Sök:

Sökresultat:

1427 Uppsatser om Kritik av det rena förnuftet - Sida 9 av 96

Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

Omanalys av massbalanser pÄ MÄrmaglaciÀren

Dagvatten kallas det regn- och smÀltvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mÀngder av föroreningar som tungmetaller, nÀringsÀmnen och oljerelaterade Àmnen, vilka kan göra stor skada om de nÄr recipienter. För att rena dagvattnet och dÀrmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. vÄtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom Àr de kostnadseffektiva.

Malmö ? en kunskapsstad i kris

Under senare Är har medier vÀrlden över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och vÄldsam. PÄ ledar- och debattsidor har kritik frÀmst riktats mot stadens kommunalrÄd Ilmar Reepalu, men Àven mot polisen i Malmö, Malmös skolvÀsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framstÀller medier Malmö som en stad i kris, dÀr förtroendet för Malmös politiska styre Àr lÄgt. Parallellt med denna mediebevakning pÄgÄr det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanstÀllda. Syftet med detta arbete Àr att stÀrka vi-kÀnslan hos de anstÀllda och förÀndra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur krisen i Malmö framstÀlls pÄ ledarsidorna i fem svenska dags- och kvÀllstidningar, och hur dessa framstÀllningar kan pÄverka bilden av staden.

FEMINISTISK SÄKERHET EN FÅFALLSTUDIE I FN:S BEAKTANDE AV FEMINIST SECURITY THEORY'S KRITIK I FREDSBEVARANDE OPERATIONER

Den tilltagande betydelsen av att skydda civilbefolkningen i fredsbevarande operationer har genomgÄtt en pÄtaglig utveckling, följt av delade meningar om vad sÀkerhet innebÀr. Jag framhÄller att utvecklingen skall förstÄs som specifikt problematisk i den meningen att kvinnor har blivit alltmer utsatta i konflikter, vilket samtidigt beskrivs som ett understuderat förhÄllande inom forskningsomrÄdet. Med utgÄngspunkt i Feminist Security Theory syftar den hÀr uppsatsen till att studera förekomsten av ett feministiskt perspektiv i internationell sÀkerhetspolitik. I samband med antagandet av UNSCR 1325 om kvinnor, fred och sÀkerhet Är 2000 beskrevs för första gÄngen kvinnorsstÀllning i konflikter i form av en sÀkerhetsfrÄga och dÀrmed inte lÀngre enbart inkluderat i FN:s mÀnskliga rÀttigheter. SÄledes bereddes utrymmeför nya möjligheter att hantera sÀkerhetsutmaningar pÄ.

Behandlares syn pÄ BBIC : RÀttssÀkerhet, delaktighet och att fÄ sin röst hörd

DÄ BBIC mötts av bÄde positiv och negativ kritik ifrÄgasÀtter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet Àr att, utifrÄn behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till dÄ det gÀller att stÀrka barnets stÀllning och öka rÀttssÀkerheten inom socialtjÀnstens öppenvÄrd. FrÄgestÀllningarna rör barns behov, delaktighet, att fÄ sin röst hörd, förÀndringar i behandlarens arbete samt innehÄllsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod dÀr sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a.

Kritik som transformation : ett utvecklande av Walter Benjamins konception av kritik i relation till sprÄk, verk och historia

The present essay concerns Walter BenjaminÂŽs engagement with the concept of critique in four of his early writings from 1916-1928. It revolves around three main themes, or objects of interest: the critique of language [Sprache], the critique of the work [das Werk] and the critique of history [Geschichte]. The main objective of this study is to show how we can understand Benjamin?s conception of critique and how he develops it in regard to language, the work and history. The essay argues that this is a vital part to understand his philosophy in general as well as his later philosophy of history in particular.

MusiklÀrares arbetssituation i grundskolan

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag?

Kurs: Kandidatuppsats 41-60p, vÄren - 2002, Företagsekonomi Titel: KartlÀggning och utvÀrdering av utbildningar - en svaghet i företag? Författare: Annika Andersson , Nina Blomkvist och Goce Lamevski Handledare: Göran Alsén, IEM, Blekinge Tekniska Högskola Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva och skapa förstÄelse för vilka faktorer som ligger bakom hur företag kartlÀgger utbildningsbehov, vilka utvÀrderingsmetoder som anvÀnds samt hur effekter kan tydliggöras i organisationen. Vidare Àr syftet att efter studien kunna bemöta den kritik som vi tar upp i problemdiskussionen. Metod: Vi har i denna studie anvÀnt oss av semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med utbildningsansvariga inom telecombranschen. Slutsats: I vÄr studie har vi kommit fram till att företag lÀgger ner, ett till synes noggrant arbete med att karlÀgga behov för utbildning, i kontrast till den kritik som har framhÄllits av forskare. Vidare har vi funnit att företag frÀmst anvÀnder sig av enkÀter vid utvÀrderingsprocessen, samt att syftet med utvÀrderingen i första hand, verkar vara att förbÀttra kommande utbildningar.

Att definiera konst : En kritik av George Dickies institutionella teori

This paper treats George Dickies institutional theory of how to define art. Some alternative theories and their originators are also introduced. According to Dickie something is art because it has been created against a background of an already existing artworld. Dickie has formulated his theory in two different versions, ?the earlier? and ?the later?, which differ somewhat in their design.

I centrum för media - en analys av mediedrevet mot Lars Danielsson

Syfte: Studiens syfte Àr att se hur Lars Danielsson har framstÀllts i tidningar under vÄren 2006 med tanke pÄ oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade strÀnderna runt Bengaliska viken och slÀckte ungefÀr en kvarts miljon mÀnniskoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och analysen utgÄr frÄn kritisk diskursanalys av tvÄ artiklar frÄn Dala-Demokraten och tre artiklar frÄn Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen ocksÄ tre blogginlÀgg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken Àr det kunskapsteoretiska förhÄllningssÀttet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nÀmnvÀrt frÄn varandra, men bidrog pÄ olika sÀtt till det drev som pÄgick. Aftonbladet var den tidning som frÀmst mÄlade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stÄ i centrum för regeringens arbete den 26 december dÄ jÀttevÄgen sköljde in över strÀnderna. Det var ocksÄ Aftonbladet som frÀmst riktade kritik mot Danielssons moral, bÄde nÀr det gÀllde lögnerna och Àven genom kritik mot anvÀndningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev ocksÄ om drevet och citerade flera gÄnger andra medier.

Firman, oberoendet eller klienten : En studie av revisorers lojaliteter

Denna uppsats tar avstamp i den hÄrda kritik som revisionsbyrÄerna, och revisionsbranschen i allmÀnhet, har fÄtt under de senaste Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka revisorers lojaliteter och vilken vikt de lÀgger vid upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet. Vi undersöker Àven skillnader i lojaliteter och oberoende mellan tvÄ olika karriÀrsteg pÄ revisionsbyrÄerna; partners och anstÀllda. Studien Àr en kvalitativ intervjuserie pÄ en av de fyra stora revisionsbyrÄerna i Sverige.Forskare har riktat kritik mot att revisionsbyrÄernas har fÄtt ett ökat klientfokus och att revisorer lÀgger för stort fokus pÄ den egna byrÄns mÄl. Vi ser dock inget i vÄr undersökning som tyder pÄ att revisorers lojalitet till klienter eller byrÄn skulle vara starkare Àn upprÀtthÄllandet av det professionella oberoendet.

Kan man uppmÀrksamma mer Àn en sak samtidigt?

I denna uppsats tÀnker jag undersöka mekanismen för den mÀnskliga uppmÀrksamheten. För detta ÀndamÄl har jag lyft ut definitionen av uppmÀrksamheten ifrÄn definitionen av medvetandet. Jag Àr intresserad av att redovisa min Äsikt om den rena uppmÀrksamheten. Den delen av uppmÀrksamheten som bara Àr en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. UtifrÄn denna definition ser jag en viktigdel av uppmÀrksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och frÄn de högre delarna av vÄrt kognitiva system.

Ett klassperspektiv pÄ skolmatematiken och dess lÀroböcker

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Åldersindelade eller Ă„ldersblandade grupper i förskolan?

Syftet var att i denna studie behandla Àmnet vilken Äldersgruppering som Àr att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstÄ förskollÀrares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som Àr att föredra utifrÄn ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde pÄ rena faktastudier av litteratur samt enkÀter och öppna frÄgor. FörskollÀrarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av bÄde Äldersindelade och Äldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollÀrarna till övervÀgande del var positivt instÀllda till Äldersindelade grupper inom förskolan och att Äldersblandade grupper inom förskolan till mÄngt och mycket ser bra ut pÄ pappret, men att det i verkligheten verkar svÄrare att genomföra.

Bör Barnkonventionen bli lag i Sverige? : En komparativrÀttslig studie om barnets rÀttigheter i Sverige och Norge.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrÀtts-lig studie on barnets rÀttigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrÀttslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg Àmnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag pÄ samma sÀtt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar pÄ FN:s barnrÀttkommittés yttranden kring hur lÀnderna sköter sina Ätaganden gentemot konventionen och en jÀmförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundlÀggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rÀttigheter Àn kring Norges.Uppsatsen tar ocksÄ upp domstolsprocessen kring vÄrdnadstvister dÀr barnet ofta riskerar att hamna i klÀm. En jÀmförelse mellan vÄrdnadstvister i Sverige och Norge visar att det Àr vÀldigt smÄ skillnader mellan lÀndernas olika problemomrÄden som utgör skillnader i barns rÀttigheter som direkt kan hÀrledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rÀttigheter..

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->