I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

Bakgrunden till studien ligger i att Sverige har fÄtt kritik frÄn Förenta Nationernas (FN) barnrÀttskommitté för den rÄdande bristen pÄ barns delaktighet i beslut som rör deras egna liv. Idrottsföreningar Àr en viktig arena för barns utveckling och utgör en stor del av deras fritid. Föreningsidrotten ska enligt Riksidrottsförbundet utgÄ frÄn barnkonventionen och bör dÀrför arbeta med frÄgor som rör barn och ungas rÀtt till inflytande.Syftet med studien var att beskriva flickornas perspektiv pÄ inflytande och delaktighet i sin idrottsförening och att sedan belysa det med hjÀlp av ett barnperspektiv. Fokusgruppsdiskussioner anvÀndes för att undersöka problemomrÄdet. Tio deltagare delades in i tvÄ olika fokusgrupper som diskuterade i cirka en halvtimma var.

Genom intrÀdet i Europeiska Unionen fick Sverige ett helt nytt ansvar. Den nationella lagstiftningenska lÀmna företrÀde till EU-rÀtten och de nationella domstolarna ska tolka ochtillÀmpa EU-rÀtten korrekt i den svenska lagstiftningen. För att detta ska kunna uppnÄs skalojalitetsprincipen tillÀmpas i medlemsstaterna för att sÀkerstÀlla att EU-rÀtten har ett effektivtgenomslag pÄ nationell nivÄ. DÄ de nationella domstolarna har svÄrigheter med tolkningenoch tillÀmpningen av EU-rÀtten ska man rÄdfrÄga EU-domstolen genom artikel267 FEUF, begÀran om förhandsavgörande för vÀgledning, detta för att EU-rÀtten ska tolkasoch tillÀmpas enhetligt. EU-domstolen Àr det rÀttskippande organ som ska sÀkerstÀllaatt lag och rÀtt följs samt skapa och uveckla prejudikat som bidrar till rÀttsutvecklingen iunionen.

Med vÄr studie vill vi belysa de potentiella nackdelarna som finns med att marknadsföra sig som företag via Facebook. I och med webb 2.0 och den sociala revolutionen, dÀr alla kan dela med sig av vad de vill nÀr de vill, sÄ ökar mÀngden data sÄ pass mycket att markandsförare mÄste lÀra sig hantera detta. All data, statusuppdateringar, flera typer av media samt lÀnkningar har fÄtt termen ?de sociala bruset? tilldelat sig. Detta brus mÄste företagen lÀra sig att utnyttja eller bryta igenom.

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.

Den hÀr studien Àr baserad pÄ betyg som har satts av dagstidningar pÄ spelare i svenska herrlandslaget i fotboll under Ären 1992 till 2008. Tidningarna vars sportsidor Àr med i undersökningenÀr Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Med spelarbetyg menas omdömena som tidningarna ger spelarna efter varje tÀvlingslandskamp. Spelarbetygen har analyserats utifrÄn frÄgestÀllningarna: AnvÀnder sig fyra rikstÀckande tidningar av spelarbetyg för att vinkla rapporteringen? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av spelarbetyg i morgonpress kontra kvÀllspress?Studien Àr utförd med en kvantitativ metod dÀr betygen samlats in och organiserats efter olika variabler.

Allt fler föresprÄkar ett mer kreativt tÀnkande i företagsvÀrlden. Samtidigt har den traditionella marknadsföringen fÄtt kritik för bristen pÄ kreativitet inom disciplinen. MÄnga menar att det inom designdisciplinen finns metoder och tankesÀtt som frÀmjar kreativitet och innovation anvÀndbara i företagsvÀrlden. Samtidigt ser vi hur designintresset i mÄnga av de större företagsekonomiska skolorna vÀrlden över ökat. Vi har tillsammans med sex stycken andra studenter, fyra frÄn industridesigninriktingen pÄ Konstfack och tvÄ frÄn Marknadsakademien vid Stockholms universitet, bedrivit ett interdisciplinÀrt affÀrsutvecklingsprojekt.

Handlingsbarhet Àr ett perspektiv pÄ IT-system vilket fokusera pÄ vad som görs vid interaktionen mellan anvÀndaren och IT-systemet i verksamhetskontext. Handlingar vilka utförs av mÀnniskor och IT-system kommer i fokus. Detta perspektiv Àr utvecklat av forskare i VITS-gruppen vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen att kritiskt granska handlingsbarhetskonceptet i litteratur utifrÄn kriterierna för god handlingsbarhet. Litteraturgranskningen ledde till en modell över hur kriterierna för god handlingsbarhet Àr relaterade till varandra, utan att relationer kunnat hÀrledas mellan samtliga kriterier vilket tyder pÄ att de Àr inhomogena och lösryckta.

Eftersom medier Àr en viktig kÀlla till information och politiska frÄgor Àr det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de tvÄ partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, frÄn den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjÀlp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fÄtt större genomslagskraft i medierna i sÄvÀl artiklar som antal bilder. I andelar rÀknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika mÄnga negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar rÀknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ Àn om Junilistan.

The subject-matter of the following essay is to investigate the relationship between what is commonly called Deep Ecology or Biocentric Philosophy, as articulated by the co-founder of the Deep Ecology Movement, Arne Naess, and later proponents of the biocentric school of environmentalist thought. I contrast Naess? concept of Self-realization as founded in his Ecosophy T to the ideas of american conservationist and co-founder of the radical green movement Earth First! Dave Foreman, and to the controversial finnish environmentalist and ecofascist Pentti Linkola?s ideological agenda of population-reduction respectively.According to some critics of the movement, especially the social ecologist Murray Bookchin and French liberal philosopher Luc Ferry, the Deep Ecology ideology is essentially misanthropic and totalitarian in structure. A central idea among deep ecologists is that ecosystems and natural entities have intrinsic value in themselves, even outside a human social context. This idea is thought of among deep ecologists to create a philosophically sound basis for counteracting the environmental global crisis.