Det traditionella svenska skogsbruket bygger pÄ ett trakthyggesbruk som tillÀmpas pÄ största delen av arealen. Generell hÀnsyn lÀmnas vid skogliga ÄtgÀrder i form av levande och döda trÀd samt orörda omrÄden. Utöver detta lÀmnas hela bestÄnd och nyckelbiotoper. Denna modell har fÄtt kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dÄliga förutsÀttningar för mÄnga skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ Àr triadskogsbruk dÀr arealen delas upp i zoner med olika mÄl.

Dagvattnet i stadsmiljö har lÀnge varit nÄgot som ska ledas under marken i rör. NÀr vattnet rinner pÄ gator, genom industriomrÄden och villakvarter samlar det pÄ sig en mÀngd förore-ningar frÄn dessa ytor. NÀr sedan vattnet rinner ner i kulverterade rör finns det ingen chans för dagvattnet att renas innan det nÄr ut till sjöar och hav. Genom att istÀllet anlÀgga öppna dag-vattensystem i form av dammar eller vÄtmarker med mycket vegetation ökar reningseffekten av vattnet. SÄdana anlÀggningar utgör ocksÄ en varierad karaktÀr i staden.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

Bakgrund: I dagens samhÀlle pÄgÄr stÀndiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vÄrdande utifrÄn genus Àr nÀrvarande i media, i sÄvÀl TV som tidningar och pÄ internet. Studier har visat pÄ att kvinnor och mÀn uppfattar vÄrdande olika samt har olika preferenser för hur vÄrdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör dÀrför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskÀnsligt vÄrdande utifrÄn en personcentrerad utgÄngspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva patienters uppfattningar av vÄrdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats pÄ 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet Àr förankrat med utgÄngspunkt i Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mÀns förvÀntningar samt önskemÄl för vÄrdande, (b) NÀr förvÀntningar och önskemÄl ej tillgodoses samt (c) NÀr förvÀntningar och önskemÄl tillgodoses. Olikheter mellan könen gÀllande uppfattningar av vÄrdande framkom frÀmst vid missnöje.

En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som styrinstrument. Kritiken gÀller bland annat att budgeten inte kan hantera en förÀnderlig omvÀrld och det finns de som anser att den dÀrför bör avskaffas helt. Kritiken stÄr dock inte oemotsagd dÄ vissa anser att det inte Àr budgeten som sÄdan som Àr problemet utan istÀllet sÀttet som den anvÀnds pÄ. Syfte: VÄrt syfte med denna undersökning Àr att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen gÄr till. Vi har Àven för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej anvÀnder budget.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

Att VĂ€xjö Ă€r en stad dĂ€r mycket Ă€r i förĂ€ndring i kombination med att det rĂ€knas som min hemstad var tvĂ„ motiv till denna uppsats. Även om förĂ€ndringarna sker i stort sett hela VĂ€xjö stad avgrĂ€nsades denna studie till i och runt stadskĂ€rnan. Syftet med studien Ă€r att utifrĂ„n en kvalitativ metod i form av tvĂ„ intervjuer, undersöka om och i sĂ„ fall hur kommunen arbetar för att öka tillgĂ€ngligheten för cykel- gĂ„ng och kollektivtrafik. Intervjuerna genomfördes med tvĂ„ personer med stort inflytande över frĂ„gor rörande stadsplanering. Det genomförs ocksĂ„ en observationsstudie.

Denna uppsats fokuserar pÄ den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstÄs och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmÀnna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

En halv miljon svenskar i arbetsför Älder har funktionshinder som medför att deras arbetsförmÄga Àr nedsatt. Endast varannan person i denna grupp Àr sysselsatt. Trots att det Ärligen avsÀtts cirka 12 miljarder kronor till arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionshinder ökar skillnaden i sysselsÀttningsgrad mellan gruppen och övriga befolkningen. Den mest omfattande arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrden Àr lönebidraget som ekonomiskt kompenserar arbetsgivaren vid anstÀllning av personer med nedsatt arbetsförmÄga. MÄlsÀttningen med lönebidraget Àr att det skall trappas ned över tid och att arbetstagaren skall övergÄ till osubventionerad anstÀllning.

Regler om skattelÀttnad för utlÀndska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gÄngen 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. FrÄn att endast gÀlla forskare kan nu Àven experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandestÀllning tillÀmpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. ForskarskattenÀmnden Àr Àven fortsÀttningsvis de som beslutar om skattelÀttnader men nu finns Àven möjlighet att överklaga nÀmndens beslut.Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelÀttnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrÄn syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillÀmpningsomrÄde.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrÄn den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger pÄ de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att fÄ en djupare förstÄelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hÀlsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som pÄverkar Afrikabilden bÄde i vÀstvÀrlden och i Afrika idag. I teorin om hÀlsa utgÄr vi ifrÄn bland andra Deborah Lupton som menar att folkhÀlsa har en stark inverkan pÄ politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och pÄverkar hur vi ser pÄ oss sjÀlva.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur nÄgra socialarbetare reflekterade kring begreppet etnicitet, med fokus pÄ begreppets innebörd och dess eventuella inverkan pÄ mÀnniskors livsvillkor. Sex kvalitativa intervjuer och en gruppintervju med sammanlagt nio socialarbetare gjordes i en utvald stadsdel i Göteborg. Resultatet visade att samtliga socialarbetare hade en ambivalens inför betydelsen av etnicitet. De hade bÄde ett essentialistiskt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ begreppets innebörd. Uppfattningarna om etnicitetens förÀnderlighet skiljde sig Ät.

Titel: Facebook - en plattform i relationsmarknadsföring? ? Hur resesamordnare anvÀnder Facebook som hjÀlpmedel i sin relationsmarknadsföring.NivÄ: C- uppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Linnea Granberg, Erika IllerbrandHandledare: Per-Arne WikströmDatum: 2012 majSyfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur resesamordnare anvÀnder Facebook i sin relationsmarknadsföring. Vi vill undersöka varför företagen har valt det arbetssÀtt de har idag? Hur ser det ut i praktiken? Hur tror företagen att deras arbetssÀtt pÄverkar relationerna med kunderna?Anledningen till val av Àmne var att Facebook Àr ett relativt nytt verktyg inom marknadsföringen. Vi vill undersöka hur företag i dagslÀget kan anvÀnda sin Facebooksida i sin relationsmarknadsföring.Metod: Vi har anvÀnt en deduktiv metod dÄ vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning och sedan applicerat denna pÄ empirin.