I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmÄn gÀllande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till bÄde juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmÄn juridiskt sett skiljer sig frÄn hur begreppet anvÀnds i folkmun. Med den hÀr uppsatsen vill vi ge, sÄvÀl personer med som utan juridiska kunskaper, bÄde en djupare förstÄelse för begreppet otillbörlig förmÄn men Àven konkret vÀgledning gÀllande hur en person bör handla i vissa situationer.För att kunna faststÀlla vad som utgör en otillbörlig förmÄn har vi analyserat och förklarat vilka omstÀndigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. VÄr utgÄngspunkt var att med hjÀlp av rÀttsfall, doktrin och juridiskt erkÀnda riktlinjer försöka finna grÀnsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmÄn.Vi har Àven förklarat hur mutlagstiftningen har förÀndrats frÄn dess tillkomst pÄ medeltiden fram till dagens (2012 Ärs) lagstiftning. Vi har Àven tagit upp den förÀndring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förÀndring har skett och vad den innebÀr.Genom detta arbete har vi nÄtt en slutsats i frÄgan om att dagens mutbrottslagstiftning Àr för generellt utformad och dÀrmed gör den svÄrtolkad.

MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Outsourcing Àr ett vÀletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. NÀr ett företag lÀgger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, sÄ Àr det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den sÄ kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och dÀrmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nÄ fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord Ă€r rĂ€ttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Ă€ven pĂ„ Bo Rothsteins vĂ€lfĂ€rdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Detta examensarbete har utförts för trÀgolvtillverkaren Tarketts rÀkning och syftet har varit att utvÀrdera en sÀrskild metod som fÀrgar trÀ. Metoden innebÀr att trÀ behandlas i vatten i en viss tid och temperatur varvid en fÀrgÀndring pÄstods erhÄllas. MÄlet har varit ge de nordiska trÀslagen björk och bok en mörkare fÀrg som liknar exotiska trÀdslag.För att utvÀrdera metoden genomfördes först en teoretisk utvÀrdering för att fÄ förstÄelse för vad som hÀnder i trÀet nÀr det utsÀtts för denna behandling och sedan en praktisk utvÀrdering enligt principen för flerfaktorförsök.Arbetet har resulterat i vetskapen om att trÀet verkligen fÄr en viss fÀrgÀndring genom att behandla det enligt den sÀrskilda metoden. Hur stor fÀrgförÀndring som erhÄlls beror frÀmst pÄ processens temperatur men Àven tid, ty dessa faktorer samverkar. Metoden uppvisar repeternoggrannhet, dvs uppnÄdd fÀrg vid bestÀmda parametrar Àr konstant och den erhÄllna fÀrgen Àr dessutom bestÀndig.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

BorlÀnge Bandy Àr en sportförening med sÀte i BorlÀnge. MÄlet med detta arbete var att utreda hur BorlÀnge Bandy uppfattas av sin mÄlgrupp idag, och utifrÄn detta skapa en ny grafisk profil som gör att BorlÀnge Bandy bÀttre uppfattas som enhetligt av mÄlgruppen, det vill sÀga bandyspelare pÄ BorlÀnge Bandy, anstÀllda och styrelseledamöter pÄ BorlÀnge Bandy och nya potentiella medlemmar. Dessutom skapades en förnyad logotyp i enighet med Äsikterna som kom fram i enkÀtundersökningarna som utfördes. Genom flera enkÀtundersökningar gavs bakgrundsinformation om hur BorlÀnge Bandy uppfattas av sin mÄlgrupp. Svaren frÄn enkÀtundersökningarna lÄg sedan till grund för en förnyelse av BorlÀnge Bandys logotyp dÄ det framkommit att en majoritet av BorlÀnge Bandys mÄlgrupp ansÄg att den behövde förÀndras. Genom diskussion med en fokusgrupp diskuterades förslag pÄ en förnyad logotyp och utifrÄn deras kritik skapades en slutgiltigt förnyad logotyp.

Budgeten har lÀnge kritiserats frÄn olika hÄll för att budgetprocessen Àr tid- ochresurskrÀvande och för att den medför lite mervÀrde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hÀnsyn till dagens snabba omvÀrldsförÀndringar.Trots detta anvÀnds den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mÄngaföretag runt om i vÀrlden. PÄ grund av att budgeten har ifrÄgasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmÀrksammats mycket. Rullande prognoser Àrfördelaktiga nÀr det rÄder betydande osÀkerhet i företagets omgivning och budgetendÀrför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tre professionella skribenter, alla reportrar pÄ LÀns-tidningen SödertÀlje, har upplevt att ge respons pÄ varandras texter och fÄ respons pÄ sina egna. Textresponsen har omfattat de tre aspekterna formalia, sprÄk och disposition.De frÄgestÀllningar jag stÀllt upp för min undersökning Àr: Vad har reportrarna för bakgrund och hur ser deras skrivprocess ut före textresponsarbetet? Vilka förvÀntningar har reportrarna inför textresponsarbetet? Hur uppfattar reportrarna textresponsarbetet? Upplever reportrarna att deras skrivprocess pÄverkats av textresponsarbetet och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod i min undersökning. Genom tvÄ intervjuer med varje reporter, en före och en efter textresponsarbetet, har jag fÄtt ovanstÄende frÄgor besvarade. Min analysmetod Àr etnografisk, dÄ jag observerat deltagarna under intervjuerna och dÀrefter analyserat deras svar utifrÄn tidigare forskning.Intervjuerna visar att reportrarna före textresponsarbetet hade vÀl utvecklade sÀtt att lÀgga upp skrivarbetet.

FÄrproduktion Àr en av de djurgrenar som ökar mest, i antal djur till slakt, i Sverige idag. En ökad produktion stÀller högre krav pÄ smittskydd och ÄtgÀrder för att förhindra smittor att komma in i besÀttningen. Förekomsten av en smitta i en besÀttning kan vara den avgörande faktorn för lönsamheten. Dessutom kommer det i framtiden, i allt större utstrÀckning, stÀllas allt högre krav frÄn allmÀnheten pÄ producenterna rörande smittskydd med tanke pÄ de senaste utbrotten i vÀrlden av fÄgelinfluensa och liknande sjukdomar.Vi har i vÄrt arbete undersökt smittskyddstÀnkandet hos fÄrklippare i Sverige idag och frÄgat ut nÄgra av dem om deras hygienrutiner. Detta har skett genom telefonintervjuer av enkÀtkaraktÀr.

Klimatanpassning Àr ett aktuellt Àmne i dagens stadsplanering och en utmaning för landskapsarkitekter och stadsplanerare. KlimatförÀndringarnas effekter Àr ökad nederbörd, stigande medeltemperatur och havsnivÄer samt ett mer extremt klimat överlag. Detta fÄr konsekvenser för ekosystem och stÀder, dÀr den ökade nederbörden har direkt pÄverkan pÄ dagvattensystemet. Som landskapsarkitekt har man möjlighet att ta vara pÄ dagvattnet genom att utforma mÄngfunktionella och variationsrika miljöer. I det hÀr arbetet har vi studerat den naturliga vattenbalansens processer och hur dessa kan anvÀndas för att Äterskapa vattenbalansen i den urbana miljön.

Till följd av den hÄrda utbyggnaden av vÄrt samhÀlle ÄtgÄr en stor mÀngd naturresurser. Samtidigt som samhÀllet utveckas sÀtts allt högre krav pÄ att det ska hushÄllas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömÄlet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömÄl ska anvÀndningen av sÄvÀl mark som naturresurser ske pÄ ett sÄ hÄllbart sÀtt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stÄlindustrin över en miljon ton slagg Ärligen, varav en stor del deponeras.

Arbetet anvÀnder sig av en rÀttspolitisk metod med fokus pÄ rationalitet, empirism och pragmatism. Slutsatsen som dras i arbetet Àr att det finns ett tomrum mellan lagstiftarens mÄl bakom sexualbrotten och medlet för uppnÄ det genom den konventionella straffrÀttsprocessen. Tomrummet bestÄr dels av att straffrÀttsprocessen till fullo inte kan omfatta mÄlet, dels att majoriteten av offer som anmÀler vÄldtÀkt idag nekas en rÀttsprocess, och slutligen att en friande vÄldtÀktsdom ÀndÄ kan anses innebÀra att en konflikt ÄterstÄr. Konflikten som ÄterstÄr i majoriteten av fallen Àr mellan den misstÀnktes upplevelse av ömsesidigt samlag och offrets upplevelse av en krÀnkning av dennes sexuella sjÀlvbestÀmmanderÀtt och integritet.I detta tomrum diskuteras möjligheten till en pÄbyggnad av det konventionella i form av innovativa rÀttsprocesser med större fokus pÄ offret istÀllet för förövaren. En process som söker att reparera offrets upplevda negativa konsekvenser samt tillfredsstÀlla offrets behov av rÀttvisa, utan att hota straffrÀttsprocessens funktioner i form av straff, rÀttssÀkerhet och brottsbekÀmpning.