Introduktion: SĂ„vĂ€l samhĂ€lle som stat stĂ€ller krav pĂ„ att företag ska ta ansvar för vilken pĂ„verkan verksamheten har pĂ„ mĂ€nniskor och miljö. Företag upprĂ€ttar hĂ„llbarhetsredovisningar för att kommunicera graden av ansvarstagande till omvĂ€rlden. Även fast utformningen av hĂ„llbarhetsredovisningar Ă€r frivillig finns det olika riktlinjer för att se till att det som redovisas Ă€r relevant. En metod Ă€r att föra dialog med företagets intressenter. Åsikter om företag och verksamhetsaktiviteter kan skilja sig beroende pĂ„ vem man frĂ„gar.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte pĂ„ komplikationer som ledde till att arbetet försenades frĂ€mst pĂ„ grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv mĂ„nad till en merkostnad pĂ„ över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundĂ€mnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av Ă€mnet bör gĂ„ till. Genom instudering av arbetsmaterial frĂ„n projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanstĂ€llning av dessa Ă„terfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har Ă€ven arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar pĂ„ Ă€r:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det frĂ„n att sprida sig frĂ„n en nivĂ„ till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik nĂ€r det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man Ă„teranvĂ€nder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras pĂ„ kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som dĂ€refter pumpades ut till vĂ€gdiken för att dĂ€refter luftas genom sjĂ€lvfall till VerkaĂ„n.

Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vÀnder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i Àmnet kan anvÀnda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förvÀntas klimatförÀndringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmÀngder som följd. Samtidigt vÀxer stÀderna vilket leder till att andelen hÄrdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgÄngspunkt frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nÀtupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jÀmförelse, för att kunna se relativiteten i vad som Àr mycket och vad som Àr lite mediebevakning, valde jag att Àven inkludera Kristdemokraterna och VÀnsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefÀr samma procentantal röster. Under studiens gÄng har jag tittat pÄ ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fÄtt ta plats i diagram, dÀr jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med Àr opinionsundersökningar, artiklar dÀr partiet bara omnÀmns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

This is a study concerning Hegel?s critic of Rousseau?s common will and shows how Hegel?s concept of freedom should be understood from this criticism. This is done first of all through a study of Rousseau?s social contract and Hegel?s Philosophy of Right. The different state theories which Rousseau and Hegel represent, are evaluated separately, first Rousseau?s then Hegel?s to see how Hegel?s philosophy is a continuation of Rousseau?s philosophy.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.

Det kommer fler och fler rapporter om översvĂ€mningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmĂ€ngden i SkĂ„ne förvĂ€ntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Ă€r EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vĂ„rda vĂ„ra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Den hÀr uppsatsen var en genomgÄng av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhÄllande till arbetsterapi. ICF Àr en klassifikation som anses vara anvÀndbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och anvÀndningen av ICF inom arbetsterapi. FrÄgestÀllningarna var inriktade mot hur ICF anvÀnts inom olika omrÄden, vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka anvÀndning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Budgetlös styrning har vÀxt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. MÄnga författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har dÀrför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angÄende budgetsstyrning. För att undersöka omrÄdet har vi utfört en fallstudie pÄ ett företag som tillÀmpar budgetlös styrning. Respondenternas Äsikter samt teori har analyserat och behandlats.

MÄlsÀttningen med detta arbete har varit att kvalitativt, undersöka det jag kallar för det apokalyptiska temat, som finns inom vissa populÀrkulturella framstÀllningar. Studiens fokus ligger pÄ att diskursivt analysera texter och deras koppling till den historiska period som den Àr sprungen ur. Detta för att se vilka myter som rör sig inom diskursens ramverk. Analysen Àr gjord pÄ 24 filmer producerade under perioden 1964 till och med Är 2007. Mer exakt har syftet med arbetet bestÄtt i att besvara frÄgorna: vad skildras inom ramen för det apokalyptiska temat och förÀndras innehÄllet samt hur de framförs över tiden?Resultatet visar att inom ramen för det apokalyptiska temat presenteras ett antal narrativa strukturer.

Bakgrund och problem: Under 1980-talet riktades hÄrd kritik mot  konomistyrningen i den sÄkallade ?Relevance Lost? - debatten. Kritiken styrdes senare mer specifikt mot budgeten, dÀr kritiker som Jan Wallander (1995) samt Hope & Fraser (2003) menade att budgeteringen tillförde lite vÀrde i modern affÀrsverksamhet och att den borde avskaffas helt. Trots kritiken visar nyare studier av Ekholm & Wallin (2000) samt Libby & Lindsay (2009) att majoriteten av företag fortfarande anvÀnder sig av budget som en viktig del av sin ekonomistyrning trots att företagen Àr medvetna om budgetens nackdelar. Detta fenomen kallar vi för ?budgetparadoxen? och kan sammanfattas i studiens huvudfrÄga ?Varför lever budgeten och budgetsliknande processer vidare trots all kritik som riktats mot den?? Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva och förklara hur tvÄ företag valt att hantera kritiken riktad mot den traditionella budgeteringn samt att konstruera en förklarande modell som visar hur budgeten kan ersÀttas eller utvecklas.

Dagvatten kallas det regn- och smÀltvatten som rinner av frÄn hÄrdgjorda ytor i stadsmiljön. Detta vatten för ofta med sig stora mÀngder av föroreningar som tungmetaller, nÀringsÀmnen och oljerelaterade Àmnen, vilka kan göra stor skada om de nÄr recipienter. För att rena dagvattnet och dÀrmed minska föroreningsbelastningen byggs det allt fler öppna dagvattensystem som t.ex. vÄtmarker och dammar. Studier har visat att dessa system har hög reningseffekt och dessutom Àr de kostnadseffektiva.

Inom institutionell teori stÄr Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar pÄ legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behÄller sin ursprungliga form, inte pÄ grund av institutionernas överlÀgsenhet utan pÄ grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fÄtt stÄ tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar pÄ förÀndring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta Àr en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett omrÄde pÄ vilket institutionell teori Àr tillÀmpbart Àr det svenska uppsÀgningsförfarandet.Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur legitimering av institutioner gÄr till i praktiken. Detta uppnÄs genom frÄgan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.FrÄgan besvarades genom kvalitativ data, hÀmtad frÄn intervjuer med representanter frÄn de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ vÀrdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovÀrdighet och kognitiv ogiltighet.