Uppsatsens Àr en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB anvÀnds i praktiken i förhÄllande till de motsÀttningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsÀttningar kan leda till. För detta ÀndamÄl har frÄgan om hur tillÀmpningen förhÄller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Abstract Denna studie har vi Àgnat Ät att undersöka PRS-dokumenten, vilka innefattas under IMF och VÀrldsbankens nya skuldreduceringsprogram som ska prÀglas av nationellt Àgande, nationellt drivande och landsspecificering. FrÄgan vi stÀllt oss Àr om dessa dokument Àr landsspecifika eller om de Àr mer generellt utformade och dÄ ej sÄ anpassade till det enskilda landets förhÄllanden. Vi har Àven tagit del av den kritik som riktas mot PRS-initiativet och försökt utröna hur pass befogad denna Àr. Kritikerna menar bl.a. att PRS-initiativet endast Àr en fortsÀttning pÄ tidigare strukturanpassningsprogram (framtagna av IMF och VÀrldsbanken) och inte alls nÄgot nytt inom utvecklingsarbetet.

Företags överlevnad beror till stor del pĂ„ hur deras handlingar överensstĂ€mmer med allmĂ€nhetens förvĂ€ntningar och krav pĂ„ verksamheten. Det rĂ„der dock en osĂ€kerhet hos intressenter dĂ„ dessa inte har fullstĂ€ndig insyn i organisationen och dess beteende. Företags Ă„rsredovisningar har de senaste Ă„ren haft en enorm utveckling och Ă€r ett av de viktigaste kommunikationsmedlen gentemot allmĂ€nheten. InnehĂ„llet i rapporterna har Ă€ven genomgĂ„tt en radikal förĂ€ndring dĂ€r de utvecklats frĂ„n att vara rena finansiella redogörelser till att i stor utstrĂ€ckning anvĂ€ndas som en marknadsföringskanal. Årsredovisningarna Ă€mnar till att informera allmĂ€nheten om organisationen och dĂ€rigenom legitimera verksamheten.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Syftet med min uppsats Ă€r att analysera pĂ„ vilket sĂ€tt Nanni Moretti framstĂ€ller mediekritik, vilken som Ă€r denna mediekritik, vilka teorier som möjligen kan spĂ„ras i denna mediekritik och vad som enligt Moretti blir den demokratiska konsekvensen av italiensk mediekultur. Jag kommer Ă€ven att gĂ„ in pĂ„ den filmstil han anvĂ€nder, vad som kan vara ursprunget till Morettis filmiska metod och hur detta anvĂ€nds i formulerandet av Morettis mediekritik. Vilken Ă€r den mediekritik Nanni Moretti uttrycker implicit och explicit i Caro Diario och Aprile, och hur stĂ€ller han sig i förhĂ„llande till gamla mediekritiska teorier? PĂ„ vilket sĂ€tt fĂ„r hans filmstil en roll i mediekritiken och vari ligger denna filmstils ursprung?Resultatet av studien Ă€r att jag funnit tydliga spĂ„r frĂ„n medieforskare som JĂŒrgen Habermas, Pierre Bourdieu, Hans Magnus Enzensberger och Douglas Kellner i den kritik som av Moretti uttrycks genom filmerna. De teorier som dessa forskare formulerat, liksom Ă€ldre mediaforskning, kritiseras samtidigt av Moretti och han visar i sina filmer en metod att undkomma de demokratiska problem som en dominerande mediekultur innebĂ€r.

Sverige Àr internationellt sett ett land som har bland de högsta livsmedelspriserna i vÀrlden. Stor kritik har riktats mot de höga priserna som har blivit allt mer uppmÀrksammade i media de senaste Ären.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en ökad konkurrens pÄverkar den svenska dagligvarumarknaden och dess livsmedelspriser. Vidare vill vi, för att fÄ en helhetsbild av vilka faktor förutom konkurrens, undersöka i vilken utstrÀckning andra variabler inverkar pÄ priset.Vi har undersökt den svenska livsmedelsmarknaden, hur den ser ut idag och vad som pÄverkar prisutvecklingen i ett land samt hur denna har sett ut de senast tjugo Ären. Insamlandet av data har gjort genom statistik, rapporter, intervjuer och en enkÀtundersökning.Det finns flera variabler som pÄverkar livsmedelspriserna i ett land. De som enligt rapporterna Àr direkt mÀtbara Àr vÀxelkursen, skatter och arbetskraftskostnader, distribution och transportkostnader, konsumenternas preferenser samt butiksstrukturen.

Sedan införandet av datoriserade patientjournalsystem och sammanhÄllen journalföring har det riktats kritik mot hÀlso- och sjukvÄrdens hantering av patientinformation. Det rÄder delade meningar om det Àr anvÀndare eller systemen som felar. Syftet med undersökningen Àr att inspektera utvalda funktioner i journalsystemet TakeCare som utvecklats för att upprÀtthÄlla patient- och informationssÀkerhet. Genom att jÀmföra funktionerna med Socialstyrelsens uppsatta informationssÀkerhetskrav har uppsatsen som mÄl att hitta var de pÄtalade problemen kan uppstÄ. Genom att frÄga anvÀndare kring deras uppfattning om systemet Àr avsikten att fÄ en förstÄelse av om problemet ligger i de tekniska funktionerna eller i hanteringen av systemet.Metoder som anvÀnts under arbetet Àr e-postintervjuer och ett studiebesök pÄ Stockholms lÀns landstings IT-avdelning i form av en intervju och presentation av TakeCare.Vi har sett att det finns funktioner som tar hÀnsyn till samtliga informationssÀkerhetskrav samt att anvÀndarna anser att de kan hantera systemet, men trots det kritiseras informationshanteringen inom sjukvÄrden.

Problem: ICA arbetar med lojalitetsprogram och detta för att skapa lÄnga och hÄllbara relationer till sina kunder. Företaget visar förstÄelse för att det inte rÀcker att enbart sÀlja produkter utan det krÀvs en relation till dess kunder. ICA skapade 2008 ett koncept vid namn ?Mina varor? vilket bygger pÄ att ICA ger riktade erbjudanden till sina kunder utefter dennes tidigare inköpsbeteende. Vid lanseringen av ?Mina varor? riktades stor kritik mot ICA och dess sÀtt att hantera kundernas personliga integritet och att erbjudandena inte stÀmde överens med vad kunderna handlade.

The purpose of this essay is to describe the organization of the Swedish Animal WelfareAgency during the time it was in operation. The Swedish Animal Welfare Agency was established in 2005 by the government who saw it as necessary in order to strengthen the protection of cruelty to animals in Sweden. However, the agency was shut down already in2007 and its responsibilities as an agency was moved back to the government and the department of agriculture. During its time in operation, the Swedish Animal Welfare Agency, received much criticism, among other things because of its interpretations of the law which were seen as too focused on details and thus ?bureaucratic?.

Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i sÄ fall ha pÄ arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara sÄ att denna inverkan kan gÀlla affÀrsnyttan, lönsamheten elleranvÀndbarheten pÄ systemen. Eller Àr det sÄ att denna inverkan inte gör nÄgon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fÄtal kvinnor vars befattning prÀglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar pÄ hur det skulle kunna pÄverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor pÄ höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och mÀnnÀr det gÀller karriÀrsutveckling.

Undersökningen syftar till att granska Högerns, Socialdemokraternas, Bondeförbundets och Folkpartiets strategier gentemot kommunisterna inför riksdagsvalet 1948. Detta görs genom en retorisk analys av negativt kampanjande i partiernas valfilmer, men ocksĂ„ genom att granska negativ retorik i deras valmanifest. År 1948 valdes eftersom det var en uttalad unik valrörelse, mycket pĂ„ grund av att det fanns djupa konfliktlinjer i den nationella sĂ„vĂ€l som den internationella politiken. Det var ocksĂ„ det första valet efter andra vĂ€rldskriget. En av studiens slutsatser Ă€r att samtliga partier framstĂ€llde kommunisterna som ett hot i det under-sökta kĂ€llmaterialet, men Socialdemokraterna kritiserades vid flest tillfĂ€llen.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur tillÀmpningen av Basel II har pÄverkat bankerna. UtifrÄn pelare ett Àmnar vi att undersöka och öka förstÄelsen för vad som har förÀndrats i bankerna samt analysera vilka effekter dessa förÀndringar har medfört och kan komma att medföra. Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Den har inspirerats av grounded theory för att samla in och koda empirin samt för att generera ett teoretiskt bidrag. Empirisk data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med banker och experter.

Syftet med uppsatsen Ă€r att genom litteraturstudier och med utgĂ„ngspunkt i ett antal kĂ€nda motivationsteorier och faktorer, dvs. vanligt förekommande teorier inom motivations-forskning ur ett kritiskt synsĂ€tt belysa olika teorier utifrĂ„n nyare forskning samt egna erfaren-heter. Metod: Att med hjĂ€lp av sekundĂ€rdata i form av litteraturer inhĂ€mta olika motivationsteorier och motivationsfaktorer som sedan analyseras. BĂ„de svensk och engelsk litteratur som Ă€r skri-ven av kĂ€nda författare inom Ă€mnet har anvĂ€nts som underlag. Även egna erfarenheter och reflektioner förekommer i vissa delar.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Enligt huvudregeln i svensk skatterÀtt ska företag som tidigare Är redovisat underskott dra av underskottet det följande beskattningsÄret. Till huvudregeln följer begrÀnsningar i avdragsrÀtten, vilka aktualiseras först vid ÀgarförÀndringar. En begrÀnsningsregel som har fÄtt mycket uppmÀrksamhet Àr den som följer av 40 kap. 12 § Inkomstskattelag 1999:1229 (IL). Paragrafen infördes ursprungligen för att begrÀnsa handel med underskottsföretag.