TjÀnsteföretagen befinner sig i en dynamisk omgivning och för att öka sin konkurrenskraft mÄste de snabbt kunna reagera pÄ förÀndringar pÄ marknaden. DÄ en viktig strategisk strÀvan för tjÀnsteföretagen Àr ökad flexibilitet, Àr det vÀsentligt Àven med en flexibel styrning. Ekonomistyrningen Àr ett centralt verktyg för att möta kundernas krav och för att till en lÄg kostnad kunna hÄlla en hög kvalitet pÄ sina tjÀnster. Idag anvÀnds traditionell budgetstyrning i de flesta företag trots att det har framkommit kritik gentemot detta styrmedel. En kontinuerlig och mer aktuell styrning, som kan förbÀttra flexibiliteten och lÀtt kan signalera om förÀndringar i omvÀrlden, Àr rullande prognoser.

MÄnga företag fokuserar allt mer pÄ att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare Är har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sÀtt att locka till sig rÀtt medarbetare. Den starka kulturen anses Àven frÀmja en god intern kommunikation, och i vissa fall ocksÄ vara ett effektivt styrmedel frÄn ledningens sida.I företagens intresse ligger ocksÄ att hÄlla sig med lojala medarbetare dÄ de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de Àr villiga att stanna kvar och genomföra förÀndringar. Det Àr en av orsakerna till att företag satsar mycket pÄ att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm TĂłibĂ­n and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

I denna uppsats diskuteras motiven till, konsekvenserna av samt behovet av en översyn av 2 § Brottsskadelagen utifrĂ„n att begreppet Ă€ra inte finns med i lagrummet, dĂ€r grunderna för rĂ€tt till statlig kompensation vid krĂ€nkande behandling Ă„terfinns. Undantaget innebĂ€r att offer för rena Ă€rekrĂ€nkningar, sĂ„som förtals- och förolĂ€mpningsbrott, idag inte har rĂ€tt till statlig ersĂ€ttning. Av detta följer att grĂ€nsdragningen för och bedömningen av vilken form av krĂ€nkning ett offer utsatts för har stor betydelse för rĂ€tten till brottsskadeersĂ€ttning. ÄrekrĂ€nkande brott tenderar att öka i antal enligt statisktik över antalet anmĂ€lda förtalsbrott de senaste Ă„ren. Förtalsbrottet tar ocksĂ„ nya former och uttryck i samband med internetanvĂ€ndandets utbredning i vĂ„rt samhĂ€lle.

AbstraktDagens skola har fÄtt mycket kritik för att allt fler elever inte nÄr upp till skolanskunskapskrav. Skolans misslyckade Àr störst bland elever med olika typer avsvÄrigheter. Inkluderingsbegreppet belyser alla elevers rÀtt till en likvÀrdig skoladÀr alla skall kÀnna delaktighet och gemenskap. Specialpedagogiken som sÄdanbeskrivs som nÄgot som uppkommer nÀr den ordinarie pedagogiken inte rÀckertill. Studien beskriver aktuella specialpedagogiska teorier genom enlitteraturöversikt.

Finanskrisen som utlo?stes ho?sten 2008 av en alltfo?r genero?s utla?ningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifra?gasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och da? framfo?rallt va?rdering till verkligt va?rde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod fra?mst i att redovisningsmetoden till stor del bygger pa? subjektiva bedo?mningar av tillga?ngar som a?r sva?ra att verifiera fo?r utomsta?ende intressenter.

Beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress har varit ett omdebatterat Àmne i Uppsala dÀr kritik har framförts mot bland annat de kalkyler som varit en del av beslutsunderlaget till investeringen. Kritiker uttryckte att om beslutsfattarna hade fÄtt en mer rÀttvisande bild av intÀkterna och kostnaderna, hade beslutet om att uppföra byggnaden aldrig gÄtt igenom. Att det fanns frÄgetecken kring kalkylerna bekrÀftades av en kort genomgÄng av dem, dÄ det visade sig att stora poster i den inte hade specificerats.Med bakgrund av detta Àr syftet att svara pÄ frÄgorna pÄ vilket sÀtt kalkylunderlaget för driftsverksamheten varit bristfÀlligt samt vad som kan ha legat bakom detta. Materialet som anvÀnts för att svara pÄ frÄgorna har varit en intervju med personen som varit ansvarig för kalkylerna samt dokumenten som haft anknytning till investeringskalkylerna, i form av rapporter och verksamhetsbeskrivningar, som varit en del av beslutsunderlaget.Slutsatsen Àr att kalkylunderlaget för driftsverksamheten, som presenterades inför beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress, har varit bristfÀlligt pÄ flera punkter och att detta kan ha pÄverkats av flera faktorer sÄsom personliga intressen och förvÀntningar. Detta innebar i sin tur att beslutet om att bygga Uppsala Konsert och Kongress kom att fattas pÄ ofullstÀndiga grunder..

Religioners symbolsystem kan, utifrÄn ett sociologiskt och antropologiskt perspektiv, uppfattas som grund för hur mÀnniskor skapar och upprÀtthÄller kultur och social ordning. Inom gudinnetron riktas som oftast kritik mot de monoteistiska religionerna sÄ som kristendom, judendom och islam. Man menar att dessa religioners etik, mytologi och symbolik tolkas och reproduceras utifrÄn en androcentrisk norm som frÀmst gynnar exploatering av kvinnor, barn och jorden sjÀlv. Makt Àr ett nyckelbegrepp i dessa sammanhang. Mitt syfte Àr att förstÄ hur gudinnetrons symboliska system skapar förstÄelse av begreppet makt.

FN har sedan starten varit en tongivande gestalt för demokratisering och mÀnniskorÀtt. Trots detta passerade 30 Är innan organisationen manifesterade sitt motstÄnd mot den frekventa diskrimineringen av kvinnor. DÀrefter har jÀmstÀlldhetsarbetet undergÄtt flera genomgripande paradigmskiften. FNs fjÀrde globala kvinnokonferens utgjorde startskottet för Ànnu ett nytt progressivt tÀnkande kring jÀmstÀlldhet och respekt för kvinnors mÀnskliga rÀttigheter.Denna uppsats behandlar FNs jÀmstÀlldhetssyn med sÀrskilt fokus pÄ ambitionen att utforma globalt fungerande principer. Genom kritisk analys granskas FNs uppfattning om jÀmstÀlldhetsproblematiken ur ett feministiskt perspektiv.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gÄtt i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som anvÀnts Àr den kvalitativa forskningsintervjun, dÀr sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter frÄn skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergÄngen, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lÀrarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjÀlp av sociokulturell teori, dÀr de sociala sammanhangen betonas och dÀrför Àr sÀrskilt lÀmpade för en studie dÀr upplevelsen stÄr i centrum. Vad studien tydligt visar Àr att samtliga elever pÄ förhand oroat sig för övergÄngen till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt nÄgra egentliga problem.

Publit Àr ett litet företag med stora ambitioner. Efter bara fyra Är pÄ marknaden servar man nu enmajoritet av de största svenska förlagen (och en lÄng rad mikroförlag) med e-boktjÀnster ochbehovstryck.AnvÀndaren fÄr tillgÄng till Publits tjÀnster via en webbapplikation som i stora drag har tre vyer;analys, ekonomi och katalog. Den sistnÀmnda rymmer ett förlags utgivning av fysiska ochelektroniska böcker och lÄter anvÀndaren göra allt frÄn att skanna en fysisk bok eller konvertera enPDF till e-bok, till att publicera sina böcker i en lÄng rad kanaler och vÀlja priser ochaffÀrsmodeller.Publits katalogvy har en rad brister. Det har varit vÄr uppgift att fullt ut förstÄ och kartlÀgga dessa.Den processen har bedrivits i form av iterativt skissande varvat med design-kritik-möten.Resultatet kan ses i tvÄ perspektiv. För vÄr egen del bestÄr det av ett mycket stort antal skisser somillustrerar vÄr process.

The aim of this paper is to examine whether the theory of cosmopolitan democracy provides a satisfactory solution to the boundary problem in democratic theory. I argue that David Held's version of cosmopolitan democracy rests on two incompatibleprinciples: the all-affected principle and the all-inclusive principle. However, the theory does not need to presuppose both these principles; it requires only one of them.Furthermore, I try to show that both of these principles fail to provide an adequate solution to the boundary problem. The all-inclusive principle suggests that all citizens of the world should be included in a global democratic unit. I argue that such an ideal is not desirable since it conflicts with the principle of subsidiarity and withdraws from regional political communities their sovereignty.

Idag finns ett vĂ€xande engagemang för hĂ„llbar dagvattenhantering. Ämnet Ă€r högaktuellt dĂ„ vi stĂ„r inför klimatförĂ€ndringar med fler skyfall och ökad nederbörd. Vi har ett stort ansvar att skapa en hĂ„llbar planering av vĂ„ra stĂ€der för att sĂ€kerstĂ€lla en god framtida livsmiljö för dagens och kommande generationer. Syftet med uppsatsen var att, genom litteraturstudier och intervjuer, undersöka hur Stockholms Stad arbetar för en hĂ„llbar dagvattenhantering, med fokus pĂ„ ekologisk dagvattenhantering (ED) genom styrande dokument. ED innefattas av en kombination av lokala Ă„tgĂ€rder och öppna dagvattenanlĂ€ggningar för att fördröja, minska och rena dagvattnet pĂ„ naturlig vĂ€g.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur Jean Rhys i sin roman Sargassohavet ifrÄgasÀtter de narrativa strategier och diskurser som avgör vilka romanpersoner och perspektiv som fÄr komma till uttryck. Rhys gör detta bland annat genom att placera en icke-vÀsterlÀndsk kvinna, som dessutom pÄstÄs vara galen, i protagonistens position. PÄ sÄ vis legitimeras romanpersonens perspektiv och detta Àr ett sÀtt att lÄta den Andras röst fÄ komma till uttryck, frÄn det fria subjektets position.Rhys lyfter ocksÄ fram att det alltid finns fler Àn en sida av en berÀttelse. Den mÄngstÀmmighet som kÀnnetecknar romanen visar att en berÀttelse kan framföras frÄn flera olika perspektiv; genom att utrymme ges Ät flera röster försvÄras en reducerande lÀsart av romanpersonerna. Romanens polyfoni Àr ocksÄ ett sÀtt att belysa de olika positionerna i de konflikter som strukturerar romanen, exempelvis konflikten mellan det vÀsterlÀndska och det icke-vÀsterlÀndska, mellan kvinnor och mÀn och mellan rationalitet och fantasi..