SammanfattningTidsbegra?nsade ansta?llningar fyller en viktig funktion pa? en arbetsmarknad som sta?r under sta?ndig utveckling och fo?ra?ndring. Arbetsgivare kan anva?nda ansta?llningsformerna ur ett flexibilitetssyfte fo?r att ta?cka tillfa?lligt behov av arbetskraft. Flexibilitet har blivit ett allt viktigare begrepp som speglar ba?de EU-ra?tten och den svenska lagstiftningen om ansta?llningar.

Den senaste tidens vÀxande kritik mot den ökade globaliseringen har medfört att företagets intressenter stÀllt ett allt större krav pÄ företagens informationsgivning. Som svar pÄ denna kritik har företagen, pÄ frivillig basis, börjat lÀmna en allt mer omfattande redovisning om deras pÄverkan pÄ omvÀrlden. VÄrt syfte Àr att kartlÀgga vilken typ av social information som företagen redovisar. Vi avser Àven att undersöka till vilka intressenter denna information riktar sig samt vilka de huvudsakliga argumenten Àr till att företagen vÀljer att informera om sitt sociala engagemang. Slutligen avser vi att undersöka företagens instÀllning till standardiserade riktlinjer för social redovisning.

Ordet kreativitet anvÀnds flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnÀrer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vÄrt liv mer spÀnnande. PÄ sistone har det vuxit fram mÄnga kreativitetsprofessioner, sÄ kallade kreativitetsexperter som sÀger sig veta vad kreativiteten Àr och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichésprÄk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichésprÄket gör vi illa sjÀlva kreativiteten.

Syftet var att i denna studie behandla Àmnet Äldersblandat i förskolan. Syftet var att beskriva för och nackdelar med Äldersblandade barngrupper i förskolan. Min undersökning bygger pÄ rena faktastudier av litteratur samt enkÀter och öppna frÄgor. Pedagogerna som deltagit i min enkÀt har erfarenheter av bÄde Äldersblandade och Äldersindelade barngrupper. Resultatet i min studie pekar mot att Äldersblandade barngrupper gynnar framförallt de yngre barnen.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

First North Àr en alternativ handelsplats för aktier, som Àr till för att smÄ bolag med stor tillvÀxtspotential ska kunna plocka in externt kapital för att möjliggöra en snabbare expansion Àn om de varit privatÀgda aktiebolag. First North stÀller dock inte samma formella krav pÄ de listade bolagen som det stÀlls pÄ företag som Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen dÄ dessa Àr betydligt mycket större.Under Är 2007 har de vÀxt fram en stark förtroendekritik mot bolag som Àr listade pÄ First North. Analytiker och media har framfört stark kritik och menar att bolagen Àr alldeles för kortsiktiga i sitt tÀnkande och att de blygsamma krav som stÀlls pÄ bolagen inte garanterar en trovÀrdig förvaltning. Kritikerna menar att detta tillsammans med ledningens girighet leder till att företagen vill lura externa intressenter pÄ kapital.För att undersöka om de finns nÄgon sanning i dessa pÄstÄenden har vi undersökt hur strategierna ser ut för bolag som nyligen listats pÄ First North. Detta har möjliggjorts genom fem stycken intervjuer med listade bolag pÄ First North.

Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka hur vÄld i nÀra relationer framstÀlls i tidskriften Socionomen. VÄr empiri bestÄr av 42 artiklar som berör vÄld i nÀra relationer. Artiklarna Àr publicerade mellan Ären 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsomrÄdet. Som analysmetod anvÀnds en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Denna uppsats Àr en undersökning av hur litteraturkritiker i modern svensk dagspress söker legitimera sig för att sedermera uppnÄ auktoritet. Genom fyra kriterier upprÀttade med utgÄngspunkt i litteraturvetaren Tomas Forsers bok Kritik av kritiken analyseras totalt 28 texter ur Dagens nyheter, Svenska dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga texter publicerades under vecka 14 2009. Uppsatsen kommer fram till kriterierna Àr anvÀndbara och argumenterar för att de visar hur de enskilda kultursidorna söker profilera sig i och fortsatt eftersöka metoder för att legitimera sig och pÄ sÄ sÀtt vinna auktoritet..

Syftet med projektet var att ta fram en handbok till företaget SB. Handboken har tagits fram genom att studera och utgÄ frÄn vad som ingÄr i Yellow Belt utbildningar som finns tillgÀngliga pÄ marknaden. Hur de olika verktygen hanteras och mottas pÄ företaget har undersökts genom iterativa tester pÄ medarbetare. En semistrukturerad intervju avslutade datainsamlingen och resulterade i vad som kom att fÄ namnet ? Den lilla verktygslÄdan?.

Det finns fÄ studier dÀr kombinationer av nyckeltal anvÀnds för att indentifiera undervÀrderade bolag. Denna undersökning kombinerar P/E-tal, P/B-tal samt direktavkastning för att ta reda pÄ hur vÀrdeinvesteringar har gett för avkastning mellan 1980 till 2010. Risken tas Àven hÀnsyn till.Denna studie testade hypoteserna statisktikt, vilket inte gjorts tidigare i stor utrstÀckning. Resultaten blev att vÀrdeinvesteringar har överavkastat index i Norden under tidsperioden, men det blev inte statistiskt signifikant. VÀrdeinvesteringar avkastade i genomsnitt 55,72 % mot index som avkastade 18,87 % i genomsnitt.Vi undrar om det Àr vÀrt att ta hÀnsyn till risken vid vÀrdeinvesteringar över sÄ lÄng tidsperiod.

Polykemi AB anvÀnder kontinuerligt FTIR-analys för materialidentifiering, felsökning och utveckling. Företaget har ett omfattande referensbibliotek med spektra för rÄvaror i form av polymerer, additiv, fyllmedel och förstÀrkningsmedel. Företaget köper rena polymerer som modifieras genom att polymer och fyllmedel blandas i en extruder och en plastsammansÀttning erhÄlls. Den praktiska delen av examensarbetet inleddes med upptagande av FTIR-spektrer frÄn nÄgra av de termoplaster, additiv, fyllmedel och förstÀrkningsmedel som företaget anvÀnder. Slutligen upptogs spektrer frÄn ett antal modifierade plaster. Dessa spektrer tolkades och de ingÄende Àmnena identifierades. TvÄ olika metoder har anvÀnts vid analyserna: filmteknik och diffus reflektans.

Denna uppsats behandlar debatten om sprutbytesprogrammet. Sprutbytesprogrammet Àr ett program dÀr narkotikamissbrukaren kan byta gamla och anvÀnda sprutor mot rena, detta för att förhindra smittspridning av blodburna sjukdomar. Programmet syftar Àven till att motivera missbrukaren till vidare behandling. Huruvida sprutbytesprogrammet hjÀlper eller stjÀlper missbrukaren Àr omdiskuterat, vilket speglas i denna debatt.Syftet Àr att förstÄ innehÄllet i debatten om sprutbytesprogrammet gÀllande argument och meningsskiljaktigheter mellan föresprÄkarna och motstÄndarna.VÄra frÄgestÀllningar Àr:* Hur kan kontroversen om sprutbytesprogrammet förstÄs utifrÄn föresprÄkares och motstÄndares argument?* Hur framförs argumenten frÄn respektive föresprÄkare och motstÄndare inom debatten om sprutbytesprogrammet?För att förstÄ denna debatt har vi valt att utgÄ ifrÄn socialkonstruktivismen, med vilken vi kan tolka att debatten kan förstÄs utifrÄn att föresprÄkarna ser sprutbytesprogrammet som en hÀlsofrÄga medan motstÄndarna ser programmet som en narkotikapolitisk frÄga.

I oktober 2011 framlade Europaparlamentet det senaste försöket till en mer samstÀmmig europeisk avtalsrÀtt, genom ett förslag till en förordning om en gemensam europeisk köplag, CESL. Den europeiska köplagen innehÄller bÄde avtals- och köprÀttsliga regler med det övergripande syftet att, likt den inter-nationella motsvarigheten CISG, underlÀtta den unionsinterna handeln för konsumenter och företag. Mot bakgrund av att förslaget har mötts av omfattande kritik Àr det av intresse att stÀlla sig frÄgan om CESL kommer att bidra med de uppenbara skillnader, som har angetts bÄde i förarbeten och i förslaget som sÄdant.Uppsatsen syftar till att granska och analysera förslaget till en ny gemensam europeisk köplag, CESL, tillsammans med den kritik som framförts frÄn svenskt hÄll. Med utgÄngspunkt frÄn det arbetet analyseras slutligen de konsekvenser förslaget, vid ett eventuellt införande, fÄr för svenska företag.Kritiken som lyfts fram i studien kommer frÄn 12 svenska intressenter, med hÀrkomst bÄde frÄn nÀringsliv, akademi och doktrin. Efter en systematisering, och en efterföljande analys, av denna kritik kan fyra segment urskiljas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad SnöÄ lanthushÄllskola 1909-1989 var. För att undersöka detta anvÀndes tillgÀngligt arkivmaterial angÄende SnöÄ lanthushÄllsskola, framförallt verksamhetsberÀttelser och Ärsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushÄllet pÄ rÀtt sÀtt skulle göra sina mÀn till bÀttre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var lÀnge inriktad pÄ att utbilda kvinnor i lanthushÄllning men dÄ samhÀllets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad pÄ sjÀlvhushÄll och mer pÄ hushÄll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, Àven detta i samklang med samhÀllets behov.