Uppsatsen berör implementeringen av mÀnskliga rÀttigheter i den svenska jurisdiktionen och i förlÀngningen asylprocessen och dess konsekvenser för dem den berör. Syftet med studien Àr att pÄvisa hur de mÀnskliga rÀttigheterna framstÄr i praktiken genom att se pÄ hur principen om non-refoulement efterlevs.Genom en fallstudie av tvÄ svenska avvisningsfall har jag valt att göra en textanalytisk undersökning av de internationella rapporter som berör dessa handlingar. Uppsatsen bygger i sin tur pÄ statsansvar och principen om non-refoulement, för att pÄvisa hur mÀnskliga rÀttigheter verkstÀlls i praktiken.Resultatet presenteras utifrÄn den kritik den svenska staten fÄtt gÀllande dessa bÄda utvisningsfall. Svaret var egentligen redan givet dÄ den svenska staten erkÀnt sitt misstag men av intresse Àr att uppsatsen pÄvisar problematiken kring den process som ska utgöra implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna och i förlÀngningen, principen om non-refoulement. Slutsatsen blir att artikel 3 i konventionen mot tortyr och annan grym, omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning inte ges nÄgot direkt utrymme inom den svenska asylpolitiken, i praktiken..

Den svenska vÀlfÀrden förknippas ofta med en vÀl utbyggd trygghetsapparat för landets medborgare. Dock har vÀlfÀrdssystemet allt mer kommit att kritiseras och kritiken baseras bland annat pÄ att det stöd och den trygghet som systemet förvÀntas tillhandahÄlla, inte Àr tillrÀckligt. FöretrÀdare frÄn frivilligorganisationer, bland annat generalsekreteraren frÄn Riksförbundet barnens rÀtt i samhÀllet, Göran Harnesk, anser att vÀlfÀrden Àr under nedmontering och att ansvaret för sociala insatser inom utsatta grupper, till exempel vÄldsutsatta kvinnor och barn i behov av stöd, istÀllet lÀggs pÄ frivilliga organisationer. Den svenska regeringen Àr en socialdemokratisk minoritetsregering och i det socialdemokratiska partiprogrammet definieras dess mÀnniskosyn: ?MÀnniskan Àr en social varelse, och som samhÀllsvarelser Àr vi alla beroende av varandra./../Frihet, jÀmlikhet och solidaritet Àr vÀrdeord som ytterst handlar om den enskilda mÀnniskans liv.

This study examines the state of criticism in the arts section of Sweden?s largest newspaper Dagens Nyheter. The study stems from raised concerns about the failing position of arts criticism, dubbed ?the crisis of criticism?. Through an overview it compares the arts section of February 1997 to the arts section of 2007.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Med bakgrund i den kritik som har riktats mot sex- och samlevnadsundervisningen i den svenska skolan, samt lÀromedels starka inflytande över undervisningen, har avsnitten om sex och samlevnad analyserats i sex olika lÀromedel i biologi för Ärskurs 4-6. Avsnitten har analyserats utifrÄn begreppen pubertet, sexualitet och reproduktion, identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar, begrepp som ska tÀckas in av sex- och samlevnadsundervisningen enligt aktuell lÀroplan, LGR11. Analysen görs utifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt.ForskningsfrÄgorna för studien Àr- Hur har lÀromedelsförfattarna avgrÀnsat avsnittet/avsnitten som rör pubertet, sexualitet och reproduktion samt frÄgor om identitet, jÀmstÀlldhet, relationer, kÀrlek och ansvar? - GÄr det att identifiera tydliga mönster i hur innehÄllet presenteras mellan lÀromedlen i sex- och samlevnadsundervisningen för Ärskurs 4-6?- Vilka normer rörande sexualitet och kön förmedlas i lÀromedlen? Analysen visar att undervisningen i sex och samlevnad har ett tydligt biologiskt perspektiv och att puberteten och befruktning ges det största utrymmet och att identitet, jÀmstÀlldhet och ansvar knappt behandlas. Vidare upprÀtthÄlls förestÀllningar om tvÄ tydligt separerade och motsatta kön, heteronormen och cis-normen i lÀromedlen. .

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrÄgasÀtta och stÀlla krav pÄ revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende Àr Àn idag en högst aktuell frÄga. Effekten av en revisor som inte förhÄller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte Àr rÀttvisande. Bakomliggande faktorer som kan pÄverka revisorers oberoende Àr revisionsbyrÄns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlÀgger vi andelen orena revisionsberÀttelser och going concern-varningar hos företag som gÄtt i konkurs.

Uppsatsen utgÄr frÄn en egen modell för att analysera det etiskt logiska sambandet mellan den normativa studien Copenhagen Consensus vÀrdeideal, beslutsetik och etiska tradition. Modellen visar god överensstÀmmelse i metod och genomföran-dedelen av projektet, men visar inkonsekvens med avseende pÄ den etiska tradi-tionen. UtifrÄn denna empiriska slutsats tar uppsatsen ett normativt grepp och kri-tiserar Copenhagen Consensus utifrÄn den etiskt logiska inkonsekvens som finns. Tillsammans med vÀrdeteoretisk och vetenskapsteoretisk analys av projektet for-muleras kritik som rör frÀmst dess resultat och faktiska frÄgestÀllning. Slutsatsen Àr att pÄ grund av de etiskt logiska inkonsekvenserna samt nationalekonomins ve-tenskaps- och vÀrdeteoretiska egenskaper lyckas inte Copenhagen Consensus be-svara en relevant frÄgestÀllning och ge ett anvÀndbart resultat.

Denna studie inriktar sig pÄ att belysa införandet, funktionen och tillÀmpningen av den kommunala utmaningsrÀtten. Ett relativt nytt fenomen och form av samarbete mellan privat och offentlig sektor dÀr externa aktörer ges en möjlighet till att ta initiativ till konkurrensutsÀttning av kommunalt producerad verksamhet. Undersökningen genomförs utifrÄn policyprocessen som fasmodell och analyseras utifrÄn en vÀrdebeteckning rekonstruerad utifrÄn den svenska lagstiftningens normativa stÀllningstaganden gÀllande den offentliga sektorns funktionspremisser. Studien tar formen av en jÀmförande fallstudie dÀr införandet, funktionen och tillÀmpningen av utmaningsrÀtten i Uppsala kommun och Kungsbacka kommun undersöks och sedan jÀmförs. Resultatet pÄvisar att utmaningsrÀtten i bÄda kommunerna införts under partipolitisk oenighet, under kritik frÄn remissinstanser och att drivkraften bakom ett införande frÀmst grundar sig i ett resonemang om ett behov av ökad kostnadseffektivitet och produktivitet.

Avloppsreningsverk stÄr inför uppgiften att rena inkommande vatten för att möta lagstiftade grÀnsvÀrden till en sÄ lÄg kostnad som möjligt. Att syresÀtta biologiska reningsprocesser Àr kostsamt eftersom luftningsanordningen förbrukar mycket energi. UngefÀr en femtedel av HimmerfjÀrdsverkets totala elenergiförbrukning gÄr till luftning av biologiska processer.För att öka HimmerfjÀrdsverkets energieffektivitet startades under 2010 experiment med olika strategier för luftflödesstyrning. En av verkets nitrifikationsbassÀnger byggdes dÄ om för att möjliggöra zonvis reglering av syrehalten.Syftet med denna studie var att utvÀrdera reglering med ammoniumÄterkoppling och syrehaltsprofil för styrning av HimmerfjÀrdsverkets nitrifikationsprocess. UtvÀrderingen baserades pÄ reningsresultat och energiförbrukning.Med nuvarande reglerstrategi varieras luftningen genom Äterkoppling frÄn syrehalten i den andra av sex zoner i varje luftad bassÀng.

Det finns ett stort intresse i miljövÀnlig framstÀllning av bioenergi, och dÀr lÀmpar sig biogas mycket vÀl. Inom lantbruket har vi goda förutsÀttningar för biogasproduktion och trots ett stort intresse för bioenergi finns en tveksamhet ÀndÄ. Mycket beror pÄ en tuff marknad med dÄlig lönsamhet samt ett avancerat regelsystem som mÄste följas. TillstÄnd och stöd mÄste sökas vilket krÀver mycket tid och ett stort intresse.En biogasanlÀggning klassas som miljöfarlig verksamhet nÀr den överstiger 150 000 m³ i gasproduktion och dÄ krÀvs tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelsen. Detta Àr en ansökan som bestÄr av tre delar: grunddel, teknisk beskrivning samt en fullstÀndig miljökonsekvensbeskrivning.Det finns en del stöd att söka för bioenergiframstÀllning.

En av de mest anammade metoderna för radikal organisationsförÀndring det senaste decenniet Àr Business Process Reengineering (BPR). BPR har fÄtt kritik för att den inte tar tillrÀcklig hÀnsyn till de mÀnskliga aspekterna som finns vid en organisationsförÀndring. Dessa mÀnskliga aspekter Àr t.ex. Äsikter, tankar och kÀnslor som en individ har. De mÀnskliga aspekterna finns sÄledes hos varje enskild individ inom organisationen och det Àr dÀrför viktigt att ta hÀnsyn till dessa aspekter för att ex.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gÀllande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande frÄn kyrkan, utifrÄn tvÄ folkskollÀrartidningar. KÀllmaterialet utgörs av Sveriges allmÀnna folkskollÀrareförenings tidning Svensk lÀraretid-ning, samt Svenska folkskolans vÀnners tidning Folkskolans vÀn. Det tidningsmaterial som studerats Àr ÄrgÄng 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i tvÄ avdelningar, dels med fokus pÄ debatten om folkskolans administrativa skiljande frÄn kyrkan, samt dels synen pÄ kristendomsundervisningens innehÄll och utformning. Resultatet visar att bÄda folkskollÀrartidningarna hÀvdade att lÀrarkÄren borde fÄ mer administrativt in-flytande över folkskolan, Àven om Svensk lÀraretidning Àr nÄgot mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Inom universitetsvÀrlden har det pÄ senare tid skett ett ökat intresse för mÄngvetenskaplig forskning vilket innebÀr att forskare frÄn olika vetenskapliga discipliner förenas i ett gemensamt samarbete. Vid inomvetenskaplig forskning sker forskning inom den egna disciplinen, men med hjÀlp av gemensam forskning mellan disciplinerna kan forskningen nÄ nya höjder dÄ fler infallsvinklar beaktas. Viss kritik har dock riktats mot mÄngvetenskaplig forskning dÄ det inte Àr enkelt att sammanföra kunskap frÄn olika omrÄden. Syftet med vÄr uppsats var att identifiera och jÀmföra hur inom- och mÄngvetenskaplig forskning styrs för att nÄ ett lyckat resultat samt att identifiera vilka problem och möjligheter forskningsledarna anser att ett mÄngvetenskapligt samarbete mellan disciplinerna innebÀr. Studien genomfördes med hjÀlp av en fallstudie av kvalitativ karaktÀr vid LuleÄ tekniska universitet dÀr fyra professorer frÄn olika discipliner intervjuades.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Denna studie Àr ett arbete som baserar sig pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lÀrandet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer med fyra elever och deras förÀldrar samt tvÄ lÀrare. HÀr stÀlls ocksÄ frÄgan om hur jag som lÀrare kan upptÀcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen stÀlls ocksÄ frÄgan hur dessa barn och förÀldrar som arbetar med motorisk trÀning beskriver detta. I arbetet framgÄr att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjÀrnans utveckling, som senare kan fÄ betydelse för lÀrandet.