Uppsatsen behandlar EVA, Economic Value Added, i svenska företag. Vi vill med uppsatsen försöka förklara varför företag vÀljer att implementera EVA-modellen trots all kritik som riktats mot den. EVA-modellen Àr framtagen av konsultfirman Stern Stewart & Co. De marknadsför modellen över hela vÀrlden. EVA-modellen erbjuder ett alternativ till de traditionella nyckeltalen i ekonomistyrningen.

Sex- och samlevnadsÀmnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer Àn 50 Är men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte Àr sÀkert att alla elever fÄr nÄgon undervisning överhuvudtaget i frÄgor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsÀmnet utifrÄn tre olika livsvÀrldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, tvÄ externa sexualupplysare som ofta bistÄr skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. DÄ bland annat kritik mot lÀrarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vÄr andra undersökning oss till att intervjua en lÀrarutbildare för att se pÄ Àmnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med tvÄ verksamma lÀrare dÄ det Àr dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjÀlp ifrÄn de externa aktörerna.

Utvecklingen av informationssystem har de senaste Ären gÄtt framÄt med stora steg. Trots detta utvecklas massvis med informationssystem som inte fungerar i verksamheten dÀr de ska anvÀndas. Detta tillsammans med ökningen av anvÀndandet har gjort att kraven pÄ systemens utformning har stigit. MÄnga författare anser att lösningen pÄ detta Àr att engagera anvÀndarna i större omfattning Àn vad som görs i dagens utvecklingsmetoder. En av de mest anvÀnda metoderna för systemutveckling idag Àr Rational Unified Process (RUP).

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

UtifrÄn de tvÄ rÀttsliga avgörandena AD 2009 nr 50 och AD 2011 nr 30 har Arbetsdomstolen utvecklat ett mycket omdiskuterat förhÄllande mellan de tvÄ omplaceringsreglerna i 7 § 2 st. och 22 § LAS. Enligt domstolen skall arbetsgivaren vid hot om arbetsbrist, om detta Àr skÀligt, söka omplacera till lediga arbeten i enlighet med 7 § 2 st. LAS. NÀr denna skyldighet Àr uttömd och hotet mot arbetsbrist fortfarande kvarstÄr skall arbetsgivaren i ett andra steg övergÄ till att omplacera i enlighet med 22 § 4 st.

Byggbranschen har de senaste Ă„ren fĂ„tt utstĂ„ en hel del kritik. Kritiken riktas frĂ€mst mot höga byggkostnader, dĂ„ligt utnyttjande av projekttiden och bristande kommunikation mellan bestĂ€llare och entreprenör. FrĂ„n USA via England och Danmark har samarbetsformen partnering dragit in över Sverige. Tanken Ă€r att man med öppna böcker, teambuilding och gemensamma mĂ„l ska kunna komma tillrĂ€tta med de problem som funnits i byggbranschen de senaste Ă„ren.Efter att under nĂ„gra Ă„r ha arbetat med partneringprojekt vill Åhlin & Ekeroth nu utvĂ€rdera partnering som samarbetsform. I ett intervjubaserat examensarbete har nĂ„gra av de partneringprojekt som Åhlin & Ekeroth Ă€r involverade i utvĂ€rderats.

1998 beslutade NÀssjö kommun att ett minnesmonument skulle uppföras lagom till millenieskiftet. En av de drivande personerna till idén var Jan Holmquist som vid tidpunkten var Kultur- och fritidschef för kommunen. Monumentet skulle göras av "den bÀste" varpÄ Carl Fredrik ReuterswÀrd fick förfrÄgan.Skulpturen gestaltar NÀssjö stad med hjÀlp av ett minne, historien om stadens uppbyggnad med jÀrnvÀgen som en central del. TÄg som rörde sig framÄt med hjÀlp av hÄrt arbete och kol inspirerade konstnÀren. Skisserna till verket spelar stor roll för att kunna förstÄ konstnÀrens intention med Kolskyffeln.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kantÀnkas ligga bakom medias sÀtt att skriva om socialt arbete, pÄ vilket sÀtt media skriver om socialt arbete utifrÄn hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession Ären 2002 och 2012 och vad detta kan tÀnkas ha för pÄverkan pÄ lÀsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som anvÀnds i undersökningen Àr en kvalitativ innehÄllsanalys och en diskursanalys. Materialet begrÀnsas till artiklar publicerade i Sverige Ären 2002 och 2012, frÄn en national-, en regional- och Ätta landsortstidningar. Faktorer som kan tÀnkas ligga bakom tidningars sÀtt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media anvÀnder sig av ett stiliserat berÀttande med bestÀmda roller. Socialt arbete fÄr rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Dagens företag verkar pÄ en förÀnderlig marknad med allt hÄrdare konkurrens som företagen mÄste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrÄgasatts. Enligt kritikerna Àr det inte anpassat för den snabbt förÀnderliga omgivning som Àr ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten Àr det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lÄng tid haft ett starkt fÀste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmÄn för budgetlös styrning.

Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Företags överlevnad beror till stor del pĂ„ hur deras handlingar överensstĂ€mmer med allmĂ€nhetens förvĂ€ntningar och krav pĂ„ verksamheten. Det rĂ„der dock en osĂ€kerhet hos intressenter dĂ„ dessa inte har fullstĂ€ndig insyn i organisationen och dess beteende. Företags Ă„rsredovisningar har de senaste Ă„ren haft en enorm utveckling och Ă€r ett av de viktigaste kommunikationsmedlen gentemot allmĂ€nheten. InnehĂ„llet i rapporterna har Ă€ven genomgĂ„tt en radikal förĂ€ndring dĂ€r de utvecklats frĂ„n att vara rena finansiella redogörelser till att i stor utstrĂ€ckning anvĂ€ndas som en marknadsföringskanal. Årsredovisningarna Ă€mnar till att informera allmĂ€nheten om organisationen och dĂ€rigenom legitimera verksamheten.

Syftet med min uppsats Ă€r att analysera pĂ„ vilket sĂ€tt Nanni Moretti framstĂ€ller mediekritik, vilken som Ă€r denna mediekritik, vilka teorier som möjligen kan spĂ„ras i denna mediekritik och vad som enligt Moretti blir den demokratiska konsekvensen av italiensk mediekultur. Jag kommer Ă€ven att gĂ„ in pĂ„ den filmstil han anvĂ€nder, vad som kan vara ursprunget till Morettis filmiska metod och hur detta anvĂ€nds i formulerandet av Morettis mediekritik. Vilken Ă€r den mediekritik Nanni Moretti uttrycker implicit och explicit i Caro Diario och Aprile, och hur stĂ€ller han sig i förhĂ„llande till gamla mediekritiska teorier? PĂ„ vilket sĂ€tt fĂ„r hans filmstil en roll i mediekritiken och vari ligger denna filmstils ursprung?Resultatet av studien Ă€r att jag funnit tydliga spĂ„r frĂ„n medieforskare som JĂŒrgen Habermas, Pierre Bourdieu, Hans Magnus Enzensberger och Douglas Kellner i den kritik som av Moretti uttrycks genom filmerna. De teorier som dessa forskare formulerat, liksom Ă€ldre mediaforskning, kritiseras samtidigt av Moretti och han visar i sina filmer en metod att undkomma de demokratiska problem som en dominerande mediekultur innebĂ€r.

Sverige Àr internationellt sett ett land som har bland de högsta livsmedelspriserna i vÀrlden. Stor kritik har riktats mot de höga priserna som har blivit allt mer uppmÀrksammade i media de senaste Ären.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en ökad konkurrens pÄverkar den svenska dagligvarumarknaden och dess livsmedelspriser. Vidare vill vi, för att fÄ en helhetsbild av vilka faktor förutom konkurrens, undersöka i vilken utstrÀckning andra variabler inverkar pÄ priset.Vi har undersökt den svenska livsmedelsmarknaden, hur den ser ut idag och vad som pÄverkar prisutvecklingen i ett land samt hur denna har sett ut de senast tjugo Ären. Insamlandet av data har gjort genom statistik, rapporter, intervjuer och en enkÀtundersökning.Det finns flera variabler som pÄverkar livsmedelspriserna i ett land. De som enligt rapporterna Àr direkt mÀtbara Àr vÀxelkursen, skatter och arbetskraftskostnader, distribution och transportkostnader, konsumenternas preferenser samt butiksstrukturen.