Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

Litteraturstudiens syfte Àr att skapa förstÄelse för det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Studiens frÄgestÀllningar berör vilka metoder som anvÀnts i arbete med dessa elever, samt vilken betydelse specialpedagogisk kompetens har i bemötandet av elever i behov av sÀrskilt stöd. Teorin som anvÀnds i studien Àr specialpedagogiskt perspektiv. Metoden som studien bygger pÄ Àr en systematisk litteraturstudie. Intentionen med detta Àr att belysa delar av de tillgÀngliga tillvÀgagÄngssÀtt som föresprÄkas i nutidens skola i artiklarna.

?.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

I uppsatsen har rÀttslÀget vad gÀller tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling och kvotering i arbetslivet utretts. Uppsatsen fokuserades pÄ positiv sÀrbehandling och kvotering av kön och exkluderade dÀrmed etnicitet som sÀrbehandlingsgrund. Som arbetsmetod har anvÀnts den traditionella juridiska metoden, vilken innebÀr studiet av de fyra rÀttskÀllorna, och ÀvensÄ har begreppen positiv sÀrbehandling och kvotering gjorts. Av utredningen framkom att vissa kriterier för tillÄtligheten av positiv sÀrbehandling uppstÀlls av EG-domstolen. Dessa kriterier var frÀmst att: likvÀrdiga eller nÀstintill likvÀrdiga meriter förelÄg, en objektiv bedömning av meriter gjordes, klara och öppna kriterier för bedömningen, proportionalitet mot mÄlet med den positiva sÀrbehandlingen och att ett systematiskt jÀmstÀlldhetsarbete bedrevs.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012Författare: Josefin Höjman och Jessica PerssonHandledare: Petra AnderssonTitel: Leverantörsbedömning ? Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till ÖsteuropaBakgrund: Konkurrensen i logistiksamhĂ€llet har hĂ„rdnat pĂ„ grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsstĂ€lla kundkraven sĂ„ har leverantörsbedömning med utgĂ„ngspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra pĂ„ vilket sĂ€tt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft pĂ„ marknaden. DĂ„ Östeuropeiska lĂ€nder har en stark tillvĂ€xt, har uppmĂ€rksamhet riktats Ă„t denna region. Bedömning av leverantörer frĂ„n Östeuropas lĂ„gkostnadslĂ€nder har sĂ„ledes blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess.Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda pĂ„ vilka kriterier som företag prioriterar.

Sociala nÀtverk tar stor plats pÄ Internet genom virtuella communities. AnvÀndare har en större möjlighet att nÄ dem via mobila lösningar och dÀrmed göra dem till mobila communities. Kriterierna som ligger till grund för framgÄng för virtuella communitiesvill vi applicera pÄ mobila communities. För att undersöka dessa kriterier, och bakomliggande faktorer, har vi valt att titta pÄ ?tidigt bruk? anvÀndning av en mobil community, Facebooks mobila portal med hjÀlp av Technology Acceptance Model (TAM).

Idag finns mÄnga organisationer utspridda över stora geografiska omrÄden med kunder, kontor och samarbetspartners över hela vÀrlden. Traditionellt sett innebÀr detta att de anstÀllda mÄste resa en hel del för att deltaga i möten. Detta kostar i sin tur bÄde tid och pengar. I mÄnga projekt blir det ocksÄ nödvÀndigt med samarbete mellan personer som befinner sig pÄ stora avstÄnd frÄn varandra. Det finns grupprogram som kan erbjuda grupper av mÀnniskor att hÄlla möten pÄ distans.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda begreppet folkmord och sedan analysera huruvida de vÄldshandlingar som drabbar Darfurs befolkning i Sudan kan klassificeras som folkmord eller inte. För att kunna göra detta ska vi först analysera begreppet folkmord enligt FNs stadga och sedan jÀmföra de kriterierna med andra kÀnda akademikers syn pÄ vad ett folkmord innebÀr.Vi anvÀnder oss av en kvantitativ metod och genomför vÄr undersökning med hjÀlp av ett analysschema utformat frÄn FNs kriterier för folkmord samt tre andra forskares kompletteringar. Dessa tre forskare Àr Chalk, Jonassohn och Fein. De första tvÄ Àr statsvetare och den tredje Àr sociolog. Genom att operationalisera FN stadgan samt forskarnas kriterier skapar vi bedömningskriterier för att kunna analysera konflikten i Sudan.VÄr studie visar att FNs kriterier anses vara för snÀvt av mÄnga.

Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.

Gullberg, Jessica. & Mejborn, Susanne. (2006). Specialpedagogiska insatser för barn med koncentrationssvÄrigheter i förskolan och skolans tidigare Är. (Special pedagogical efforts for children with difficulties in concentration in preschool and the earlier years of education).

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Introduktion: Produktplacering I TV och datorspel har ökat dramatisk under senare Ären. Detta till stor del för att datorspelutvecklare idag kan Äterge pro-dukter med hög detaljrikedom. En hög Ätergivningsgrad Àr dock ingen förut-sÀttning för att lyckas med en produktplacering.  IstÀllet torde det finnas fler faktorer som pÄverkar spelares attityd emot de produkter som exponeras i spel. Denna studie försöker bidra med kriterier som kan vara viktiga för en spelare vid produktplacering i förstapersonsskjutarspel.ForskningsfrÄga: Vilka kriterier kan vara betydelsefulla för generation Y och Z rörande produktplacering i FPS-spel?Metod: Denna studie behandlar FPS-spel som ett fall.