Handledning av sjuksköterskestuderande är ett område som berör alla kliniskt arbetande sjuksköterskor. Det är ett område som tidigare mest varit en självklar del av sjuksköterskans arbetsuppgifter, men som inte varit direkt synligt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka förutsättningar sjuksköterskor upplever att de behöver för att handleda studenter vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU).Metoden bygger på en systematisk litteraturstudie med 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt granskats och analyserats.Studien identifierade tre huvudkategorier som var förutsättningar för sjuksköterskor vid handledning av studenter. Dessa handlar om:samverkankunskap och kompetensorganisatoriska förutsättningar och resursbehovTill dessa kategorier framkommer ett antal subkategorier som handlar om att det krävs samverkan mellan universitet, VFU-plats, handledare och student. Utbildning och förberedelse av handledare är nödvändigt för att öka kunskapen om metoder vid handledning.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer.

Jag har baserat denna studie på att undersöka hur yrkesverksamma bild- och slöjdlärare ser på utvecklingsmöjligheter för sina respektive ämnen för framtidens grundskola, och att relatera detta till aktuell forskning på området. Med en stor litteratur och forskningsbakgrund i detta arbete samt kvalitativa intervjuer av yrkesverksamma bild- och slöjdlärare har jag besvarat mina frågeställningar: Hur ser forskningen på möjligheter för utveckling av bild- och slöjdämnet? Vad anser yrkesverksamma lärare inom bild och slöjd om utvecklingsmöjligheter för ämnet? Undersökningen har visat på att bildämnet kan vinna på och bör öka sin digitalisering och slöjdämnet skulle vinna på att lyfta fram designaspekten mer. Dessa utvecklingsmöjligheter skulle kunna stärka ämnenas roll i den framtida skolan. Men även ett större helhetstänkande över undervisningen kan vara eftersträvansvärt där lärare kan integrera de så kallade teoretiska och praktiska ämnena med varandra.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.

Underso?kningens syfte har varit att beskriva, analysera samt kritiskt granska hur PBL upplevs bland la?karstudenter pa? termin 4 och 9 vid Ha?lsouniversitetet i Linko?ping samt att go?ra en ja?mfo?relse mellan terminerna. Studien har en kvantitativ ansats da?r en gruppenka?t delades ut till studenterna pa? respektive termin. Resultaten baseras pa? faktoranalys kombinerat med deskriptiv statistik kvalitativ meningskoncentrering samt T- test fo?r ja?mfo?relse.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi.

Bakgrund: Temporomandibulära dysfunktioner (TMD) är ett samlingsbegrepp som innefattar störningar i käkleden och omkringliggande strukturer. Tillståndet är vanligt förekommande och ger symtom i form av bland annat smärta, rörelseinskränkning samt låsningar. Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (RDC/TMD) är ett internationellt använt och validerat diagnosinstrument vid TMD. Med hjälp av detta kan tillståndet delas in i subgrupper. Vanliga behandlingsmetoder är sjukgymnastik, egenvård, bettskenor, mediciner och kognitiv beteendeterapi. Syfte: Syftet med studien var att systematiskt granska den vetenskapliga litteraturen avseende konservativ behandling och dess effekter vid TMD.

Detta arbete är en fallstudie som har till syfte att identifiera och utvärdera mediepedagogiska arbetssätt i gymnasieskolan med hjälp av IT. Studien har utförts under ett läsår med en klass som tilldelats egna bärbara datorer. Under året har jag undervisat klassen i programhantering samtidigt som jag periodvis har deltagit som observatör i klassens undervisning i andra ämnen. Jag har sedan i samråd med undervisande lärare valt ut några alternativa arbetssätt som vi har provat. De arbetssätt som vi har använt oss av är Wiki, video, stillbilder i kombination med eget ljud samt tidning och broschyr.

Den medicinska vetenskapen och teknologin utvecklas hela tiden med syfte att förlänga livet. Beslut om bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling för kritiskt sjuka patienter blir en alltmer komplex och svår fråga. Sjuksköterskan har en central position inom vården att bistå och företräda patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse vid ställningstagande till bibehållen eller avslutad livsuppehållande behandling. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde brist på respekt från läkare inför sin profession, bristande kommunikation med läkare inför beslut, konflikter inom och mellan de olika yrkeskategorierna angående beslut, samt frustration då sjuksköterskan inte kan företräda patienten enligt sina egna värderingar.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

I skolans värld är det viktigt att kunna hantera och förstå konflikter. En likabehandlingsplan är obligatorisk på alla skolor för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och mobbing. Det övergripande syftet med denna studie var att se hur högstadielärare tolkar, förstår och hanterar konflikter i verksamheten. Vi utformade tre forskningsfrågor som hjälpte oss att besvara syftet och med hjälp av tidigare forskning har vi undersökt och kritiskt granskat hur lärare arbetar med konflikter i verksamheten. Genomförandet vid den empiriska undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer.

Sammandrag Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.