SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Skatteprocessen i Sverige har under mÄnga Är fÄtt utstÄ kritik angÄende brister i rÀttssÀkerheten. Skatteverket agerar bÄde den utredande och dömande parten i första instans vilket medför ett stort ansvar för att kunna upprÀtthÄlla ett rÀttssÀkert förfarande. Kritiska röster har dock höjts angÄende Skatteverkets arbetsmetoder och domstolarnas otydliga domslut. I de fall ett beslut frÄn Skatteverket överklagas och en rÀttslig prövning inleds stÀlls den enskilde mot Skattemyndigheten. En process som kan komma att bli mycket kostsam för den enskilde.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur rÀttssÀker skatteprocessen Àr.

Kommuner anses vara neutral i sin redovisning. Detta gör att de ska redovisa pÄ ett tillförlitligt, verifierbart och objektivt sÀtt för att kunna ge relevant information till sina mottagare via Ärsredovisningen. Eftersom den kommunala Ärsredovisningen i vissa fall avviker frÄn god redovisningssed och rÀttvisande bild avsÄg denna studie att öka förstÄelsen för individernas uppfattningar om hur redovisningsarbetet gÄr till och konsekvenserna av det, klargöra vilken kritik kommunerna fÄtt samt hur de behandlar den kritiken. För att svara pÄ frÄgan Varför kommunala Ärsredovisningar Àr orena genomfördes en identifiering av faktorer som pÄverkar förÀndringsbenÀgenheten ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv. Denna studie genomfördes via observationer och intervjuer med standardiserade frÄgor till aktörer i fyra av Norrbottens kommuner.

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Turismen Àr en av vÀrldens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig Àr bland annat ökad sysselsÀttning och ekonomisk tillvÀxt. De senaste Ären har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrÄgan lyfts fram. Andra exempel pÄ negativa effekter som har diskuterats Àr dÄliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fÄtt kritik pÄ grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.Ett sÀtt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik Àr att arbeta med CSR, vilket Àr en förkortning av Corporate Social Responsibility.

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.

AbstractFörfattare: Liselott HolstTitel: Studie- och yrkesvÀgledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med nÄgra verksamma studie- och yrkesvÀgledare pÄ grund- och gymnasieskolanMasteruppsats: 91 ? 120 hpHandledare: Niklas GustafsonPedagogiska Institutionen Bakgrunden till denna uppsats Àr att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvÀgledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor nÀr det gÀller skolornas studie- och yrkesvÀgledning.

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Hur massmedia framstÀller verkligheten och hur denna ska tolkas har blivit allt viktigare frÄgor. Med den globala medians framfart och det enorma informationsflödet blir ett kritiskt tÀnkande centralt för att kunna skapa sig en egen uppfattning om den vÀrld vi lever i. I detta arbete belyser jag massmedias bild av Göteborgskravallerna 2001 och försöker se den verklighet som mÄlas upp. Min utgÄngspunkt Àr den kritiska teorin och ideologi kritik som har sin grund i Frankfurt skolans marxistiska teorier. Genom att kritiskt analysera och bryta ner massmedias verklighet försöker jag blottlÀgga och ifrÄgasÀtta den verklighet som mÄlas upp av kravallerna i Göteborg 2001..

Följande uppsats tar avstamp i den kritik som har riktats mot traditionella studier av nyhetsproduktion, kritik som till mÄngt och mycket bottnar i att skapandet av nyheter inte Àr en autonom institution utan snarare en process som berörs av mÄnga intressenter, i vilken PR-konsulter utgör en vital, outforskad del. Syftet med denna studie Àr att söka svara pÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar PR-konsulter deltar i den nyhetsskapande processen, och genom att göra det bidra till det diskursteoretiska perspektivet och utöka förstÄelsen för hur nyheter skapas. Uppsatsens teoretiska ramverk bestÄr dels av teorier som berör produktionen av affÀrsnyheter och dels teorier som behandlar sjÀlva PR-omrÄdet. För att kunna svara pÄ uppsatsens frÄgestÀllning - PÄ vilka ekonomiska, etiska, organisatoriska och journalistrelaterade grundvalar deltar PR-konsulter i den nyhetsskapande processen? - genomfördes en respondentintervjustudie med sju PR-konsulter, för att pÄ sÄ vis fÄnga förestÀllningar och uppfattningar om deras del i den nyhetsskapande processen. Studiens resultat underbygger och stÀrker dess teoretiska ramverk och visar tydligt pÄ att PR-konsulterna idag arbetar nÀrmare nyhetsorganisationer och utgör en större och tydligare del i skapandet av affÀrsnyheter. Resultatet visar Àven det till stor del Àr pekuniÀra intressen som styr deras arbete, vilket till viss del beror pÄ vÄr tids teknologiska konvergens. En slutsats man kan dra av resultatet ? att PR-konsulter idag Àr en tydligare del i produktionen av affÀrsnyheter ? Àr att nyhetsredaktioner i större utstrÀckning tar in kommersiellt material pÄ redaktionell plats vilket tyder pÄ att nyhetsredaktionerna hÄller pÄ att utarmas, nÄgot som pÄ sikt skulle kunna ses som ett hot mot demokratin.

Halmstadgruppen blev mycket omskriven i tidningarna och bara det att gruppen bestod av en skara konstnÀrer som hade gÄtt samman gÀllande stilriktning och gemensamma utstÀllningar bidrog sÀkert en hel del till uppmÀrksamheten. Dessutom följde Halmstadgruppen det som var pÄ ?modet? i Paris konstliv. Det var nÄgot som blev vÀldigt tydligt i och med att Halmstadgruppen stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1931, samtidigt som det öppnades en utstÀllning med fransk konst pÄ Nationalmuseum i Stockholm. NÀr Halmstadgruppen dessutom stÀllde ut pÄ Galerie Modern i Stockholm 1932 anordnade Nationalmuseum i Stockholm en surrealistutstÀllning, vilket vÀckte en debatt om Halmstadgruppen i flera tidningar.

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

Till följd av 2000-talets redovisningsskandaler har allmÀnheten riktat kritik mot revisionsbranschen genom att ifrÄgasÀtta revisorns roll och ansvar. Branschen befinner sig i en förtroendekris vilket har lyfts fram i media och debatter vÀrlden över. Till följd av den kris som rÄder har revisionsberÀttelsens betydelse ifrÄgasatts. Rapportens anvÀndare anser att den inte innehÄller relevant information och efterfrÄgar större inblick i den granskade enheten.Flera normgivningsorgan har belyst behovet av en radikal förÀndring av revisionsberÀttelsen och arbetar just nu med att förÀndra rapportens innehÄll. Den svenska branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rÄdgivare, FAR, har gett ett remissvar pÄ ett av de framlagda förslagen och Àr positiva till initiativet om en förÀndring men har invÀndningar pÄ vissa delar.

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.

StationsomrÄdet i VÀxjö genomgÄr omfattande förÀndringar, dÀr bland annat planer för ett WTC finns. Ett förslag pÄ nÀmnda byggnad har tagits fram, men det fick kritik. Man menade att det inte stÀmde in i stadsbilden. VÄrt syfte och mÄl har dÀrför varit att ta fram alternativa förslag pÄ utformning av ett WTC, med hÀnsyn till kritiken. VÄr metod bestod i att sÀtta oss in befintliga detaljplaner och utföra eget skissningsarbete.