Syftet med detta arbete var att fÄ en insikt i hur privata FacebookanvÀndare uppfattar artisters identitet pÄ Facebook. Intresset vÀcktes dÄ jag för en tid sedan lade mÀrke till det ökade anvÀndandet av Facebook bland sÄvÀl företag som kommersiella personer. Facebook har pÄ kort tid kommit att bli en plattform frÄn vilken mÄnga personer och företag vÀljer att visa och marknadsföra sig sjÀlva pÄ. I studien undersökte jag begreppet identitet och hur privata FacebookanvÀndare förknippar detta begrepp med artisters FacebookanvÀndande. För att uppnÄ mitt syfte utförde jag en undersökning med en kvalitativ ansats.

Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av sÄ kallade intresseledamöter. NÀr AD prövar ett mÄl om etnisk diskriminering har domstolen en sÄ kallad allmÀn sammansÀttning. I en allmÀn sammansÀttning deltar tre ledamöter som inte kan anses företrÀda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gÄnger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta nÀr det gÀller rÀttegÄngsprocessen vid tvistemÄl.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Vilken roll har utomhuspedagogik i grundskolan, nÀrmare bestÀmt i Är sju? Kan utomhuspedagogik som metod, eller process/arbetssÀtt, vara ett sÀtt att fÄ eleverna mer intresserade av NO i skolan, ett intresse som dalar ju högre upp i Är en i grundskolan eleverna kommer, vilket Àven gÀller för kunskaperna enligt nationella och internationella undersökningar. Jag undersöker sÀrskilt vilken roll problemlösande aktiviteter, valmöjligheter hos eleverna och miljöns utformning har för elevernas intresse av NO. Undersökningen bygger pÄ litteratur, observationer och intervjuer, dÀr hermeneutik - tolkning - fenomenografi - jÀmförelse av olika perspektiv och uppfattningar hos de personer som ingÄr i undersökningen - och empiri - erfarenheter ute pÄ fÀltet vid observationerna och intervjuerna - Àr viktiga delar i undersökningen. Undersökningen visar att eleverna tycks ha ett behov av uteundervisning eftersom de ser fördelar med det, till exempel att de fÄr frisk luft, fÄr röra sig mer Àn i klassrummet men framför allt att det innebÀr en vardagsanknytning, en konkretisering av lÀrostoffet.

Detta Àr en utvÀrdering av hur vÀl Open Access mottagits av forskare vid humanistisk fakultet vidUmeÄ universitet. Empirin Àr samlad med hjÀlp av kvalitativ intervjumetod, intervjuerna hölls med ettantal forskare vid humanistiska fakulteten. Genom en sammanfattning av hur vetenskapligapublikationer har sett ut och förÀndrats genom historien gÄr det att se att utvecklingen rör sig mot OpenAccess. Eftersom att det i dagslÀget (2012) utformas nationell policy kring Open Access samt attforskningsfinansiÀrer börjar stÀlla krav pÄ att forskare ska publicera sina forskningsresultat i OpenAccess ? Àr det intressant att se hur vÀl Open Access mottagits av forskare eftersom det Àr de som stÄrför sjÀlva produktionen av materialet.

Det hÀr arbetet Àr byggt pÄ en jÀmförelse mellan tvÄ radioreferat av tvÄ handbollsmatcher, sÀnda i Radiosporten under februari/mars 2012. Det ena referatet speglar en match med kvinnliga utövare, och det andra en med manliga.UtgÄngspunkten har varit en kritisk diskursanalys, med liknande fallstudier och tidigare forskning inom nÀrliggande omrÄden som stöd.Syftet med studien har varit att belysa ett omrÄde som tidigare varit relativt outforskat, samt att bidra till en medvetenhet inom branschen om hur dam- respektive herridrott bevakas och vilka skillnader som finns.Resultatet visar att det finns stora likheter i referaten, men ocksÄ skillnader som Àr viktiga att ta i beaktning. Jag kunde se fyra teman som skiljde mellan dam- och herrmatchen. Det första som jag sÄg var att damhandbollen presenterades som nÄgot som avvek frÄn normen ? herrhandboll.

Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Dagvattnet i stadsmiljö har lÀnge varit nÄgot som ska ledas under marken i rör. NÀr vattnet rinner pÄ gator, genom industriomrÄden och villakvarter samlar det pÄ sig en mÀngd förore-ningar frÄn dessa ytor. NÀr sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det nÄr ut till sjöar och hav. Genom att istÀllet anlÀgga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller vÄtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. SÄdana anlÀggningar utgör ocksÄ en varierad karaktÀr i staden.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.