NÀr Boliden Contech AB konstruerar och sÀljer en processanlÀggning ingÄr ett styrsystem för att styra processen. Det faktum att produkterna stÀndigt förbÀttras och nya versioner utkommer samt att företag förvÀrvas gör att det i dagslÀget kan vara svÄrt att vÀlja styrsystem. Jag fick i uppdrag att utvÀrdera tvÄ styrsystem som Àr aktuella för Boliden Contech AB vid val av system till sÄlda processanlÀggningar. Systemen jag har utvÀrderat Àr ABB IndustrialIT och Siemens SIMATIC. Denna rapport ger en presentation av för- och nackdelar med de tvÄ aktuella styrsystem samt exempel pÄ systemlösningar och en prisjÀmförelse.

Den vanligaste produktionsformen av nötkött sker i dikobesÀttningar, dÀr kor och kvigor förvÀntas föda en kalv per Är. I sÄdana besÀttningar Àr fertilitet hos djuren en viktig faktor, dÄ förmÄgan att föda fram en kalv varje Är pÄverkar inkomsten. I Sverige anvÀnds naturlig betÀckning i störst utstrÀckning, men ett alternativ Àr artificiell insemination. Syftet med detta arbete Àr att undersöka för- och nackdelar med artificiell insemination och varför det inte anvÀnds i samma utstrÀckning inom dikobesÀttningar som hos mjölkkor, samt nÀr det kan vara aktuellt att anvÀnda sig av. Den artificiella inseminationens pÄverkan pÄ drÀktighetsresultat varierar mycket i studierna, frÄn 37 till 74 %, men det antyds att 50 % Àr ett grÀnsvÀrde dÀr resultat över detta kan anses godtagbara. Ekonomiskt finns fördelar sÄ som ökade kalvvikter och mindre förluster relaterat till kalvningssvÄrigheter, men nackdelar i form av ökade kostnader för veterinÀrtjÀnster och mediciner samt för arbete.

Den 1 januari 2009 infördes regler som begrÀnsar rÀtten för företag att göra rÀnteavdrag, vilket har till syfte att förhindra aggressiv skatteplanering som sker genom rÀnteupplÀgg. TvÄ undantag till denna begrÀnsade rÀtt till rÀnteavdrag benÀmns tioprocentsregeln och ventilen. Genom dessa fÄr rÀnteavdrag göras om mottagaren av rÀnteinkomsten beskattas med tio procent eller om förfarandet Àr affÀrsmÀssigt motiverat. Dessa undantagsregler har dock blivit utsatts för kritik. Kritiken som har framförts Àr att den aggressiva skatteplaneringen som sker genom rÀnteupplÀgg inte minskat trots tillkomsten av reglerna om rÀnteavdragsbegrÀnsningar och det finns Àven frÄgetecken om tioprocentsregeln Àr förenlig med etableringsfriheten inom EU.

Sverige Àr ett av vÀrldens mest individualistiska lÀnder. Befolkningen utgörs till 46 procent av singlar och den största gruppen singlar Àr kvinnor i Äldersgrupperna övre medelÄlder och Àldre (Statistiska centralbyrÄn, 2012). Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen kring hur svenska heterosexuella kvinnor i gruppen övre medelÄlder upplever singellivet.Jag anvÀnde mig utav vÀlkÀnda teorier och begrepp inom sociologin. De tillÀmpade teorierna och teoretiska begreppen var individualism, rena relationer, tvÄsamhetsnormen och identitetsskapande utifrÄn teorier som spegeljaget och könsidentitet/könsroller.Undersökningsproblemet bestod i att beskriva kvinnornas upplevda positiva och negativa aspekter utav singellivet, hur deras förutsÀttningar av att leva som singlar i samhÀllet pÄverkades av omgivningens attityder samt vilken betydelse det hade för deras identitet.Jag valde en deskriptiv metodansats och genomförde en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Jag genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med kvinnor mellan 53 och 64 Är som var skilda och hade barn frÄn tidigare Àktenskap.Resultatet visade att de positiva aspekterna av singellivet var upplevelsen av sjÀlvstÀndighet, frihet och kontroll.

I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det skett stora förÀndringar inom redovisningsomrÄdet.Detta har, i sin tur, lett till att regelverken har blivit för komplicerade för mindre företag.BFN har, pÄ regeringens uppdrag, arbetat fram ett förenklingsprojekt, vars syfte Àr att samla redovisningsreglernai ett dokument. Vidare innehÄller detta projekt mÄnga förenklingar och förtydliganden.K2 har bemötts av massiv kritik frÄn olika instanser.Uppsatsen behandlar följande forskningsfrÄgor:·Vad Àr den generella uppfattningen av K2 och upplever anvÀndarna regelverket som förenklande?· Finns det nÄgra anledningar att inte tillÀmpa K2 i dagslÀget?· Medför K2 nÄgra skillnader jÀmfört med gÀllande regler eller Àr det allmÀnna rÄdet redanpraxis hos mindre företag?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de befintliga Äsikterna om detta regelverk samt undersökaom anvÀndningen av K2 reglerna har inneburit en förenklad redovisning för anvÀndarnaav det nya regelverket.Metod: Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt och med en induktiv forskningsansats.PrimÀrdata Àr insamlad genom semistrukturerade intervjuer.Regelverket: De största förÀndringarna med K2 Àr att reglerna Àr samlat i ett komplett dokument.Dessutom innehÄller K2 fÀrre redovisningsalternativ. Endast kostnadsslagsindelad resultatrÀkningtillÄts, samt förenklade regler för periodisering och avskrivningar och förbud mot att aktiveraegenupparbetade immateriella tillgÄngar. Vidare har antalet tillÀggsupplysningar minskat kraftigt.Slutsats: Respondenterna Àr tveksamma till om fler företag kommer att applicera K2 i dagslÀget,eftersom resultat av flera pÄgÄende projekt kommer att ha inverkan pÄ K2.

Syfte och frÄgestÀllning: Uppsatsen undersöker vad de som gÄr sitt första Är pÄ Högskolan i Halmstad (HH) (www.hh.se) tycker om högskolans hemsida. Förutom detta undersöks deras anvÀndning och behov av hemsidan, vilket kan vara intressant för utvecklare eftersom det skapar djupare förstÄelse för studenters Äsikter. Utvecklare kan genom vÄr uppsats fÄ kunskap om nödvÀndiga förÀndringar för en mer anvÀndarvÀnlig hemsida. Föreliggande uppsats koncentrerar sig alltsÄ pÄ att generera djupare förstÄelse om varför studenterna exempelvis tycker nÄgot Àr dÄligt eller bra. Metod och material: Vi valde att genomföra sex kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper dÀr respondenterna berÀttade om sina behov samt visade oss hur de tar sig till olika platser pÄ hemsidan. DÀrefter uttryckte de Äsikter om vad de tyckte om processen och om hemsidan överlag.

Den traditionella ekonomistyrningen har kritiserats för att ge ett bristfÀlligt beslutsunderlag med schablonmÀssiga kostnadsfördelningar. ?Activity Based Costing? - ABC har lösningen som ÄtgÀrdar bristerna med en alltför aggregerad information. Stark kritik har Àven riktats mot de finansiella nyckeltalens sÀrstÀllning och alltfler företag har dÀrför börjat komplettera den finansiella redovisningen med nyckeltal som grundas pÄ andra Àn rent ekonomiska vÀrden. De immateriella tillgÄngarnas betydelse har i allt större grad accepterats.

Denna rapport Àr en del av mitt examensprojekt och beskriver tvÄ praktiska projekt som jag genomförti kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag pÄbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i Àmnet och angripa min utgÄngspunkt, Exponera, frÄn tvÄ hÄll. Jag har under min studietid pÄ Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit Äterkommande under studietiden och kÀndes dÀrför som en spÀnnande utgÄngslÀge för exjobbet.Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gÀller vÄr identitet och kÀnslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och pÄ hur vi vÀljer att visa upp de ting vi har i vÄra hem.

PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lÀrande mellan olika per-sonalgrupper pÄ en vÄrdmottagning, utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur upplevlevs atmosfÀren pÄ mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: nÀr, var och hur samverkar de i sÄ fall? Studien utgÄr frÄn ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hÀnsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter pÄverkar lÀrandevillkoren. Den teoretiska referensramen bestÄr av forskning frÄn fram-för allt Jon Ohlsson, men ocksÄ Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer pÄ en barnmottagning, samt genom Ätta intervjuer med personer som arbetar pÄ mottagningen. Resultaten visar att atmosfÀ-ren upplevs positiv, men lÀkarna saknar kritik.

Det har riktats mycket kritik mot snabblÄneföretagens tillvÀgagÄngssÀtt att lÄna ut pengar. Antalet obetalda snabblÄn har ökat och allt fler personer skuldsÀtter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik frÄn Är 2012 har antalet betalningsförelÀggande angÄende snabblÄn ökat till 53 709 Àrenden, vilket Àr en ökning med 62 % jÀmfört med Är 2011. Trots att det har införts krav pÄ att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblÄneföretag varnats av Konsumentverket för bristfÀlliga kreditprövningar.Studiens syfte Àr att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblÄn. För att skapa en helhetsbild av bristfÀlliga kreditprövningar och Äterbetalningsproblem har snabblÄneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2009 Abstrakt Malmgren, Therese (2009) Handledning som arbetsverktyg för pedagoger. ( Guidance as a functional tool for educators) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola Syftet med denna studie var att försöka ta reda pÄ hur pedagoger ville att handledning skulle vara utformad och vad den skulle kunna innehÄlla, för att kunna anvÀndas som ett regelbundet arbetsverktyg. Dessutom syftade den till att försöka ta reda pÄ vad, om nÄgot, som behövde förÀndras pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ för att vara sÄ meningsfull som möjligt. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer med sju personer, med semistrukturerade intervjufrÄgor. Av dessa sju var fyra stycken 1-7 lÀrare, tvÄ stycken 4-9 lÀrare samt en förskollÀrare. Resultatet visade att flera av intervjupersonerna ansÄg att det var viktigt att kunna se sina fördelar och nackdelar, styrkor och svagheter, i ett handledningssamtal.