FramstÀllningens syfte Àr att utreda var grÀnsen mellan medgÀrningsmannaskap och medhjÀlp skall dras. För att fÄ en helhetsbild och en ökad förstÄelse för omrÄdet behandlas dock hela medverkanslÀran. Det som fÄr störst utrymme i uppsatsen Àr hur praxis gÀllande medgÀrningsmannaskap har utvecklats de senaste Ärtiondena. Det konstateras att medgÀrningsmannaskap, genom bland annat tillÀmpningen av BrB 23kap 4 § andra stycket, har kommit att utnyttjas i större utstrÀckning Àn tidigare. En annan viktig frÄga som behandlas Àr pÄ vilket sÀtt begreppen tillsammans och i samförstÄnd eller gemensamt och i samrÄd har kommit att anvÀndas.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjÀlp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var Àven att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjÀlp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en nÀrmre observation och intervju angÄende motivation och engagemang.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och jÀmföra det utsatta barnets öde sÄsom det speglas i myten och dramat om Oidipus och i Freuds teori om oidipuskomplexet. Myten och senare Sofokles drama handlar om ett barn som av sina förÀldrar sÀtts ut i skogen för att dö med genomborrade hÀlar, men blir funnet och rÀddat till livet. Som vuxen kommer Oidipus lÄngt senare att ovetandes döda sin far och gifta sig med sin mor. Freud sÄg hÀri ett mönster som han menar gÄr igen i varje pojkes psykosexuella utveckling ? ett sexuellt begÀr i förhÄllande till modern och hatiska kÀnslor i förhÄllande till fadern/rivalen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att reda ut vad en helig dÄre Àr för nÄgonting, hur fenomenet har pÄverkat kristendomen och litteraturen, frÀmst i Ryssland och pÄ Irland.Jag har funnit att det Àr i det ortodoxa Ryssland som den heliga dÄrskapen har varit allra störst, och att flera av de mest Àlskade av de ryska helgonen tillhörde denna gren av Kristusdyrkan.Vidare har heliga dÄrar funnits pÄ Irland, dock i en nÄgot annorlunda gestalt. Naturromantiken Àr hÀr viktigare, men pÄ mÄnga sÀtt, vad gÀller skÀl till dÄrskapen, och i hur den yttrar sig, Àr de ryska och de irlÀndska dÄrarna lika.DÀrefter har jag tittat pÄ skönlitteratur, och gestalter som lÄnat drag frÄn de heliga dÄrarna. Framför allt har jag koncentrerat mig pÄ tvÄ texter ? Shakespeares kung Lear, som rymmer inte mindre Àn tre olika dÄrar ? och Dostojevskijs Idioten, dÀr huvudpersonen pÄ mÄnga sÀtt Àr en mycket övertygande helig dÄre.Min slutsats vad gÀller varför vi inte ser nÄgra heliga dÄrar idag Àr denna: I och med reformationen, och framvÀxten av nationalstaten i Europa fanns det inte lÀngre nÄgot utrymme för dÄren. En i grunden oberoende figur som stÄr utanför den sociala stegen, och sÀger sanningen till alla, smÄ som stora, nÀr de bryter mot Kristi budskap.

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen Àr beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrÄgasÀttande och kritik. Fokus har frÀmst legat pÄ ökande taxeringsvÀrden till följd av att omrÄden blivit mer attraktiva och den pÄverkan detta har haft pÄ fastighetsskatten. Detta har sÀrskilt gÀllt kustomrÄden dÀr köp av fritidsbostÀder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat pÄ grund av den höjda prisnivÄn.

Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise jÀmfört med samtida. En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse, i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot ytterligare. Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

AbstraktUppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de sjÀlva ser pÄ sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig pÄ tio intervjuer med mellanchefer, genomförda pÄ Trioplast AB i SmÄlandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanstÀllda- och tjÀnstemannasidan vad gÀller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen Àr de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sÄrbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, dÄ mÄlet Àr att samtliga anstÀllda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning Àr sÀkerhetsaspekten, dÄ ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssÀtt för att uppnÄ bÀttre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebÀr skiljer sig dock Ät. Trots detta genomförs forskning runt om i vÀrlden i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten Àr inte tydliga och forskningen har fÄtt kritik för att vara partisk genom att frÀmst fokusera pÄ fördelarna och inte pÄ svÄrigheter och nackdelar.Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har tvÄ tillsynes likvÀrdiga byggprojekt jÀmförts. Det Àr Stockholms tvÄ nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena.

LÀrare i förskolan och skolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal en till tvÄ gÄnger per Är och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med förÀldrar i utvecklingssamtal.Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lÀrare och förÀldrar i samtalet.En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lÀrare i förskolan och fyra lÀrare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanstÀller vi de beskrivningar vi erhÄllit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.Resultatet visar att lÀrares beskrivningar angÄende kontakten med förÀldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nÀmnvÀrt. Det framkommer att alla intervjuade Àr överens om att förÀldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig Ät, majoriteten av lÀrarna föresprÄkar ett större engagemang frÄn förÀldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för bÄde dem och förÀldrar innebÀr ett samspel dÀr de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar pÄ eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal Àr tillit och förtroende viktiga komponenter, likasÄ att bÄda parter Àr vÀl förberedda.

Uppsatsens syfte Àr att, med fokus pÄ tolkningen och tillÀmpningen, utreda nÀringsidkarens utrymmet att fÄ avdragsrÀtt för FoU-bidrag lÀmnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rÄdande rÀttslÀget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrÀtt bör sÀrregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrÀtt ska föreligga krÀvs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att nÄgon form av motprestation erhÄlls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens nÀringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap.

Inledning: Den svenska allmÀnheten Àr idag mycket hÀlsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hÀlsomedvetenheten introducerades lightprodukter pÄ livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jÀmfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sÀtt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka Àn minska konsumenters övervikt. Kritik har Àven riktats mot lightprodukters innehÄll av livsmedelstillsatser.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.