Detta examensarbete har utförts för trÀgolvtillverkaren Tarketts rÀkning och syftet har varit att utvÀrdera en sÀrskild metod som fÀrgar trÀ. Metoden innebÀr att trÀ behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en fÀrgÀndring pÄstods erhÄllas. MÄlet har varit ge de nordiska trÀslagen björk och bok en mörkare fÀrg som liknar exotiska trÀdslag.För att utvÀrdera metoden genomfördes först en teoretisk utvÀrdering för att fÄ förstÄelse för vad som hÀnder i trÀet nÀr det utsÀtts för denna behandling och sedan en praktisk utvÀrdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att trÀet verkligen fÄr en viss fÀrgÀndring genom att behandla det enligt den sÀrskilda metoden. Hur stor fÀrgförÀndring som erhÄlls beror frÀmst pÄ processens temperatur men Àven tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnÄdd fÀrg vid bestÀmda parametrar Àr konstant och den erhÄllna fÀrgen Àr dessutom bestÀndig.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

BorlÀnge Bandy Àr en sportförening med sÀte i BorlÀnge. MÄlet med detta arbete var att utreda hur BorlÀnge Bandy uppfattas av sin mÄlgrupp idag, och utifrÄn detta skapa en ny grafisk profil som gör att BorlÀnge Bandy bÀttre uppfattas som enhetligt av mÄlgruppen, det vill sÀga bandyspelare pÄ BorlÀnge Bandy, anstÀllda och styrelseledamöter pÄ BorlÀnge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med Äsikterna som kom fram i enkÀtundersökningarna som utfördes. Genom flera enkÀtundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur BorlÀnge Bandy uppfattas av sin mÄlgrupp. Svaren frÄn enkÀtundersökningarna lÄg sedan till grund för en förnyelse av BorlÀnge Bandys logotyp dÄ det framkommit att en majoritet av BorlÀnge Bandys mÄlgrupp ansÄg att den behövde förÀndras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag pÄ en förnyad logotyp och utifrÄn deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp.

Budgeten har lÀnge kritiserats frÄn olika hÄll för att budgetprocessen Àr tid- ochresurskrÀvande och för att den medför lite mervÀrde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hÀnsyn till dagens snabba omvÀrldsförÀndringar.Trots detta anvÀnds den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mÄngaföretag runt om i vÀrlden. PÄ grund av att budgeten har ifrÄgasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmÀrksammats mycket. Rullande prognoser Àrfördelaktiga nÀr det rÄder betydande osÀkerhet i företagets omgivning och budgetendÀrför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar pÄ LÀns-tidningen SödertÀlje, har upplevt att ge respons pÄ varandras texter och fÄ respons pÄ sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, sprÄk och disposition.De frÄgestÀllningar jag stÀllt upp för min undersökning Àr: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förvÀntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess pÄverkats av textresponsarbetet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom tvÄ intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fÄtt ovanstÄende frÄgor besvarade. Min analysmetod Àr etnografisk, dÄ jag observerat deltagarna under intervjuerna och dÀrefter analyserat deras svar utifrÄn tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade vÀl utvecklade sÀtt att lÀgga upp skrivarbetet.

FÄrproduktion Àr en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion stÀller högre krav pÄ smittskydd och ÄtgÀrder för att förhindra smittor att komma in i besÀttningen. Förekomsten av en smitta i en besÀttning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utstrÀckning, stÀllas allt högre krav frÄn allmÀnheten pÄ producenterna rörande smittskydd med tanke pÄ de senaste utbrotten i vÀrlden av fÄgelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vÄrt arbete undersökt smittskyddstÀnkandet hos fÄrklippare i Sverige idag och frÄgat ut nÄgra av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkÀtkaraktÀr.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Arbetet anvÀnder sig av en rÀttspolitisk metod med fokus pÄ rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mÄl bakom sexualbrotten och medlet för uppnÄ det genom den konventionella straffrÀttsprocessen. Tomrummet bestÄr dels av att straffrÀttsprocessen till fullo inte kan omfatta mÄlet, dels att majoriteten av offer som anmÀler vÄldtÀkt idag nekas en rÀttsprocess, och slutligen att en friande vÄldtÀktsdom ÀndÄ kan anses innebÀra att en konflikt ÄterstÄr. Konflikten som ÄterstÄr i majoriteten av fallen Àr mellan den misstÀnktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en krÀnkning av dennes sexuella sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en pÄbyggnad av det konventionella i form av innovativa rÀttsprocesser med större fokus pÄ offret istÀllet för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsstÀlla offrets behov av rÀttvisa, utan att hota straffrÀttsprocessens funktioner i form av straff, rÀttssÀkerhet och brottsbekÀmpning.

Till följd av den hÄrda utbyggnaden av vÄrt samhÀlle ÄtgÄr en stor mÀngd naturresurser. Samtidigt som samhÀllet utveckas sÀtts allt högre krav pÄ att det ska hushÄllas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömÄlet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömÄl ska anvÀndningen av sÄvÀl mark som naturresurser ske pÄ ett sÄ hÄllbart sÀtt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stÄlindustrin över en miljon ton slagg Ärligen, varav en stor del deponeras.

Arbetsmarknadens villkor skapar behov av kompetens utöver den rent yrkesmÀssiga. Reell kompetens avser en persons totala kunskap och kapacitet, Àven sÄdan som inte gÄr att validera. Allt lÀrande förÀndrar dÀrför en persons kompetens, men vissa typer av kunskap Àr starkt förknippad med specifika situationer. Transformativt lÀrande medför förÀndringar i personens identitet och resulterar i en personlighetsintegrerad kunskap som individen bÀr med sig mellan olika sammanhang och situationer. OmvÀlvande livshÀndelser eller undervisning som utmanar tidigare kunskap kan utgöra startpunkter för transformativt lÀrande.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Examensarbetet behandlar Àmnet zinkutslÀpp frÄn biltvÀttar dÀr arbetet inkluderar redogörelseför problematiken med zink i naturen samt en utarbetning av en praktiskt och ekonomisktgenomförbar metod att reducera zinkhalten i avloppsvattnet frÄn biltvÀttarnas biologiskareningsverk Alaska Bio genom undersökningar och experiment med olika metoder.Litteraturstudier har gjorts för att ta reda pÄ hur zinken rör sig och interagerar med dess miljöför att dra en slutsats om hur viktigt det Àr att prioritera ÄtgÀrder för problemet. Dessutom har litterÀra förarbeten gjorts för att ta reda pÄ hur en pH-justering kan pÄverka halterna av löstzink och huruvida den komplexbildare som finns i vattnet kan pÄverka zinkutfÀllningen.UtvÀrdering har Àven gjorts av olika reningsmetoder som kan vara lÀmpliga att komplettera debiologiska reningsverken med och hÀr ingÄr sandfilter, torvfilter, jonbytare, membranfilteroch indunstare.Arbetet kartlÀgger och beskriver Àven driften av biltvÀttanlÀggningar och deras reningsverk iSverige. HÀr ingÄr vilka olika tekniker som anvÀnds, hur dessa pÄverkar miljön rent allmÀntoch hur de kan komma att se ut i framtiden. Djupare arbete has gjorts med att beskriva denbiologiska vattenreningsanlÀggningen Alaska Bio och dess kemikalieanvÀndning.Experimentella försök har gjorts för att bestÀmma hur utfÀllningen av zink förÀndras medvarierande pH i tvÀttvattnet och slutsatsen drogs att halterna zink i jonform, som dÀrmed Àrlöst, Àr minimala i pH-omrÄdet 8,6-9,2 och maximala vid lÄga pH-vÀrden. Redan vid pH 6 varbefann sig större delen av zinken i jonform.

Nedbrytningshastigheten för organiskt material i marken kan komma att förÀndras vid varmare klimat. I dagslÀget rÄder dock oenighet om hur nedbrytningen av organiskt material kommer att reagera pÄ förÀndrade temperaturer; forskningsrapporter pekar Ät olika hÄll. För att kunna förutsÀga framtida scenarier Àr det viktigt att vi fÄr kunskap om hur organiskt material kan komma att pÄverkas. Om koncentrationen av koldioxid i atmosfÀren ökar och den globala medeltemperaturen stiger kan nedbrytningshastigheten för organiskt material öka. Detta kan leda till en positiv feedback loop dÀr mer koldioxid avgÄr frÄn marken till atmosfÀren.

Vargen fridlystes 1966 och var i det nĂ€rmaste utrotad i Sverige. Vargens Ă„teretablering Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, dĂ€r licensjakten var en viktig frĂ„ga. Även i den senaste debatten nĂ€r det kommer till vargfrĂ„gan, handlar det om licensjakten pĂ„ varg. Denna debatt delar Sverige i tvĂ„ lĂ€ger.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.