Produktfo?rsto?rande bakterier i mjo?lk fo?rsa?mrar kvalite?n och fo?rkortar dess ha?llbarhetstid. Det a?r da?rfo?r ba?de fo?r mejeriindustrin och fo?r konsumenten o?nskva?rt att ma?ngden produkt- fo?rsto?rande bakterier i mjo?lken a?r la?g. Syftet med denna o?versikt a?r att sammansta?lla litte- ratur som behandlar vilka produktfo?rsto?rande bakterier som finns i obehandlad och pasto?- riserad konsumtionsmjo?lk och mjo?lkprodukter, vilka problem de orsakar samt hur deras fo?rekomst kan fo?rebyggas.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Syfte: Att unders?ka det offentliga ledarskapet, s? som det gestaltar sig i en v?xelverkan mellan politik, f?rvaltning, f?retag och f?reningsliv samt i ett sammanhang av samh?llets alla tre niv?er; kommun, region och stat. Teori: Makt, organisationsstruktur, organisationskultur, f?r?ndring, kartellbildning. Metod: Kvalitativa intervjuer med ledare utifr?n ett sn?bollsurval.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur samspelet yttrar sig mellan sprÄkbarn, ett barn med en diagnostiserad sprÄkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal sprÄkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som Àr centrala i vÄrt arbete, men framför allt i vÄr analys. Vi kommer att redovisa för hur sprÄkstörning kom pÄ tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij dÄ deras tankar om sprÄkutveckling har spelat stor roll i vÄr analys. Under metod kan man lÀsa om metodval, urval samt genomförande av vÄr studie.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

I denna studie fördjupar jag mig i ÀmnesomrÄdet dramapedagogik. Med utgÄngspunkt i fyra dramapedagogiska perspektiv försöker jag beskriva och förklara dramapedagogik samt skapa förstÄelse för och inspirera till arbete med detta. För att uppnÄ detta har jag genom en hermeneutisk litteraturstudie utgÄtt frÄn de didaktiska frÄgorna vad, varför och hur. Dramapedagogik Àr ett ÀmnesomrÄde vilket kan delas in i fyra pedagogiska perspektiv. Med agering som grundstomme fokuserar varje perspektiv pÄ olika sidor av personlighets-, förstÄelse- och kunskapsutveckling.

BAKGRUND: För att utveckla en skapande verkstadsverksamhet dÀr barnet stÄr i centrum, i egenskap av en kompetent individ, mÄste ledarskap och grupprocesser kritiskt granskas. Genom pedagogisk dokumentation synliggörs problemomrÄden att förÀndra och utveckla. Reggio Emilia-filosofin bidrar med den pedagogiska grunden och synen pÄ barnets rÀtt till sin egen kreativa process.SYFTE: Att ta reda pÄ hur en verkstadsverksamhet för barn, dÀr samma barngrupper sÀllan Äterkommer, kan utvecklas med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.METOD: Studien baseras pÄ aktionslÀrande som metod, dÄ uppstart och utveckling av verksamheten Àr i fokus.RESULTAT: Resultatet visar att miljön i vilken barnen vistas antingen kan skapa förutsÀttningar eller hinder för dem. Genom ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot miljön och genom att vÀlja att förÀndra den har vi Àven möjlighet att förÀndra barnens agerande i miljön. Genom att anvÀnda oss av deltagande observationer i konstverkstaden har vi fÄtt kunskap om vÄr egen verksamhet och vÄrt pedagogiska ledarskap..

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom ?ldrev?rden st?r inf?r utmaningar med sv?rl?kta s?r hos den ?ldrande befolkningen. Kunskap hos sjuksk?terskan om sv?rl?kta s?r ?r en viktig del i omv?rdnaden av patienter med sv?rl?kta s?r. Inom kommunal h?lso- och sjukv?rd sjuksk?terskor tr?ffar patienter med s?r i hemmet eller p? v?rd och omsorgsboenden och d?rf?r ?r det avg?rande att sjuksk?terskor har kunskap om bed?mning och diagnos av s?r samt s?rbehandling och s?rl?kningsprocessen.

Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda kritiskt sjuka personer inom flygmedicinsk transport. Totalt intervjuades sju intensivvÄrdssjuksköterskor vid tvÄ sjukhus med helikopterverksamhet knutna till sig. En kvalitativ tematisk innehÄllsanalys utfördes pÄ intervjuerna och resulterade i ett tema och sex kategorier. Temat som framkom var SÀker intensivvÄrd under flygmedicinsk transport. Kategorierna som framkom var Att egen erfarenhet och teamsamarbete behövs i svÄra situationer, Att stÀllas inför dilemmat om nÀrstÄende kan nÀrvara eller ej, Att kÀnna patientens och egen rÀdsla, Att uppleva vÄrdmiljön som en intensivvÄrdsplats med begrÀnsat utrymme, Att en högljudd miljö försvÄrar kommunikationen under pÄgÄende flygtransport, Att planera och kontrollera för att minimera risker.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Repatriering Àr den process dÄ en expatriat ÄtervÀnder till hemlandet efter avslutat internationellt uppdrag och har fÄngat sÄvÀl praktikers som akademikers intresse. Denna uppsats Àr en litteraturstudie kring hur problematik kring repatriering har diskuterats i fyra högt rankade tidskrifter under de senaste 20 Ären. Syftet med studien Àr att kritiskt undersöka utvecklingen av forskningen kring repatriering för att skapa en djupare förstÄelse kring detta framvÀxande ÀmnesomrÄde. I vÄr textanalys identifierar vi sex teman med olika perspektiv pÄ problematiken kring repatriering som var och ett behandlas i uppsatsen. Slutsatsen Àr att temana kan utvecklas genom att undersöka nya kontexter och metodval och pÄ sÄ sÀtt skapa en ökad förstÄelse kring komplexiteten kring reptriering. .