Syfte och frÄgestÀllning: Uppsatsen undersöker vad de som gÄr sitt första Är pÄ Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras anvÀndning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förstÄelse för studenters Äsikter. Utvecklare kan genom vÄr uppsats fÄ kunskap om nödvÀndiga förÀndringar för en mer anvÀndarvÀnlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltsÄ pÄ att generera djupare förstÄelse om varför studenterna exempelvis tycker nÄgot Àr dÄligt eller bra. Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper dÀr respondenterna berÀttade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser pÄ hemsidan. DÀrefter uttryckte de Äsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Det har riktats mycket kritik mot snabblÄneföretagens tillvÀgagÄngssÀtt att lÄna ut pengar. Antalet obetalda snabblÄn har ökat och allt fler personer skuldsÀtter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik frÄn Är 2012 har antalet betalningsförelÀggande angÄende snabblÄn ökat till 53 709 Àrenden, vilket Àr en ökning med 62 % jÀmfört med Är 2011. Trots att det har införts krav pÄ att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblÄneföretag varnats av Konsumentverket för bristfÀlliga kreditprövningar.Studiens syfte Àr att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblÄn. För att skapa en helhetsbild av bristfÀlliga kreditprövningar och Äterbetalningsproblem har snabblÄneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.

I denna uppsats har vi fördjupat oss i begreppet otillbörlig förmÄn gÀllande mutbrott. Uppsatsen riktar sig till bÄde juridiskt kunniga och oskolade personer, eftersom vi har kommit till slutsatsen att en otillbörlig förmÄn juridiskt sett skiljer sig frÄn hur begreppet anvÀnds i folkmun. Med den hÀr uppsatsen vill vi ge, sÄvÀl personer med som utan juridiska kunskaper, bÄde en djupare förstÄelse för begreppet otillbörlig förmÄn men Àven konkret vÀgledning gÀllande hur en person bör handla i vissa situationer.För att kunna faststÀlla vad som utgör en otillbörlig förmÄn har vi analyserat och förklarat vilka omstÀndigheter som domstolarna beaktar vid en bedömning. VÄr utgÄngspunkt var att med hjÀlp av rÀttsfall, doktrin och juridiskt erkÀnda riktlinjer försöka finna grÀnsdragningen mellan en tillbörlig- och en otillbörlig förmÄn.Vi har Àven förklarat hur mutlagstiftningen har förÀndrats frÄn dess tillkomst pÄ medeltiden fram till dagens (2012 Ärs) lagstiftning. Vi har Àven tagit upp den förÀndring av mutlagstiftningen som skedde 2012, varför denna förÀndring har skett och vad den innebÀr.Genom detta arbete har vi nÄtt en slutsats i frÄgan om att dagens mutbrottslagstiftning Àr för generellt utformad och dÀrmed gör den svÄrtolkad.

MÄnga projekt misslyckas och en av anledningarna Àr dÄlig styrning av projektet i allmÀnhet och inom IT branschen i synnerhet. Baserad pÄ kritik av de traditionella metoderna under de senaste Ären, sÄ har det uppkommit flera lÀttrörliga metoder som kallas Agila metoder. Scrum Àr den mest kÀnda Agila metoden som anvÀnds idag. Metoden lovar goda resultat, men i en artikel ur tidningen Computer Sweden (feb 2009) stÄr det ?siffror visar att nio av tio Scrumprojekt misslyckas?.

Outsourcing Àr ett vÀletablerat begrepp som det har skrivits mycket om. NÀr ett företag lÀgger ut delar av sin verksamhet till ett annat företag, sÄ Àr det inte helt ovanligt att man utnyttjar en konsult för att hantera den praktiska processen. Den sÄ kallade outsourcingprocessen. Konsulten (mellanhanden) marknadsför sig mot kunden (den outsourcande parten) som en motpol till de leverantörer (den part som verksamheten outsourcas till) som har stor erfarenhet av outsourcingprocessen och dÀrmed ett övertag vid förhandlingar. Författarna vill i sin undersökning nÄ fram till en mer nyanserad bild av vilka fördelar respektive nackdelar det finns med att anlita en konsult av motsvarande slag.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord Ă€r rĂ€ttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Ă€ven pĂ„ Bo Rothsteins vĂ€lfĂ€rdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.