Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhÄllen journalföring har det riktats kritik mot hÀlso- och sjukvÄrdens hantering av patientinformation. Det rÄder delade meningar om det Àr anvÀndare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen Àr att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprÀtthÄlla patient- och informationssÀkerhet. Genom att jÀmföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssÀkerhetskrav har uppsatsen som mÄl att hitta var de pÄtalade problemen kan uppstÄ. Genom att frÄga anvÀndare kring deras uppfattning om systemet Àr avsikten att fÄ en förstÄelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet.Metoder som anvÀnts under arbetet Àr e-postintervjuer och ett studiebesök pÄ Stockholms lÀns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare.Vi har sett att det finns funktioner som tar hÀnsyn till samtliga informationssÀkerhetskrav samt att anvÀndarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvÄrden.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

The purpose of this essay is to describe the organization of the Swedish Animal WelfareAgency during the time it was in operation. The Swedish Animal Welfare Agency was established in 2005 by the government who saw it as necessary in order to strengthen the protection of cruelty to animals in Sweden. However, the agency was shut down already in2007 and its responsibilities as an agency was moved back to the government and the department of agriculture. During its time in operation, the Swedish Animal Welfare Agency, received much criticism, among other things because of its interpretations of the law which were seen as too focused on details and thus ?bureaucratic?.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men ocksĂ„ genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket pĂ„ grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella sĂ„vĂ€l som den internationella politiken. Det var ocksĂ„ det första valet efter andra vĂ€rldskriget. En av studiens slutsatser Ă€r att samtliga partier framstĂ€llde kommunisterna som ett hot i det under-sökta kĂ€llmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfĂ€llen.

Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i sÄ fall ha pÄ arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara sÄ att denna inverkan kan gÀlla affÀrsnyttan, lönsamheten elleranvÀndbarheten pÄ systemen. Eller Àr det sÄ att denna inverkan inte gör nÄgon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fÄtal kvinnor vars befattning prÀglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar pÄ hur det skulle kunna pÄverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor pÄ höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och mÀnnÀr det gÀller karriÀrsutveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur tillÀmpningen av Basel II har pÄverkat bankerna. UtifrÄn pelare ett Àmnar vi att undersöka och öka förstÄelsen för vad som har förÀndrats i bankerna samt analysera vilka effekter dessa förÀndringar har medfört och kan komma att medföra. Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Den har inspirerats av grounded theory för att samla in och koda empirin samt för att generera ett teoretiskt bidrag. Empirisk data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med banker och experter.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Enligt huvudregeln i svensk skatterÀtt ska företag som tidigare Är redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsÄret. Till huvudregeln följer begrÀnsningar i avdragsrÀtten, vilka aktualiseras först vid ÀgarförÀndringar. En begrÀnsningsregel som har fÄtt mycket uppmÀrksamhet Àr den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begrÀnsa handel med underskottsföretag.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och sjÀlvhushÄllning visar tecken pÄ att en ny grön vÄg Àr pÄ ingÄng. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett vÀxande antal personer vÀljer idag, tillskillnad frÄn normen, att flytta ut frÄn stÀderna för att praktisera sjÀlvhushÄllning pÄ landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det Àr en kvalitativ studie baserat pÄ material frÄn fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Den debatt om skolan som förs idag Àr kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har Àven riktats kritik gentemot dagens lÀrarutbildning. Som snart nyutexaminerade lÀrare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det Àven intressant att se vad skolledare tÀnker om lÀrarkompetens i allmÀnhet och i synnerhet i förhÄllande till lÀrarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lÀrare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av skolledares sÀtt att se pÄ lÀrarkompetens i allmÀnhet men ocksÄ i förhÄllande till lÀrarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lÀrarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua nÄgra skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angÄende lÀrarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.

Begreppet lockpriser har pĂ„ senare tid fĂ„tt utstĂ„ hĂ„rd kritik i media. PĂ„ grund av detta har mĂ„nga fastighetsmĂ€klare i Stockholms innerstad sedan augusti 2011, gemensamt gĂ„tt över till prismodellen accepterat pris. Accepterat pris ska ge en indikation av vilket pris sĂ€ljaren Ă€r beredd att sĂ€lja till, det angivna priset Ă€r dock ej bindande. Detta Ă€r en rapport som Ă€r gjord för att jĂ€mföra hur mycket skillnaden mellan utgĂ„ngspris och slutpris har varit före och efter införandet av accepterat pris. Vi har valt att geografiskt avgrĂ€nsa oss endast till Stockholms innerstad dĂ€r vi Ă€ven har jĂ€mfört de olika delmarknaderna Kungsholmen, Södermalm, Vasastan och Östermalm med varandra. Rapporten omfattas dels av en empirisk analys av utgĂ„ngspriser och slutpriser i Stockholms innerstad, dels av intervjuer genomförda med berörda mĂ€klare i omrĂ„dena. Med hjĂ€lp av den inhĂ€mtade prisstatistiken kan vi konstatera att införandet av accepterat pris har gjort att skillnaderna mellan utgĂ„ngspris och slutpris minskat frĂ„n 25,6 procent till 2,4 procent. En liten ökning mellan utgĂ„ngspris och slutpris kan ses de senaste tvĂ„ mĂ„naderna, vilket beror pĂ„ att utgĂ„ngspriserna inte följt med prisutvecklingen. Precis som en tidigare studie visat, Ă€r skillnaden betydligt mindre pĂ„ Östermalm Ă€n i övriga Stockholms innerstad.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Den övergripande frÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr hur journalistiken i Dagens Nyheter och Göteborgs Posten handskas med informationen om vÀnsterpartiets och socialdemokraternas feministiska politik mellan Är 1998 och Är 2002.Studien har visat att de vanligaste argumenten emot socialdemokraternas feminism oftast Àr kopplade till partiets ledare Göran Persson. Journalistiken framstÀller socialdemokraternas feminism som ett spel i och med att Göran Persson uppges vara en ofrivillig feminist.I de fall dÀr det framkommer argument för socialdemokraternas feminism Àr argumenten dubbelbottnade och innehÄller oftast en outtalad kritik av mot partiets feminism eller bristen pÄ en feministisk politik. De vanligast förekommande argumenten som journalistiken förmedlar för socialdemokraternas feminism handlar om att de vill förÀndra en tidigare förd politik. En politik som socialdemokraterna sjÀlva anser har missgynnat kvinnorna.Journalistiken förmedlade en mycket positiv bild av vÀnsterns feminism och det fanns mycket fÄ argument emot deras feminism. Argumenten handlade om att feminismen var ett spel.  Det fanns ett mycket stort antal argument för vÀnsterns feminism och vÀnstern lyckades vÀl med att föra ut partiets feministiska politik genom journalistiken.

Stadsmarknadsföring Àr ett begrepp som har blivit allt vanligare de senaste Ären. Det skrivs mycket litteratur om Àmnet och de flesta stÀder har idag utvecklat ett varumÀrke i syfte att försöka hÀvda sig i konkurrensen om turister, invÄnare och företag. I den hÀr uppsatsen utvÀrderas Stockholms marknadsföring. Uppsatsen tar avstamp i litteraturstudier som har gjorts som beskriver hur marknadsföringen av en stad bör gÄ till generellt, för att senare kunna analysera hur Stockholm har valt att marknadsföra sig. Det rÄder en del missuppfattningar kring vissa av de begrepp som handlar om stadsmarknadsföring som jag kortfattat försöker reda ut.