Ljud har en förmÄga att pÄverka vÄra kÀnslor. Begreppet ljudwebb Àr framtaget till denna undersökning och syftar pÄ de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fÄtt sitt namn frÄn ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning Àr att utforska vad ljudets kÀnslopÄverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgÄ frÄn fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det stÀndigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frÄgestÀllning.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

I dagens svenska fÄrproduktion hÄlls de flesta djuren pÄ djupströbÀddar av halm under stallperioden. Att fÄ till en vÀl fungerande djupströbÀdd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning dÄ den mikroorganiska aktiviteten som sker i bÀdden Àr en komplicerad process. EfterstrÀvansvÀrt Àr att en stor del av miljön i djupströbÀdden Àr aerob, sÄ att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas dÄ strömedlet klarar av att absorbera den urin och trÀck som avges till bÀdden. Vid kompostering sker en vÀrmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullÀmnen.

Syftet med detta arbete Àr att utifrÄn given struktur och organisation, befintlig personal och medarbetare, identifiera och analysera de mest vÀsentliga konfliktomrÄdena inom Svenska kyrkan och söka förklaringar till dessa utifrÄn organisatoriska och/eller ledarskapsmÀssiga faktorer.Vi har funnit att den kritik som riktats mot Kyrkan de senaste decennierna kvarstÄr Àn idag. Den stora, komplicerade och byrÄkratiska organisationens tvedelade karaktÀr, i en synodal och en andlig struktur samt det svaga individuella ledarskapet och en oförmÄga att hantera konflikter utgör kÀlla till de flesta konflikter. Det pÄgÄr en maktkamp inom organisationen och biskoparnas marginalisering frÄn makten kan ses som ett exempel. Den demokratiska linjens inflytande Àr starkt och pÄverkar i mÄnga stycken Àven det andliga arbetet. Organisationen har inte förmÄga att förÀndra sig, att anpassa ledning och struktur efter de nya förhÄllandena, att möta kraven pÄ modernt ledarskap och att möta förÀndringar i en allt mer sekulariserad omvÀrld, vilket kan förklaras med svagt ledarskap, otydlig ledningsstruktur och oförmÄga att implementera fattade beslut.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som pĂ„verkar. BegrĂ€nsning gjordes till engelsksprĂ„kig litteratur dĂ€r databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som anvĂ€ndes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsstĂ€ller bĂ„da parterna Ă€r samarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus pÄ individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har frÀmst fokuserat pÄ heterosexuella kvinnor samt frÄgor som handlar om val kontra omstÀndigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har Àven kommit att handla om köns- samt rÄdande samhÀllsnormer. Forskning inom omrÄdet Àr till största del internationell och det finns endast ett fÄtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vÄr studie, dÀr samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom Àldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrÄn strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsstÀllelse, upplevd hÀlsa, vÄrdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nÀmnda faktorer utifrÄn subgruppers (Älder, yrkesverksamma Är, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frÄgeformulÀr av 79 ÀldrevÄrdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 Är eller yngre upplevde att de fick mer kritik Àn Àldre sjuksköterskor.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

I vÄrt samhÀlle rÄder en maskuliniserad förestÀllning om företagare och entreprenörer. Kvinnor Àr ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att pÄverka vÄra attityder, vÄr tradition, vÄr samhÀllsstruktur samt den manliga prÀgel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger pÄ forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket pÄ forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhÀlle och medvetandet om hur viktigt det Àr ökar hela tiden. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ kvinnors motiv och drivkrafter för att vÀlja företagande som karriÀr samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affÀrsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berÀttat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött pÄ vÀgen. Det har talats om att kvinnor och mÀn talar olika sprÄk och hur man som kvinna bör bete sig bland affÀrsmÀn för att nÄ framgÄng.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

Den externa redovisningens uppgift Àr att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara pÄ hur det har gÄtt för ett företag utan ger ocksÄ en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen Àr ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen Ät de hÄll som förvÀntas av omvÀrlden. Det Àr dÄ begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag pÄ nÄgot sÀtt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en Ärsredovisning.Det finns olika syften med att anvÀnda sig av kreativ redovisning, beroende pÄ vilken intressent företaget vÀnder sig till.

I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.