Syftet Àr att problematisera det informella elevinflytandets förutsÀttningar i undervisningspraktiken. Genom enkÀter och observationer undersöktes förutsÀttningar för det informella elevinflytandet. Genom en kvalitativ analys av resultatet av enkÀterna och observationerna kom jag fram till att det informella elevinflytandet begrÀnsas för att demokratimÄlen fÄr stÄ tillbaka för kunskapsuppdraget pÄ grund av tre anledningar. Dels fanns det inte en gemensam syn pÄ hur lÀrarna definierade begreppet i enkÀterna, dels ansÄg lÀrarna i enkÀterna att mÄl och kriterier begrÀnsade elevinflytandet. Till sist begrÀnsades elevernas inflytande i mina observationer nÀr lÀraren anvÀnde monologisk kommunikation i undervisningspraktiken.

I den svenska sjukförsÀkringen har lÀngden pÄ sjukfallen stÀndigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vÀnda för att istÀllet fÄ fler mÀnniskor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se pÄ vilket sÀtt en attitydförÀndring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsÀkringen. För att uppnÄ detta har flera mindre frÄgestÀllningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gÄtt frÄn att sjukförsÀkringen frÀmst handlat om trygghet vid inkomstbortfall pÄ grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.

Denna studie undersöker om, och i sÄ fall hur, utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan förbÀttras genom tillÀmpning av COM-objekt. För att göra detta anvÀnds fyra jÀmförelsekriterier som tagits fram utifrÄn fördelar och nackdelar med ASP respektive COM-objekt. Dessa kriterier avser att jÀmföra ASP och COM-objekt i exekveringstid av scriptkod, ÄteranvÀndning av funktionalitet, inkapsling av databasrelaterad kod och prototyputveckling. Det resultat som erhÄllits av genomförandet visar att utvecklingen av webbapplikationer med ASP kan i olika situationer tillÀmpa COM-objekt för att: förbÀttra exekveringstiden av scriptkod, förenkla ÄteranvÀndningen av funktionalitet och göra ASP-koden mer strukturerad genom att kapsla in databasrelaterad kod. Vad gÀller prototyputveckling anses dock ASP vara bÀttre anpassat, dÄ COM-objekt krÀver noggrann planering av grÀnssnittet och dessutom Àr beroende av ett testprogram för att kunna testa prototypen..

BakgrundSedering, delirium, agitation och sma?rta a?r viktiga omra?den inom intensivva?rd. Studier har visat pa? goda resultat vid bedo?mning av sederade patienter med validerade ma?tinstrument. Intensivva?rdssjuksko?terskan mo?ter den sederade patienten dagligen i sitt arbete och ska enligt kompetensbeskrivningen ta hand om kritiskt sjuka patienter med svikt i ett eller i flera organ och utifra?n patientens individuella behov fo?rebygga, behandla, lindra och utva?rdera omva?rdnadsa?tga?rder.

British Airways (BA) kritiserades pÄ 1990-talet för att vara en diskriminerande och fördomsfull organisation som exempelvis uteslöt kvinnor och fÀrgade frÄn pilotstyrkan. Idag hyllas bolaget som en föregÄngare inom mÄngfaldsarbete och mÄngkulturalitet. I uppsatsen studerar vi dels hur lÄngt BA har kommit i sitt mÄngfaldsarbete pÄ systemnivÄ och pÄ operativ nivÄ, dels vilka faktorer som drivit pÄ eller hindrat mÄngfaldsprocessen. Vi kommer fram till att BA idag uppfyller de flesta kriterier för att kunna kallas en multikulturell och inkluderande organisation. Att BA:s mÄngfaldsprocess har gÄtt snabbt beror bland annat pÄ att hindren för mÄngfald frÀmst lÄg pÄ systemnivÄ.

Den hÀr c- uppsatsen i specialpedagogik fokuserar pÄ barn som anvÀnder ett utagerande beteende i skolan och vad ett sÄdant beteende kan leda till i form av olika ÄtgÀrder. I ett nyligen framlagt slutbetÀnkande frÄn DEJA, delegationen för jÀmstÀlldhet (SOU 2010:99), stÀlls frÄgan om barns stora representation i specialpedagogiska ÄtgÀrder sker pÄ andra premisser Àn inlÀrningsmÀssiga svÄrigheter. Kan sociala och beteendemÀssiga orsaker ligga till grund för ÄtgÀrderna, undrar man? Denna hypotes utgör uppsatsens ansats. De frÄgor som fokuseras i sammanhanget, Àr huruvida exkludering av barn frÄn den gemensamma undervisningen kan ses som ett uttryck av det norm- och vÀrdesystem som rÄder inom skolan.

I skolan talas det om hur viktigt det Àr att man bedömer varje individ utifrÄn skolverkets betygskriterier. PÄ salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier nÀr man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ om eleverna blir likvÀrdigt bedömda pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestÄtt av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i tvÄ helt olika vÀrldar. En av orsakerna Àr att handledarna inte har tillrÀckligt med tid att sÀtta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lÀrarna inte tilldelas tillrÀckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om det finns svÄrigheter kring hur lÀrare bedömer och betygsÀtter inom Àmnet idrott och hÀlsa Är 9 för betyget godkÀnt. De delfrÄgor vi söker besvara Àr: Vilka kriterier anvÀnder sig lÀrarna av i sin bedömning? Hur medvetna Àr lÀrarna i sin bedömning? Vad bedömer lÀrarna och pÄ vilka grunder? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom intervjuer som transkriberas och tolkats genom den hermeneutiska modellen. Resultatet i denna undersökning visar att de rÄder brister i lÀrarnas utbildning och fortbildning, att de till viss del lever kvar i det relativa betygssystemet. Det framkom att nÀrvaro och prestation Àr viktigt för bedömning, Àven observation anvÀnds som bedömningsunderlag..

Abstract Iribarren Cortes, Laura & Lundh, Pernilla (2010) Vad gör en specialpedagog/speciallÀrare? ?What does a special educator do? Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Grunden för arbetet har varit att ta reda pÄ vad en specialpedagog och en speciallÀrare gör. FrÄgestÀllningarna omfattar vad deras uppgifter Àr och vilka strÀvansmÄl de arbetar utifrÄn. Huvudsyftet med undersökningen Àr att ge lÀsaren en större inblick i vad en specialpedagog och speciallÀrare gör och Àven belysa hur deras arbetssÀtt och arbetsmetoder kan se ut och skilja sig Ät. Syftet besvaras genom observation av tvÄ arbetsmiljöer inom den specialpedagogiska verksamheten samt intervjuer med en specialpedagog och en speciallÀrare.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) utg?r ett v?xande globalt problem vilket beror p? att de har f?rv?rvat resistens mot ett flertal antibiotikasorter. Resistensutvecklingen kan f?rklaras av felaktig anv?ndning av antibiotika och ?kar i takt med globalisering och v?sterl?ndskt resande. MRB ?r en utmaning f?r sjukv?rden och det kr?vs s?rskilda rutiner f?r att minska smittspridningen och bevara patients?kerheten.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ lÀrares och specialpedagogers förhÄllningssÀtt gentemot pedagogisk hantering av elever som saknar diagnos men har ett ÄtgÀrdsprogram. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har bÄde kvalitativ och kvantitativ metodansats valts samt kombinerats. Resultatet bygger pÄ frÄgestÀllningarnas tre teman: ÄtgÀrdsprogrammets nytta, undervisningens utformning samt kriterier för utvÀrdering och revidering.Resultatet visar att dessa frÄgor Àr komplexa dilemman bestÄende av flera bestÄndsdelar, dels pÄ grund av spÀnningen mellan mÄlstyrning och enskilda skolors specifika omstÀndigheter och dels utifrÄn pedagogernas skilda uppfattningar om pedagogik och specialpedagogik..

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Det övergripande syftet med examensarbetet har varit att undersöka huruvida en skola med ett kompensatoriskt arbetssÀtt vad gÀller den specialpedagogiska undervisningen Àr med om att konstruera, och möjligtvis upprÀtthÄlla, ett ?vi och dom? bland eleverna. Betoning har lagts pÄ hur de elever som gÄr i sÀrskild undervisningsgrupp uppfattas av skolans övriga elever. Detta har skett utifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver skolans elever den sÀrskilda undervisningsgruppen som fenomen? ? Hur ser de övriga eleverna pÄ de elever som undervisas i sÀrskild undervisnings-grupp? En kvalitativ forskningsansats antogs dÀr kvalitativa intervjuer var metoden för insamlandet av det empiriska materialet.