SAMMANFATTNINGTitel:K3 ? En uppsats rörande argumenten som förts kring regelverketNivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi: RedovisningFörfattare:Matilda Larsson och Henriette SletbakHandledare:Arne FagerströmBitrÀdande handledare:Peter LindbergDatum:Maj 2013Syfte:Uppsatsen syftar till att beskriva hur argumentationen har förts under utvecklandet av det nya K3-regelverk samt förklara vilka instanser som har ansetts viktiga i detta arbete. Samt vad BokföringsnÀmnden bör tÀnka pÄ i framtiden nÀr de upprÀttar ett redovisningsregelverk.Metod:I denna uppsats har en kvalitativ metod anvÀnts för att granska remissvar och argument frÄn tidskrifter genom dokumentanalys. För att kategorisera argument som funnits i remissvaren och tidskrifterna har en metod för att finna mönster, utvecklad av Sarah Philipson anvÀnts.Resultat och slutsats:De argument som förts kring K3 har frÀmst varit negativa dÄ det har varit stora problem med bÄde struktur och anvÀndarvÀnligheten. Mycket kritik har Àven riktats mot att regelverket avviker frÄn IFRS for SMEs och svensk lag.

VÄrt huvudsyfte med denna uppsats Àr att tolka och förstÄ hur företag av olika storlek och karaktÀr arbetar med mÄl och om dem mÀter sina mÄl. Vi har valt att sÀtta upp tvÄ delsyften för att nÄ vÄrt huvudsyfte. Det första delsyftet Àr att beskriva mÄl och mÀtning genom MBN- och MBE-traditionerna samt vilken kritik som Àr riktad mot dessa. Detta för att ge lÀsaren en förstÄelse för att det finns olika syn pÄ hur företag bör arbeta med mÄl och mÀtning. Det andra delsyftet Àr att beskriva hur 2 tjÀnsteföretag och 2 produktionsföretag i praktiken arbetar med mÄl och mÀtning.För att uppnÄ huvudsyftet har vi valt att se pÄ Àmnet med ett hermeneutiskt synsÀtt.

I och med övergödningsproblematiken i Östersjön och Sveriges Ă„taganden i samband med Baltic Sea Action Plan kommer det i framtiden stĂ€llas högre krav pĂ„ rening av kvĂ€ve frĂ„n de större avloppsreningsverken i Sverige.Anammox Ă€r processen dĂ€r ammonium oxideras till kvĂ€vgas med nitrit som elektonacceptor. Anammox har under den senare tiden implementerats för rejektvattenbehandling i avloppsreningsverk runt om i vĂ€rlden.  NĂ€r anammox anvĂ€nds för att rena ammonium krĂ€vs att ca hĂ€lften av inkommande ammonium oxideras till nitrit genom nitritation. Detta steg utförs av ammoniakoxiderande bakterier (AOB) vilka krĂ€ver en aerob miljö. Den kombinerade processen med anammox och nitritation kallas deammonifikation. PĂ„ Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö har en pilotstudie, i sammarbete med VA-teknik pĂ„ Lunds Tekniska Högskola, startats för att undersöka potentialen i att implementera deammonifikation i huvudströmmen pĂ„ reningsverket.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag vÀljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen Àr framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela vÀrlden. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Sex- och samlevnadsÀmnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer Àn 50 Är men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte Àr sÀkert att alla elever fÄr nÄgon undervisning överhuvudtaget i frÄgor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsÀmnet utifrÄn tre olika livsvÀrldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, tvÄ externa sexualupplysare som ofta bistÄr skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. DÄ bland annat kritik mot lÀrarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vÄr andra undersökning oss till att intervjua en lÀrarutbildare för att se pÄ Àmnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare dÄ det Àr dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjÀlp ifrÄn de externa aktörerna.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste Ären gÄtt framÄt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten dÀr de ska anvÀndas. Detta tillsammans med ökningen av anvÀndandet har gjort att kraven pÄ systemens utformning har stigit. MÄnga författare anser att lösningen pÄ detta Àr att engagera anvÀndarna i större omfattning Àn vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest anvÀnda metoderna för systemutveckling idag Àr Rational Unified Process (RUP).

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

UtifrÄn de tvÄ rÀttsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhÄllande mellan de tvÄ omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta Àr skÀligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. NÀr denna skyldighet Àr uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstÄr skall arbetsgivaren i ett andra steg övergÄ till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st.

Byggbranschen har de senaste Ă„ren fĂ„tt utstĂ„ en hel del kritik. Kritiken riktas frĂ€mst mot höga byggkostnader, dĂ„ligt utnyttjande av projekttiden och bristande kommunikation mellan bestĂ€llare och entreprenör. FrĂ„n USA via England och Danmark har samarbetsformen partnering dragit in över Sverige. Tanken Ă€r att man med öppna böcker, teambuilding och gemensamma mĂ„l ska kunna komma tillrĂ€tta med de problem som funnits i byggbranschen de senaste Ă„ren.Efter att under nĂ„gra Ă„r ha arbetat med partneringprojekt vill Åhlin & Ekeroth nu utvĂ€rdera partnering som samarbetsform. I ett intervjubaserat examensarbete har nĂ„gra av de partneringprojekt som Åhlin & Ekeroth Ă€r involverade i utvĂ€rderats.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Dagens företag verkar pÄ en förÀnderlig marknad med allt hÄrdare konkurrens som företagen mÄste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrÄgasatts. Enligt kritikerna Àr det inte anpassat för den snabbt förÀnderliga omgivning som Àr ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten Àr det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lÄng tid haft ett starkt fÀste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmÄn för budgetlös styrning.