I Norden har humle anvÀnts vid ölbryggning sedan vikingatiden. Under historisk tid var öletmer Àn bara en dryck, det innehöll sÄ mycket kalorier och nÀringsÀmnen att det kunde ersÀttaen hel mÄltid (Karlsson Strese 2008).SkÄne har under historiens gÄng tillhört bÄde Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde Är 1658 blev SkÄne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började SkÄne försvenskas och de svenska lantmÀtarna började framstÀlla kartor över det skÄnska landskapet. Humle Àr den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, Àven i Danmark har det funnits lagar om humleodling.Detta examensarbete Àr en studie av lantmÀteriakter som bygger pÄ geometriska kartor, dÀr humleodlingar i SkÄne mellan Ären 1658 och 1758 studerats.

Dagens skola fÄr möta en del kritik för sin bristande förmÄga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lÀmnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsÀttningar som mÄste bli uppfyllda för att en individ skall kÀnna behovet av att gÄ framÄt i sin utveckling. Det vill sÀga vilka faktorer Àr avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgÄ ifrÄn, dÀr jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen sÄg ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

KommunikationsbyrÄerna intar nyckelpositioner i dagens marknadsekonomi dÀr det lÀggs en stor tilltro i den enskilda individens rationella förmÄgor. Reklamen bemöts med mycket kritik men anses ÀndÄ vara ett kommunikationsmedium som kan sÀkerstÀlla att de utbyten som sker pÄ konsumentmarknaden verkligen Àr miljömÀssigt vÀrdeskapande för de parter som ingÄr i utbytesprocessen. Studien bygger pÄ kvalitativa samtalsintervjuer med personer pÄ Ätta olika kommunikationsbyrÄer i Sverige. Studien redogör för byrÄernas insyn i kundföretagen och de intervjuades Äsikter och vÀrdegrund i miljöfrÄgor. ByrÄerna har överlag interaktiva och lÄngvariga kundrelationer som bÄde sÀkerstÀller en god insyn i det bestÀllande företaget.

Denna uppsats kommer att fokusera kring en teori, stipulationsteorin, för identifikation över möjliga vÀrldar. Stipulationsteorin gör att vi kan veta vilka möjligheter vi pratar om. Genom att stipulera möjligheter sÄ kan man identifiera vilka individer och vilka egenskaper dessa individer har i de möjligheter vi pratar om.En teoris ramverk Àr det som definierar vad teorin refererar till samt vad teorin kan göra. I litteraturen om transvÀrldslig identifikation sÄ har jag funnit kritik av stipulation i form av problem.1 Dessa problem har betydelse för en vÀrdering av stipulationsteorin. Genom att se teorier som att de bestÀms av deras ramverk sÄ kan man göra en uppdelning mellan interna och externa problem.

Bakgrund: Företag Àr beroende av en mÀngd olika intressenter som alla har ett behov av att de tillgÄngar som redovisas Àr korrekt vÀrderade Detta gÀller inte minst fastighetsbolag vars tillgÄngsmassa till största del bestÄr av fastigheter vilka ligger till grund för vÀrderingen av bolaget. RR 17 innebÀr att företagen inför varje rapporttillfÀlle mÄste göra en bedömning av sina tillgÄngar och nÀr det redovisade vÀrdet överstiger ÄtervinningsvÀrdet ska det skrivas ned. Rekommendationen Àr mycket omfattande och innehÄller bland annat riktlinjer för hur berÀkning av ÄtervinningsvÀrdet ska ske.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett redovisningsperspektiv genomföra en kritisk granskning av RR 17. TillvÀgagÄngssÀtt: HÀr redogör vi för varför vi valt fastigheter. Vi beskriver hur vi har sökt information, gjort urval bland bolag och personer samt hur vi har lagt upp och genomfört vÄra intervjuer.

Syftet med min studier att -ur ett musiketnologisk och mentalt perspektiv- beskriva bÄde hur musik och samhÀlle pÄverkar mitt val av musikskapande. Att för att förstÄ vad som skiljer en jamaikansk artist frÄn en popartist.?Genom att göra reflektioner av mina tidigare erfarenheter samt studera Jamaika och dess musikscen vill jag ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar artisternas val av ut- tryck.Jag ville Àven ta reda pÄ hur min syn pÄ kulturen Àndras nÀr jag verkar och lever i lan- det. Som europeisk dancehall artist Àr det viktigt att kunna möta den kritik som upp- stÄr vid utövandet av en kultur som anses vara drogliberal, homofobisk, aggressiv och sexistisk. Det Àr viktig för europeisk verkande kulturarbetare inom genren att ha bra sjÀlvkÀnsla och stÀrka sitt uttryck.

The paper contains comment, clarification and criticism, even constructive criticism, of some theses that have been put forward by Laurence Bonjour in his In Defense of Pure Reason.It presents a concept of experience that deals with the relation between cognizer and object of experience that has a great similarity to that of Bonjour. Through analysis it is shown that the concept of a priori entails that Bonjour has two concepts of a priori, a narrow and a broad one. The narrow one is, in my own words: According to moderate rationalism a proposition p is a priori justified if and only if you apprehend that p must be true in every possible world. This doesn?t mean that Bonjour doesn?t believe in an epistemological, metaphysical and semantic realm.

Det har i media riktats kritik mot journalsystemet Profdocs utformning och hantering av patientinformation. Exempelvis menar vissa slutanvÀndare av systemet att det inte Àr lika anvÀndarvÀnligt och överskÄdligt vilket kan medföra ökade risker vid hanteringen av patientdata. DÀrför Àr det intressant att pÄ ett objektivt sÀtt inom ett avgrÀnsat omrÄde undersöka vad detta kan bero pÄ. De sÀkerhetsmekanismer som undersökts i denna studie Àr kontohantering, informationssÀkerhet och grÀnssnitt.Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga utvalda existerande sÀkerhetsmekanismer som tillÀmpas för att hantera patientintegriteten i Capios Journalsystem Profdoc Journal 3. MÄlet Àr att kunna redovisa, analysera och ge förbÀttringsförslag pÄ de undersökta sÀkerhetsmekanismerna.Metoderna som anvÀnts för att samla in data till studien Àr e-postintervjuer och en deltagande observation som genomfördes pÄ Capios vÄrdcentral i HovÄs/Billdal.Resultatet av studien Àr att bland annat behörighetshantering och utbildning har förbÀttringspotentialer.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur och varför iPaden anvÀnds inom matematikundervisningen i Ärskurs ett till Ärskurs tre. Dessutom har det undersökts vilka applikationer som anvÀnds och om lÀrarna kopplar anvÀndandet av iPaden till kursplanen. Forskningen kring iPadanvÀndningen i matematikundervisningen Àr begrÀnsad, vilket har gjort denna undersökning intressant för att belysa detta omrÄde. Undersökningen har en kvalitativ ansats och intervju har anvÀnts som metodval. Fyra lÀrare har intervjuats och en semistrukturerad intervjumall har anvÀnts som skapats utifrÄn syftets tre forskningsfrÄgor.

2001 startade den nya lÀrarutbildningen. 2005 tyckte Lars Leijonborg och Jan Björklund att man lika gÀrna kunde stÀnga lÀrarhögskolorna och satsa pÄ universiteten istÀllet. Den nya lÀrarutbildningen har fÄtt mycket kritik, bÄde av högskoleverket, av pedagoger och av andra. Syftet med mitt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur skolledare stÀller sig till anstÀllningsbarheten efter avslutade studier inom den nya lÀrarutbildningen. Detta gjordes genom att jag först skickade ut enkÀter till 100 rektorer i Sverige, varav 28 anvÀndes i sjÀlva studien.

Sedan 1990-talet har mÄnga företag valt att komplettera den ekonomiska redovisningen med information om företagets pÄverkan pÄ den yttre miljön. I slutet av 1990-talet började intressenter att efterfrÄga företags stÀllning gÀllande sociala frÄgor. Allt fler företag började ta in detta helhetsbegrepp (ekonomiska, miljömÀssiga och sociala faktorer) och rapportera information om hur man ser pÄ företagets roll i samhÀllet i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Viss kritik har riktas mot hÄllbarhetsredovisning pÄ grund av dess frivilliga karaktÀr bÄde till existens och innehÄll och mÄnga har ifrÄgasatt trovÀrdigheten i den information som redovisas. Syftet med vÄr uppsats var att studera varför företag valt att hÄllbarhetsredovisa, vad de anvÀnder sin hÄllbarhetsredovisning till idag och hur de arbetar för att fÄ informationen sÄ trovÀrdig som möjligt.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.