Uppsatsen riktar sig till att öka tillgÀngligheten för Àldre i Galgamarken, ett omrÄde som pekas ut som ett typisk exempel för problemet. Problemet Àr mycket aktuellt med en befolkning vars andel Àldre ökar. Enligt regler fastslagna av Förenta nationerna, regler som Sverige beslutat att följa, sÄ ska svenska myndigheter planera för samhÀllets svagaste grupper. Teori av goda lösningar som möjliggör god tillgÀnglighet gÄs igenom och olika forskares synpunkter ger en bred bild pÄ hur lösningarna kan utformas. Genom anvÀndning av strÄkstrategi sÄ identifieras strÄk med sÀrskilt behov av ÄtgÀrder.

Denna studie syftar till att undersöka prissÀttningen i revisions- och redovisningsbranschen, om det finns nÄgon prissÀttningsmodell som Àr mer lÀmplig Àn den prissÀttning som anvÀnds idag. Revisionsoch redovisningsbranschen har genomgÄtt en hel del förÀndringar pÄ senaste tiden och avskaffandet av revisionsplikten för mindre företag Àr en utav dem. Detta pÄverkar sjÀlvklart revisions- och redovisningsföretagen i mer eller mindre utstrÀckning.PrissÀttningen i revisions- och redovisningsföretagen har blivit kritiserad för att vara en statisk prissÀttningsmetod som inte förÀndras och dÀr priset sÀtts per arbetad timme. Kritiken har riktats mot just revisions- och redovisningsbranschen dÀr pÄstÄenden gjorts om branschens konservativhet.I denna studie presenteras tre större revisions- och redovisningsföretag och deras prissÀttningsmodell i dagslÀget samt vad de tror om framtiden. En intervju med prissÀttningsföretaget Price Gain har Àven genomförts och resulterat i kritik mot timprissÀttning som en vÀldigt enkel och icke lönsam prissÀttningsmodell.Den vÀrdebaserade prissÀttningsmodellen som helt baseras pÄ det vÀrde som kunden erhÄller av den utförda varan eller tjÀnsten, har blivit alltmer aktuell och anses vara en relativt avancerad prissÀttningsmodell som dÀremot symboliseras av en ökad lönsamhet för företaget nÀr vÀrdet Àr definierbart.Denna studie har visat ett resultat dÀr prissÀttningen i revisions- och redovisningsbranschen tidigare i vÀldigt stor utstrÀckning varit timprisbaserad men att utvecklingen mot andra typer av prissÀttningsmodellen Àr pÄ gÄng.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka frÄgan om vad muslimska gymnasieelever har för tankar och Äsikter kring den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med fem muslimska praktiserande gymnasieelever. Genom att undersöka vad tidigare forskare sagt om Àmnet har jag analyserat mitt material. Jag Àr frÀmst intresserad av att titta pÄ Jonas Otterbeck och Jan Samuelssons tidigare forskningar inom detta Àmne. LÀroplanen för gymnasieskolan med inriktning religionskunskap har varit ett underlag genom hela uppsatsen.Studien visar pÄ olika problemomrÄden som kan uppstÄ under religionstimmarna i skolan.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Internets framfart har skapat Àndrade förhÄllande pÄ marknaden för kommunikation och marknadsföring. Företag marknadsför sig alltmer pÄ Internet och e-handeln har samtidigt ökat kraftigt. Debatten kring nya sÀtt att marknadsföra sig pÄ Internet och hur konsumenterna reagerar pÄ information Àr i full gÄng. I en undersökning gjord av Posten visar det sig att 7 av 10 svenskar gör sina distanshandelsköp pÄ Internet och att de har en sofistikerad informationssökningsprocess. PÄstÄendet görs att konsumenter litar mer pÄ vÀnner, bekanta och andra konsumenter pÄ ?nÀtet? .

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Det hÀr arbetet behandlar frÄgan: ?Hur kan illusionen av att vara en skicklig renÀssansmÄlare förmedlas i ett spel och vad Àr en lÀmplig arbetsmetod för att uppnÄ detta?? Metoden jag anvÀnde för att ta reda pÄ detta var att utveckla spelet Art Hero som lÄter spelaren mÄla en förenklad version av nÄgra av historiens mest kÀnda verk. Knepet Àr dock att det inte Àr den förenklade versionen som trÀder fram under penseln utan originalverket. Den arbetsmetod jag utvÀrderade Àr nÄgot som jag kallar ?improviserande produktion?.

Arbetets syfte Ă€r att undersöka hur man kan planera och utforma en hĂ„llbar dagvattenhantering pĂ„ förorenad mark utifrĂ„n omrĂ„det Kopparlunden i VĂ€sterĂ„s. I Kopparlunden planeras en utveckling till en blandad stadsdel prĂ€glad av hĂ„llbara lösningar dĂ€r dagvattenhantering blir en betydande del. HĂ„llbar dagvattenhantering Ă€r en viktig del i klimatanpassningen av stadsmiljön men ocksĂ„ för att minska föroreningsbelastningen pĂ„ sjöar och vattendrag. Öppna dagvattenlösningar anvĂ€nder naturens principer för att fördröja och rena dagvattnet sĂ„ nĂ€ra kĂ€llan som möjligt, ofta genom infiltration. GenomtĂ€nkta och platsanpassade öppna lösningar kan skapa mervĂ€rden i stadsmiljön, till exempel biologiska, estetiska och upplevelsemĂ€ssiga.

Den svenska debatten om anvÀndningen av GMO har varit en het och infekterad frÄga i mÄnga Är. FöresprÄkarna och motstÄndarna till GMO Àr lÄngt ifrÄn varandra och positionerna Àr tÀmligen lÄsta. Hur kan det komma sig att man ser anvÀndning av GMO pÄ sÄ vitt skilda sÀtt? Jag började fundera pÄ vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO sjÀlva har för syn pÄ Àmnet. Studien fokuseras pÄ journalister som bevakar och skriver om den gröna nÀringen i svenska tidningar.

SammanfattningFör att dagens elever ska kunna möta de krav som samhÀllet stÀller pÄ lÀskunnighet behöver de kunna ta till sig innehÄllet i det de lÀser med god lÀshastighet och förstÄelse och de behöver kunna reflektera kring det lÀsta. Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur ett antal elever upplever hur deras reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse pÄverkas av att arbeta med skönlitterÀra texter och textsamtal utifrÄn en metod som kan kallas reflekterande lÀsning och skrivning. Anledningen till detta Àr att jag vill ta reda pÄ om arbetssÀttet passar att implementera över lag i den skola jag arbetar för nÀrvarande.                      Genom en litteraturgenomgÄng av sprÄkets betydelse för mÀnniskans utveckling, lÀs- och skrivutveckling, nÄgra olika didaktiska metoder och kvalitativa intervjuer med sex elever i Är 9 redogör jag i detta examensarbete för hur man didaktiskt kan arbeta för att utveckla elevernas reflektionsförmÄga och lÀsförstÄelse. Jag tar ocksÄ upp svÄrigheter och kritik som framförts om den didaktiska metoden. Resultatet visar att fem av de sex eleverna upplever att de blivit bÀttre pÄ att reflektera kring skönlitterÀra texter och att dessa reflektioner kan leda till en bÀttre förstÄelse för det lÀsta.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Jag tycker mÄnga skÄdespelare resonerar felaktig nÀr dom anser att man inte Àr tillrÀckligt serös som skÄdespelare om man kan stunt, vilket jag tycker Àr helt absurt! Jag skulle sÀga att man som skÄdespelare Àr mer seriös ju allsidigare man Àr. En skÄdespelare borde ju ha ett intresse av att kunna gestalta en mÄngfald av olika karaktÀrer beroende pÄ vad en förestÀllning och scen krÀver, och inte nöja sig med att spela samma person i förestÀllning efter förestÀllning utan nÄgon som helst tanke pÄ vad för roll dom gestaltar, och förlita sig pÄ att dom kommer undan kritik med att vara duktiga pÄ att höja och sÀnka rösten, samt flitigt anvÀnda sig av kortare eller lÀngre processer. NÀr det gÀller stunt sÄ tror jag mÄnga skÄdespelare Àr kritiska för att dom inte vet vad ett stunt Àr eller för att dom sjÀlva inte kan utföra ett stuntmoment och Àr för lata för att lÀra sig. Redan Konstantin Stanislavskij frÄgade hur det kom sig att inte skÄdespelarna trÀnade sitt instrument lika mycket som en dansare trÀnar sin kropp eller en sÄngare trÀnar sin röst? Jag tror mÄnga skÄdespelare av nÄgon konstig anledning inte tror sig behöva trÀna sitt instrument, dom förlitar sig pÄ att det rÀcker med att visa sitt kÀnda ansikte för en publik och anvÀnda sig av stora kÀnslor och gester pÄ en scen för att fÄ folk att tycka man Àr duktig.

För att tillgodose allmĂ€nhetens behov av vĂ€gar, kraft- och vattenledningar med mera, fĂ„r mark tas i ansprĂ„k. ExpropriationsĂ€ndamĂ„l och ersĂ€ttningsbestĂ€mmelser för att tvĂ„ngsvis ta mark i ansprĂ„k, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom Ă„rhundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att fĂ„ Ă„tkomst till mark vilket motiverat sĂ€nkningar av ersĂ€ttning för mark. År 2010 genomfördes Ă€ndringar i ersĂ€ttningsbestĂ€mmelserna som syftade till att höja markersĂ€ttningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markĂ„tkomst för att efterstrĂ€va frivilliga uppgörelser.