1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

AbstraktUppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord i syfte att studera hur mellanchefer i en tillverkningsindustri arbetar med kompetensutveckling, samt hur de sjÀlva ser pÄ sin roll i detta arbete. Uppsatsens empiriska del grundar sig pÄ tio intervjuer med mellanchefer, genomförda pÄ Trioplast AB i SmÄlandsstenar. Det finns en tydlig skiljelinje mellan kollektivanstÀllda- och tjÀnstemannasidan vad gÀller arbetet med kompetensutveckling. I produktionen Àr de direkta vinsterna av kompetensutveckling mindre sÄrbarhet vid sjukdom och andra ledigheter, dÄ mÄlet Àr att samtliga anstÀllda ska kunna alla arbetsmoment. En annan viktig del av personalutbildning Àr sÀkerhetsaspekten, dÄ ett felaktigt arbetsutförande kan vara direkt skadligt.

Det finns ett stort behov av att effektivisera byggbranschen i Sverige och partnering ses ofta som ett möjligt arbetssÀtt för att uppnÄ bÀttre resultat. Uppfattningen om vad partnering i ett byggprojekt innebÀr skiljer sig dock Ät. Trots detta genomförs forskning runt om i vÀrlden i syfte att belysa skillnader mellan traditionella byggprojekt och partneringprojekt. Resultaten Àr inte tydliga och forskningen har fÄtt kritik för att vara partisk genom att frÀmst fokusera pÄ fördelarna och inte pÄ svÄrigheter och nackdelar.Med syftet att fördjupa kunskapen om partnering har tvÄ tillsynes likvÀrdiga byggprojekt jÀmförts. Det Àr Stockholms tvÄ nya arenor som har studerats; Friends Arena och Tele2 Arena.

LÀrare i förskolan och skolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal en till tvÄ gÄnger per Är och vi vill genom denna studie undersöka hur de beskriver kontakten med förÀldrar i utvecklingssamtal.Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtal i förskolan och skolan samt mötet som sker mellan lÀrare och förÀldrar i samtalet.En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med fyra lÀrare i förskolan och fyra lÀrare i skolan. I resultatredovisningen, under sex olika avsnitt, sammanstÀller vi de beskrivningar vi erhÄllit och varje avsnitt avslutas med en sammanfattning.Resultatet visar att lÀrares beskrivningar angÄende kontakten med förÀldrar i utvecklingssamtal inte skiljer sig nÀmnvÀrt. Det framkommer att alla intervjuade Àr överens om att förÀldrars engagemang i utvecklingssamtal skiljer sig Ät, majoriteten av lÀrarna föresprÄkar ett större engagemang frÄn förÀldrars sida. De anser att ett gynnsamt utvecklingssamtal för bÄde dem och förÀldrar innebÀr ett samspel dÀr de tillsammans diskuterar barnets situation och kommer fram till lösningar pÄ eventuella problem. För att skapa ett gynnsamt utvecklingssamtal Àr tillit och förtroende viktiga komponenter, likasÄ att bÄda parter Àr vÀl förberedda.

Uppsatsens syfte Àr att, med fokus pÄ tolkningen och tillÀmpningen, utreda nÀringsidkarens utrymmet att fÄ avdragsrÀtt för FoU-bidrag lÀmnade till statliga universitet och högskolor. Vidare ska det rÄdande rÀttslÀget problematiseras samt en utredning göras huruvida denna avdragsrÀtt bör sÀrregleras i en egen lagparagraf. Avdragsregeln för FoU-utgifter stadgas i 16 kap. 9 § IL. För att avdragsrÀtt ska föreligga krÀvs att: kostnaden kan kategoriseras som en FoU-utgift, att bidraget villkoras till att enbart avse FoU-verksamheten, att nÄgon form av motprestation erhÄlls, samt att ett samband föreligger mellan FoU-verksamheten och bidragsgivarens nÀringsverksamhet. Tidigare var regeln i 16 kap.

Inledning: Den svenska allmÀnheten Àr idag mycket hÀlsomedveten, trots det blir landets befolkning allt mer överviktig. Som ett resultat av den ökande hÀlsomedvetenheten introducerades lightprodukter pÄ livsmedelsmarknaden. Lightprodukter har en reducerad fetthalt jÀmfört med originalprodukter och konsumtion av produkterna marknadsförs som ett sÀtt att motverka övervikt. Forskning visar dock att lightprodukter snarare kan öka Àn minska konsumenters övervikt. Kritik har Àven riktats mot lightprodukters innehÄll av livsmedelstillsatser.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrÀtten tillÀmpas i Sverige och de svenska konkurrensrÀttsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken Àr att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrÀtten fÄr en viss genomslagskraft. EU:s mÄl om en sund konkurrens nÄs frÀmst genom att de nationella domstolarna begÀr förhandsavgöranden frÄn Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen medan de lÀgre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillÀmpningen av unionsrÀtten.Skyldigheten att begÀra förhandsavgöranden har till syfte att sÀkerstÀlla att unionsrÀtten tillÀmpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den Àr dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillÀmpa unionsrÀtten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenÀgenhet att inhÀmta förhandsavgöranden frÄn EU-domstolen.

Dagens företag befinner sig i en förÀnderlig omvÀrld som krÀver flexibilitet, kreativitet och innovationsförmÄga frÄn dess aktörer. Bland annat utifrÄn den kritik som framkommit mot traditionell ekonomistyrning, har ett flertal prestationsmÀtningssystem vuxit fram, varav det balanserade styrkortet Àr ett. Att utforma och implementera ett balanserat styrkort Àr ett komplext och resurskrÀvande arbete som Àr mycket avgörande för funktionen. Men att följa upp och uppdatera det Àr Àn betydelsefullare. Ett balanserat styrkort som inte följs upp, Àr till slut ett balanserat styrkort utan funktion.

Sverige har alltid uttalat ett starkt stöd till Förenta Nationerna, FN. I den allmÀnna debatten har det pÄ senare tid dock handlat om att Sveriges och i-lÀndernas allt mindre deltagande i FN-ledda missioner gör att FN:s insatser tappar i trovÀrdighet och legitimitet. För att se om det finns fog för kritik om minskat deltagande i FN-ledda insatser i Sveriges internationella freds- och sÀkerhetsfrÀmjande arbete, sÄ undersöks i denna uppsats om Polisens utlandsstyrkas deltagande i internationella insatser har förÀndrats över tiden 2001-2011. I uppsatsen undersöks Àven hur Sveriges uttalade policy om stöd för FN samspelar med vad som sedan implementeras i praktiken genom regeringens uppdrag till den svenska polisen. De som förvaltar och genomför regeringens beslut pÄ omrÄdet Àr Polisens Utlandssektion och dess utlandsstyrka.

BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och mĂ„nga frĂ„gor har vĂ€ckts.SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag vĂ€ljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssĂ€tt?Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnĂ„ matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehĂ„lls denna relation?METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört tvĂ„ intervjuer pĂ„ ett bemanningsföretag och dĂ€refter intervjuer med fem av deras kundföretag.HUVUDRESULTAT: Vi har i vĂ„r studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ?arbetshungriga? och det tilltalar kunderna.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

Sverige framstÄr ofta i samhÀllsdebatten som ett byrÄkratiskt land med mÄnga och komplicerade regler som sÀtter kÀppar i hjulen för företag. I rapporter frÄn nÀringslivsorganisationer och pÄ debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige Àr ett land med relativt enkla regler och liten byrÄkrati. VÄr uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byrÄkrati och regler.

Den forskning som finns om rekrytering idag har fÄtt kritik för att vara onyanserad och inte ge en tydlig förstÄelse av processen. Forskning behöver fokusera pÄ den komplexitet som rekryteringsprocessen innebÀr. Det finns Àven en brist pÄ akademisk pedagogisk forskning inom rekrytering. Vi har dÀrför valt att göra en studie inom detta omrÄde. AnstÀllningsintervjun Àr ett av de vanligaste tillvÀgagÄngssÀtten för att bedöma i en rekrytering.

Uppsatsen riktar sig till att öka tillgĂ€ngligheten för Ă€ldre i Galgamarken, ett omrĂ„de som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Ă€r mycket aktuellt med en befolkning vars andel Ă€ldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sĂ„ ska svenska myndigheter planera för samhĂ€llets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgĂ€nglighet gĂ„s igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pĂ„ hur lösningarna kan utformas. Genom anvĂ€ndning av strĂ„kstrategi sĂ„ identifieras strĂ„k med sĂ€rskilt behov av Ă„tgĂ€rder. ÅtgĂ€rdas de utvalda strĂ„ken sĂ„ kommer den generella tillgĂ€ngligheten öka pĂ„ Galgamarken. Situationen mellan teori och praktiskt utförande analyseras.