In this project a washing station has been constructed for Albany International AB. At present, there is no existing system to clean the dirty pipes that are coming back to the company.The work followed the product development process, and it started with the requirements list. This was followed by brainstorming, evaluation and completion.The result was a concept for de present time and one concept for the future.The present concept is intended to be built immediately. This is an adjustable bench with sliding bearings to facilitate the work. The actual cleaning is done with a high pressure washer that uses hot water.

Den 1 januari 2014 blir bokföringsnÀmndens nya K-regelverk högaktuella för svenska företag. Enligt bokföringsnÀmnden Àr företag tvingade att vÀlja ett regelverk som de ska följa. K-regelverken Àr uppdelade i fyra kategorier bestÄende av K1, K2, K3 och K4 dÀr varje regelverk Àr anpassade till olika företagsformer och storlekar. Det Àr dock lÄngt ifrÄn alltid som det Àr en sjÀlvklarhet för företagen vilket regelverk som ska anvÀndas. För onoterade företag som klassificeras som smÄ finns möjligheten att vÀlja mellan K2 och K3.

Prevalensen för kronisk smÀrta ökar med stigande Älder. För Àldre som ofta har flera samtidigt förekommande sjukdomar kan smÀrttillstÄndet bli det som begrÀnsar den dagliga livsföringen och aktivitetsnivÄn. Syftet med denna studie var att undersöka hur kronisk smÀrta pÄverkar livskvalitén för Àldre, granska effekten av olika behandlingsmetoder, samt hur Àldre hanterar kronisk muskoloskelettal smÀrta. Studien Àr en litteraturstudie och litteratursökningen gjordes i databaserna Academic Search, Amed, Pubmed, Cinahl samt PsychINFO. Granskningen av 21 artiklar ingÄr i litteraturstudien.

Under mÄnga Är kÀmpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrÀmjande samhÀlle och man ville gÄ ifrÄn idén om att amma pÄ sÀrskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet pÄ amning Àr ensidigt ifrÄn BarnavÄrdscentralen. Syftet med den hÀr studien har varit att fÄ en bild av hur dagens mödrar ser pÄ amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna Àr beroende av omgivningens stöd men nÀr det handlar om mötet med barnsjuksköterskan sÄ Àr ett samtal dÀr bÄda Àr delaktiga att föredra mer Àn att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert..

En stÀndig strÀvan pÄgÄr i industrin mot att befÀsta och utveckla sina marknadspositioner genom ökad effektivitet, produktivitet, flexibilitet och kvalitet. Japan anses vara ett föregÄngsland i detta avseende och kÀnda koncept som Just-in-time (1ff) eller ResurssnÄl produktion hÀrstammar dÀrifrÄn. Just-in-time-konceptet innebÀr en satsning pÄ att minimera alla kostnader och all resursförbrukning. Man lÄter medvetet produktionssystemen bli kÀnsliga för störningar för att felkÀllorna lÀttare ska kunna upptÀckas och ÄtgÀrdas. En strÀvan Àr att stÀndigt öka produktionstakten samtidigt som man vill öka flexibiliteten i volym och produktmix.

Vilken betydelse har det hur lÀrare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet nÄgon roll för hur eleverna vÀrderar sig sjÀlva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie Àr att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lÀrares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger pÄ bemötandets betydelse för sjÀlvkÀnsla, motivation och lÀrande men Àven hur eleverna vill bli bemötta framkommer.Som teoretisk utgÄngspunkt presenteras dels en syn pÄ hur sjÀlvkÀnslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det Àr lÀrares förhÄllningssÀtt som styr elevers motivation.Metoden som anvÀnts Àr gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och dÀrmed lÀttare kunde diskutera betydelsen av lÀrares bemötande.De slutsatser som dras i studien Àr att elever vill att lÀrare med sitt bemötande ska bekrÀfta dem pÄ tÀmligen primÀra vis; genom att hÀlsa pÄ dem Àven utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmÀrksamma dem och verkligen lyssna pÄ dem. NÀstan samtliga informanter föredrog lÀrare som har ett strÀngt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansÄgs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bÀttre.

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in SmÄland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here.

Chattande har pÄ kort tid blivit en mycket vanlig sysselsÀttning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för chattkulturen, genom att ÄskÄdliggöra hur chattare ser pÄ, och sjÀlva anvÀnder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkÀt, utifrÄn vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning Àr pÄverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare Àr det att den anses vara lögn.

Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mentala problem vid ett framtrÀdande i sÄng uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta Àr att jag under praktiker och arbeten med sÄngelever mÀrkt att just mentala problem ofta hindrar mÀnniskor frÄn att bland annat framtrÀda inför en publik. Dessutom kÀnner jag mig sjÀlv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frÄgestÀllningar har bland andra varit hur sÄngaren pÄverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. SjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla Àr förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfÀllen under arbetets gÄng.

I dagens vÀxande spelindustri Àr det vanligt att abstrahera ut delar av kodbasen till ett sÄ kallat skriptsprÄk. Genom dennaskriptdel Àr det vanligt att det programmeras "in-game"-nÀra handlingar som kan utvecklas av rena skriptare istÀllet förprogrammerare som istÀllet kan koncentrera sig pÄ att utveckla sjÀlva spelmotorn. Det finns en uppsjö av olika skriptsprÄksom alla har sina för- och nackdelar. Ett av de mest kÀnda sprÄken inom spelindustrin Àn Lua. Paradox Interactive har sjÀlva utvecklat ett eget skriptsprÄk som de anvÀnder. Deras önskemÄl var att undersöka hurvida detÀr möjligt att idag anvÀnda Lua istÀllet.

Under de senare Ären har media visat pÄ en stor konflikt mellan elektronikjÀttarna Apple och Samsung gÀllande olika immateriella rÀttigheter avseende sÄ kallade smartphones och lÀsplattor. Ett av dessa immatrialrÀttsliga omrÄden Àr designskydd. FrÄgan om hur och i vilken omfattning dessa produkter skyddas Àr dÀrför aktuellt och det uppsatsen behandlar.Design skyddas i Sverige normalt genom Mönsterskyddslagen, men Àven UpphovsrÀttslagen kan tÀnkas skydda ett bruksföremÄls utseende, som till exempel mobiltelefoner och lÀsplattor. Vid sidan av den svenska lagstiftningen finns Àven ett EU-rÀttsligt skydd frÄn Mönsterskyddsförordningen.UpphovsrÀttslagen kan eventuellt tÀnkas ge skydd Ät mobiltelefoners och lÀsplattors utseende, men rÀttslÀget Àr osÀkert. Det Àr nÄgot som författaren kritiserar dÄ detta inkrÀktar pÄ omrÄdet för det normala skyddet för designskydd.

This essay provides an attempt to reflect the notions of violence, right or law and fate in Benjamin?s Zur Kritik der Gewalt, in order to clarify his very dense historical-philosophical reflection on the constitutive relation between violence and law. In contrast to what is most often the case, this essay will not address the notion of divine violence in a direct sense, but mainly focus on Benjamin?s discussion on right and law. The complex of his historical reflection, his attempt to articulate what he calls the ?historical function? not only of violence, but also of law, is crucially related to the notion of fate.

En metastudie som anvÀnder sig av en specifikt anpassad tolkning av grounded theory för att undersöka The Daily Shows satiriska kritik och funktion, samt hur detta relaterar till det sociologiska perspektivet. Fynden visar pÄ en problematik som vÀl överrensstÀmmer med mer allmÀnna sociologiska teorier hos Foucault, Bourdieu och Habermas. Satiren visar sig utöva en serie meningsfulla funktioner som har potential att verka som en populistisk samhÀllskritik med stort inflytande. Satiren visar sig dock inte vara en problemfri diskurs och ett antal problem identifieras som behöver adresseras för att diskursen ska kunna Äberopa nÄgon form av legitimitet..

Hur upplever tonÄrs förÀldrar sitt förÀldraskap i vÄrt allt mer individualiserade samhÀlle? Det senmoderna samhÀllet prÀglas av vilsenhet och man stÀlls som mÀnniska inför mÄnga val som man ska ta stÀllning till. Detta gÀller Àven dagens förÀldraskap dÄ familjen Àr i stÀndig förÀndring, inte minst nÀr barnen befinner sig i tonÄrsperioden. DÄ vi i vÄr studie ville fÄ en beskrivande skildring av förÀldrarnas upplevelse av att vara tonÄrsförÀlder i dagens samhÀlle har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod. Studien bygger pÄ tio intervjuer av tonÄrsförÀldrar.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.