Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

The aim of this study was to examine the use of critical reflection in two social fields of work, using social workers that have at least five years professional experience. We have chosen to examine two fields of work in the same organization to be able to see possible similarities and dissimilarities that occur in the same organization.In our studies at B ?level we examined the use of critical reflection, using social workers that just gotten their degree and that were out working on their first job. In our study we discovered that because of the culture in the organization it?s easier to accommodate the already existing ways of working, than to ?go your own way?.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Syftet med denna studie Àr att granska arméofficerares ledarskap i rollen som handledare i den svenska Försvarsmakten. Studien beskriver och karaktÀriserar handledarbeteenden i handledarrollen samt vilka ledarstilar som kan observeras i dessa handledarbeteenden. UtifrÄn dessa beskrivningar, samt intervjupersonernas sjÀlvbilder av sitt eget ledarskap, Àr Àven ett mÄl med studien att problematisera Försvarsmaktens föreskrivna ledarskapsmodell med stöd av ett nyinstitutionellt och kritiskt perspektiv. Empirin samlades in via observationer tillsammans med kvalitativa intervjuer vilka gjordes i direkt anslutning till observationerna. Resultatet visar att handledarbeteenden kan karaktÀriseras pÄ tre huvudsakliga sÀtt: coachande handledarbeteenden, kontrollerande handledarbeteenden samt handledarbeteenden genom att vara modell. Ledarstilarna i handledarbeteendena bildar en komplex mosaik av bÄde utvecklande och transformativa samt konventionella och transaktionella ledarstilar vilka Àven visar att de avsedda ledar-stilarna till stor del divergerar frÄn de observerade ledarstilarna.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att enligt min frÄgestÀllning undersöka om i vad mÄn och pÄ vilket sÀtt det gÄr att se rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhÄllningssÀtt till arkitektur- och konstskapande hos Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl, och i sÄ fall utifrÄn vilka bakomliggande idéer hos dessa, samt vilka eventuella likheter och/eller skillnader mellan Le Corbusier, Bauhaus och De Stijl det gÄr att se gÀllande deras rationella respektive irrationella, i form av andliga, förhÄllningssÀtt till arkitektur- och konstskapande. GÀllande definitionen av det irrationella i form av det andliga, har jag utgÄtt ifrÄn fyra olika former av andlighet; kÀnslomÀssig, transcendent, religiös samt ockult.UtifrÄn mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag som undersökningsmaterial valt ut delar av ett antal, specifika litterÀra verk, sÄvÀl originalverk av de undersökta konstnÀrerna och arkitekterna sjÀlva, som verk, konstvetenskapliga, sociologiska och idéhistoriska litteraturverk, utgörandes den tidigare forskningen som jag har Äterfunnit inom omrÄdet, om dessa av andra författare och forskare. UtifrÄn dessa litterÀra verk har jag analyserat och diskuterat Le Corbusiers, Bauhaus och De Stijls bakomliggande idéer kring och förhÄllningssÀtt till sin konst och arkitektur i och med perspektiv av rationalitet och irrationalitet i form av andlighet . Detta undersökningsmaterial har jag enligt metoden litteraturanalys och sammanstÀllning av litteraturkÀllor vidare tolkat, analyserat, kritiskt granskat, refererat och till en helhet jÀmfört och sammanstÀllt.Det analysresultat som jag med min undersökning har kommit fram till Àr att det hos sÄvÀl Le Corbusier som hos Bauhaus och De Stijl gÄr att finna liknande enhetliga och genomgÄende perspektiv av rationalitet i form av maskinestetik, geometri och monokrom fÀrgsÀttning; detta samtidigt som det hos alla tre, i form av en större diversifiering dem emellan jÀmfört med de rationella perspektiven, gÄr att finna irrationella perspektiv i olika former av andlighet. Hos Le Corbusier har jag funnit perspektiv av religiös, ockult och kÀnslomÀssig andlighet, hos Bauhaus perspektiv av kÀnslomÀssig, ockult och transcendent andlighet, samt hos De Stijl perspektiv av transcendent och ockult andlighet..

Denna studie har som syfte att analysera och kritiskt granska hur den globala uppvÀrmningen framstÀlls och kommuniceras i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter. Jag har genomfört en diskursanalys av tidningsartiklar publicerade under en period av tvÄ Är (2001-2003) som be-handlar och beskriver den globala uppvÀrmningen. Tre tydliga mönster utefter vilken den globala uppvÀrmningen framstÀllts har identifierats i denna undersökning. För det första beskrivs pro- blematiken utifrÄn ett nationellt perspektiv, dÀr bÄde ett förÀndrat och ett ökat politiskt ledarskap krÀvs. För det andra behandlar man frÄgan utifrÄn ett internationellt politiskt perspektiv som ka-rakteriseras av en internationell konflikt mellan framförallt Europa och USA.

Den normkritiska pedagogiken Àr ett tÀmligen nytt fenomen som kritiskt granskar de rÄdande och förgivettagna sÀtten att vara, eller med andra ord de rÄdande normerna i samhÀllet. Under senare Är har normkritisk teori fÄtt ett stort genomslag inom forskningen och i den allmÀnna debatten, speciellt relaterat till skolans vÀrld. Vilka konsekvenser en normkritisk praktik fÄr finns det ingen forskning pÄ menar normkritiker sjÀlva och det blir dÀrför viktigt att problematisera normkritiken. I denna undersökning gör vi en kritisk granskning av normkritisk litteratur och hur den anvÀnder sig av begrepp sÄ som: kategorisering, normer, makt, intersektionalitet, stereotypisering och toleransperspektiv. Vi bidrar sÄledes till en fördjupad förstÄelse för vad den normkritiska diskursen kan bidra med i samhÀllet samt vad det kan finnas för konsekvenser med detta perspektiv.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Jag har valt att som examensarbete kritiskt studera arkitektur och industridesign ur ett genusperspektiv för att dÀrigenom hitta frÄgestÀllningar som skapar nya tolkningsprocesser och tankesÀtt i skapandet av byggnader och produkter..

Syfte: Att identifiera problematik med K-projektet i praktiken. Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats och en kvalitativ forskningsmetod. Arbetsprocessen baseras pÄ grundad teori. Teoretiskt perspektiv:Enligt American Accounting Association Àr redovisning ett Àmne som Àr svÄrt att fÄnga i teoretiska modeller. Denna uppsats anvÀnder istÀllet samhÀllsutvecklande teorier av Sten Jönsson och Anthony Puxty et al.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.