SammanfattningBegreppet integrering Àr nÄgot man stÀndigt kommer i kontakt med i skolans vÀrld. Men vad innebÀr integrering? Och vad Àr skillnaden mellan integrering och inkludering?NÀr man behandlar dessa begrepp hamnar man stÀndigt inom det specialpedagogiska fÀltet. I den specialpedagogiska forskningen finns det tvÄ perspektiv som Àr framtrÀdande, dessa Àr det kategoriska perspektivet samt det relationella perspektivet. Det Àr det senare som just nu lyfts i den specialpedagogiska forskningen.

Andelen avhopp fr?n den kommunala vuxenutbildningen ?r h?g. Enligt Skolverkets statistik l?g andelen avhopp mellan 18.7 och 20.2 procent under kalender?ren 2004-2009 (Skolverket 2011). Syftet med den h?r studien ?r att studera hur man som l?rare kan g?ra f?r att ?ka chansen att eleverna slutf?r de kurser de p?b?rjar. F?r att ta reda p? det har jag gjort en litteraturstudie ?ver vad forskningen ger f?r m?jliga sk?l till att eleverna s?ker kursen fr?n b?rjan samt varf?r de v?ljer att hoppa av.

Vilka kriterier a?r anva?ndbara na?r en leveranto?r av tja?nster skall utva?rderas? Beror det pa? om leveranto?ren levererar professionella tja?nster eller varor? Hur utva?rderas en professionell tja?nst? Dessa fra?gor a?r na?gra av problemen som inko?pare sta?lls mot, litteraturen besta?r av ma?ngder med kriterier och modeller fo?r inko?p av produkter men a?r bristfa?llig na?r det handlar om tja?nster. Litteratur sa?ger att besparingar pa? inko?p av tja?nster varierar mellan 10 och 29 %, medan pa? varor kan det endast variera mellan 5 till 17 %. Vid inko?p av tja?nster finns potentialen till att spara pengar, men kvaliteten pa? tja?nsten fa?r ej pa?verkas.

En tredjedel av den mat som produceras slÀngs samtidigt som en stor del av jordens befolkning svÀlter. SÄvÀl konsumenter, myndigheter, butiker och icke-statliga organisationer kan arbeta mer aktivt för att minska livsmedelssvinnet. Vissa miljömÀrkningar innehÄller kriterier för hur livsmedelsbutikers miljöarbete ska fungera. Idag det finns det ingen miljömÀrkning av butiker som stÀller krav pÄ ÄtgÀrder för att minska livsmedelssvinnet eller hur svinnet ska hanteras. Syftet med denna studie Àr att ta fram och utvÀrdera förslag till svinnreducerande kriterier för Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-mÀrkning av butiker. För att uppnÄ syftet studerades relevant litteratur och intervjuer genomfördes med anstÀllda i fem olika Bra Miljöval-mÀrkta butiker.

Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om hur lÀrandet pÄverkas av specialpedagogiska insatser, hur den har utvecklats och hur den har bedrivits inom det svenska skolvÀsendet. Gruppens betydelse för individen och de sociala kontakterna i klassen belyses. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ge röst Ät elever frÄn Är 6 - 9 om hur deras lÀrandesituation pÄverkas av att specialpedagogiska insatser sker utanför klassens ram och hur den individuella utvecklingsplanen kan vara ett stöd i deras lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer av fem elever framtrÀder olika bilder av hur de uppfattar sig sjÀlva, skolan och specialpedagogiken. De ger ocksÄ sin syn pÄ den individuella utvecklingsplanen.

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk Ären 1997-2008.Den statliga styrningen har ocksÄ studerats samt hur verksamhetens utformning förhÄller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi Àr viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvÀrdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och sprÄk har i uppdrag att ge rÄd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar.

Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra sambandet mellan lÀrare och specialpedagog/ speciallÀrare och vilken instÀllning lÀrare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkÀtform med 32 medverkande klasslÀrare för skolÄren 1-6 pÄ tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lÀrarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frÄgor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utstrÀckning Àn idag. Regelbunden handledning, sÄvÀl individuellt som i arbetslaget, Àr dock relativt sÀllsynt förekommande enligt studien.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan ocksÄ orsaka lidande och dÀrför Àr tydliga kriterier för att verifiera urtrÀning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben Àr viktiga aspekter i vÄrden och omvÄrdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urtrÀningar och extubationer hos intensivvÄrdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som anvÀnds.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urtrÀningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, instÀllda/uppmÀtta ventilatorvÀrden, blodgasvÀrden, det mentala/neurologiska tillstÄndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll Àr viktiga redskap för vÄrdpersonalen för att avgöra nÀr det Àr dags att börja urtrÀning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.