna Process.Through the discourse analytical framework of NormanFairclough, documents related to the project ?LÀrandemÄl förinformationskompetens? are studied in order to identifydominating approaches to IL. The purpose is to investigate anddiscuss the possible implications of the dominating perspectives,with regard to the development of critical thinking amongstudents.The study results in the identification of two main discourses, thestandardization discourse and the discourse on employability.

StrÀvan efter att undvika subjektivism resulterar ofta i en objektivism dÀr kunskapsbildningen Àr helt bestÀmd av objektet och inte av det upplevande subjektet. Subjekt stÀlls mot objekt - medvetande mot föremÄl. Detta motsatsförhÄllande upphÀvs av studiens val av perspektiv som istÀllet för över fokus pÄ lÀrandet som sker mellan subjekt och objekt - korrelationen mellan mÀnniska och vÀrld.Syftet med studien Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv undersöka subjektets roll i mötet med objektet. För att uppfylla syftet görs en litteraturstudie, vars teoretiska material bearbetas via den fenomenologiska reduktionen.Sökandet efter ett subjektsbegrepp som kan möta och undersöka objekt utan att hamna i vare sig subjektivism eller objektivism, leder till ett artificiellt subjekt som förlorar de mÀnskliga elementen i processen. Genom dess avskalning av subjektiva faktorer minskas subjektets korrelation till objektet samtidigt som subjektet alltmer övergÄr till att bli ett objekt.

Genom konsten vill jag fokusera pÄ och utforska sociala relationer och olika former av förtryck, manipulation och motstÄnd. Jag lÀngtar efter att konsten ska kunna inlemmas i livets alla skeenden för att kritiskt motarbeta binÀrt tÀnkande och möjliggöra alternativ till stagnerade mönster..

LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska vÀrden vilka skolan förvÀntas förmedla och fostra efter. Dessa vÀrden Àr mÀnniskans egenvÀrde, alla mÀnniskors lika vÀrde, mÀnniskolivets okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, och solidaritet mellan mÀnniskor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats pÄ vilka sÀtt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa vÀrden. Jag argumenterar att vÀrdegrunden, som formulerad i lÀroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrÄn en filosofisk analys inte Àr koherent. Jag diskuterar vidare vad detta fÄr för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslÄr ett kritiskt och filosofiskt förhÄllningssÀtt till arbetet med vÀrdegrunden.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Studiens syfte Àr att undersöka om elever i Är 9 Àr kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas Äsikter och förestÀllningar och det rÄdande samhÀllet anvÀnds för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger pÄ fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet anvÀndes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan historiska spelfilmer och historiemedvetandet. Vi fokuserar pÄ hur ett antal lÀrare pÄ högstadiet och gymnasiet förhÄller sig i relationen mellan spelfilm och historiemedvetande i syfte att framstÀlla en matris för undervisning med hjÀlp av film. För att göra detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Vi har alla ett historiemedvetande vilket innebÀr att vi kan förhÄlla oss till ?dÄ-nu-framtid? och applicera tidsperspektivet pÄ vÄra egna liv. Det samlade kulturarvet och de gemensamma sÄvÀl som individuella livserfarenheter blir en del av vÄrt historiemedvetande.