MÄnga skolor arbetar idag tematiskt istÀllet för Àmnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sÀttet frÀmjar inlÀrning bÀttre Àn det andra. Genom frÄgeformulÀr i Äk 7 pÄ en högstadieskola, dit det kommer bÄde elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt Àmnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte pÄ nÄgra skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gÀller kunskaperna pÄ rena faktafrÄgor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förstÄelsefrÄgor och faktafrÄgor har dÀremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig nÄgot bÀttre pÄ nÄgra av förstÄelsefrÄgorna.

VÄrdrelaterade infektioner kostar Ärligen 3,7 miljarder kronor och drabbar 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvÄrd. Det Àr dÀrför viktigt med en god vÄrd-hygien. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl vÄrdpersonal följer Handbo-ken för hÀlso- och sjukvÄrd dÄ gÀller handhygien, smycken, klÀdsel och hÄr. Data-insamlingen skedde med hjÀlp av en enkÀt som delades ut pÄ en klinik. Resultatet analyserades sedan kvantitativt och visade att compliance var hög över lag men att den pÄ vissa punkter behövde förbÀttras.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.

I vÄr studie har vi valt att undersöka i vilken utstrÀckning eleverna har förstÄelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja pÄ dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjÀlp av en enkÀt som besvarades av totalt 152 elever frÄn 8 klasser fördelat pÄ skolÄr 8 och 9. EnkÀten bestÄr av rena matematiska uppgifter sÄvÀl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos vÄra informanter. Resultatet visar pÄ att det finns brister och svÄrigheter med att skilja de bÄda begreppen Ät vilket ytterligare förstÀrker vÄr egen erfarenhet samt tidigare studier pÄ omrÄdet. De största problemen uppstÄr nÀr det gÀller att hantera areabegreppet.

Abstract Denna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kÀrnvÀrden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till nÄgot mervÀrde för individen. Studien tar fÀste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill sÀga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen gÄr sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anstÀllda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det gÄr att skapa ett vÀlmÄende hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar.

I takt med att IT har brett ut sig har det uppstÄtt nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och Ätkomstkontroll Àr en central del av sÀkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebÀr bland annat upprÀttande av rÀttigheter för anvÀndare sÄ att dessa enbart fÄr Ätkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete.Denna studie Àr utförd pÄ CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det sÀkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och Ätkomstkontroll. Inom bÄda företagen Àr sÀkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror pÄ att det Äterfinns mycket information av sekretessbelagd karaktÀr och till och med rena försvarshemligheter.Framkommit i denna studie Àr att bÄde CSC och Saab har vÀl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gÀller behörighetsadministration pÄ CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte Àr sÀrskilt tillfredstÀllande dÄ de har mÄnga applikationer, var och en med sitt eget Ätkomstkontrollsystem..

Icke-kommersiella organisationer har fÄtt en ökad betydelse för samhÀllet vilket har medfört samhÀllsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förÀndrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och Àr beroende av samhÀllet. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten Àr Internet som via webbplatser tillhandahÄller kommunikation med samhÀllet bÄde enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa.

Med modern medieteknik utvecklas nya sÀtt att kommunicera. Bland lÀsare av litteratur mÀrks det inte minst. Tendensen, som blir allt tydligare, visar att amatörkritik fyller ett slags tomrum i litteratursamhÀllet. Alltfler skriver rakt ut i bloggsfÀren om sina lÀsupplevelser, eller letar sig först fram till internetbokhandlares webbadresser. Det förekommer Àven att lÀsare skriver direkt till författare.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is..

Denna uppsats handlar om marknaden för reningssystem för fritidsbĂ„tshamnar i GöteborgsomrĂ„det. NĂ€r fritidsbĂ„tarna tas upp inför vinterförvaring sĂ„ spolas de av, oftast i samband med upptaget eller hemma pĂ„ uppfart. Vid spolningen sĂ„ frigörs farliga Ă€mnen frĂ„n bĂ„tbottenfĂ€rgen och risken Ă€r att dessa Ă€mnen kommer orenade ut och skadar den marina miljön. För att detta inte skall ske sĂ„ kan reningssystem installeras och rena spolningsvattnet innan det kommer ut i miljön. År 2007 uppkom ett krav frĂ„n VĂ€stra Götalands regionen att hamnar som tvĂ€ttar över 50 bĂ„tar per sĂ€song skall installera rening för spolvattnet.

Inom hÀlso- och sjukvÄrden stÀlls idag höga krav pÄ renlighet för att förebygga vÄrdrelaterade infektioner. Detta gÀller inte minst vÄrdpersonalens hÀnder. Syftet med studien var att undersöka benÀgenheten att följa de i Handbok för hÀlso- och sjukvÄrd beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och lÀkare pÄ den utvalda vÄrdavdelningen. Studien hade bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats.

Denna uppsats tar avstamp i den ha?rda kritik som revisionsbyra?erna, och revisionsbranschen i allma?nhet, har fa?tt under de senaste a?ren. Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka revisorers lojaliteter och vilken vikt de la?gger vid uppra?ttha?llandet av det professionella oberoendet. Vi underso?ker a?ven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tva? olika karria?rsteg pa? revisionsbyra?erna; partners och ansta?llda.

AbstraktBakgrund. SmÄbarnspappor har intervjuats om deras erfarenheter att vara pappa. Olika resultat har framkommit, dÀribland att faderskapet inneburit en omstÀllning i livet. Det har varit anstrÀngande, men Àven glÀdjefyllda moment. Av olika stöd som utformats för papporna, handlar det t ex om att samhÀllet ger dem bidrag.