Detta examensarbete har syftat till att utveckla en robotplattform som kan anvÀndas i kursen ?Design av mobila autonoma robotar? för studenter pÄ Elektronikdesign vid Campus Norrköping.Arbetet har utgÄtt frÄn en modell som visar pÄ robotens tÀnkta utseende. UtifrÄn ett antal kriterier har val av batterier, motorer och styrelektronik gjorts. Arbetet har sedan fokuserats pÄ att ta fram hÄrdvara till styrelektroniken samt ett bakplan dÀr studenternas styrkort monteras. Ett kretskort för styrkortet och ett för bakplanet har tillverkats i ITN:s mönsterkortslaboratorium.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser upplever/upplevt sin skolgÄng utifrÄn deras eget perspektiv. Teori: För att förstÄ ungdomarnas upplevelser anvÀnder vi ett relationellt perspektiv som hör hemma i det specialpedagogiska fÀltet. Metod: Studien utgÄr frÄn fenomenologin dÀr en livsvÀrldsansats har valts för att förstÄ ungdomarnas upplevelser och erfarenheter av deras skolgÄng. I en livsvÀrldsansats fÄr man möjlighet att ta del av mÀnniskors erfarenheter och upplevelser och synliggöra dem. Studiens datainsamling grundar sig pÄ fyra fenomenologiska intervjuer dÀr ungdomarnas upplevelser och erfarenheter synliggörs.

Det finns mÄnga teorier kring det sociala ansvar företag bör ta och en av dem Àr Corporate Citizenship. Terminologin inom detta omrÄde tycks tilltala företag och de sÀger sig gÀrna vara ?goda samhÀllsmedborgare?. FrÄgan Àr vad det betyder att vara en medborgare och vad detta i sin tur innebÀr för företagen.Flera författare har stÀllt upp kriterier för vad ett företag bör uppfylla för att rÀknas som god samhÀllsmedborgare, men det saknas till stora delar empirisk forskning. Denna uppsats för fram en analysmodell bestÄende av fem karaktÀrsdrag en god företagsmedborgare bör inneha och applicerar detta pÄ Ätta företag.

Vi har valt att undersöka progressionen i elevinflytandet i en verksamhet pÄ en skola i Mellansverige, dÀr vi har fokuserat pÄ elevens perspektiv och lÀrarens roll. Vi har undersökt progressionen i Ärskurserna 1, 3 och 5 för att se skillnader och likheter i elevinflytandet. VÄrt syfte Àr att undersöka om eleverna har det inflytandet som de Àr berÀttigade till utifrÄn styrdokumenten. Vi har anvÀnt oss av bÄde intervjuer med elever och lÀrare och av observationer. Resultatet visar att elever, oberoende av vilken Ärskurs som de befinner sig i, vill ha ett ökat elevinflytande utifrÄn intressen och idéer.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Skollagen idag stÀller inga krav pÄ den fysiska utemiljön pÄ skolorna. DÄ barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och dÄ hÀlften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen Àr det viktigt att skolgÄrdarna, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgÄrdar i Uppsala och jÀmföra deras innehÄll mot vad litteraturen sÀger om fysisk aktivitet. MÄlet var att ta reda pÄ vad som Àr en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgÄrdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades pÄ inventeringar och intervjuer med lÀrare pÄ de aktuella skolorna. TvÄ av de tre skolorna valdes utifrÄn deras lÀge i staden.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tillgÀnglig litteratur betrÀffande taktil beröring som alternativ smÀrtbehandlingsmetod samt vilka effekter taktil beröring har pÄ patientens smÀrtupplevelse och för vÄrdgivande personal. Metoden som anvÀndes var Goodmans modell för evidensbaserad litteraturgranskning. Tio artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman et al (2006). Resultat visar vikten av beröring som metod för minskning av smÀrta, samt andra effekter som förbÀttrad sinnestÀmning och ökad livskvalitet hos patienter. Positiva och negativa effekter av beröringsbehandling för vÄrd-personalen har tagits upp i nÄgra inkluderade studier..

Bakgrund: Sepsis ?r ett livshotande tillst?nd som i ca 20% av fallen resulterar i en d?dlig utg?ng. Eftersom sjukdomsf?rloppet ofta ?r akut ?r tidig identifiering och omedelbara ?tg?rder avg?rande f?r att f?rb?ttra patientens prognos. F?r att underl?tta detta anv?nds olika screeninginstrument som st?d i bed?mningen.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

ProblemomrÄde Vi har bÄda arbetat en lÀngre tid i skolans Är F-6 och kommit i kontakt med mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄr erfarenhet Àr att arbetet med att utreda elevers behov av sÀrskilt stöd ser vÀldigt olika ut pÄ skolorna och att Àven specialpedagogens roll i detta arbete ser olika ut. Syfte och preciserade frÄgestÀllningar Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur specialpedagoger beskriver att de arbetar med pedagogisk utredning samt hur dokumentationen i detta arbete ser ut i skolÄr F-6. Vi vill ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen har, samt se vilka likheter och olikheter det finns inom detta omrÄde. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: ? Hur beskriver specialpedagoger att de arbetar med pedagogiska utredningar i skolÄr F-6? ? Hur ser dokumentationen i detta arbete ut? Teoretisk ram I undersökningen utgÄr vi frÄn tvÄ teoretiska ansatser.

Dyslexi innebÀr problem med att lÀsa och skriva. Problemet Àr vanligt och cirka fem till tio procent av alla skolbarn berÀknas ha dyslexi. Dyslexi Àr ett funktionshinder som ofta leder till ohÀlsa hos skolbarn. OhÀlsan Àr svÄrtolkad och skolsköterskan har en viktig roll i att förebygga, upptÀcka samt minska konsekvenserna av funktionshindret. Syftet med studien var att identifiera tecken pÄ ohÀlsa hos barn med dyslexi och vilka faktorer som pÄverkar ohÀlsan.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

Mobila intensivvÄrdsgrupper (MIG) som i samverkan med vÄrdavdelningars sjuksköterskor kan identifiera, bedöma samt handlÀgga patienters vÄrdbehov har successivt implementerats inom sjukvÄrden internationellt sedan mitten av 90-talet, med syfte att minska vÄrdtid och dödlighet. Inom svensk sjukvÄrd har detta implementerats sedan mitten av 2000-talet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av konsultation och samverkan med mobila intensivvÄrdsgrupper. En undersökande intervjustudie genomfördes och insamlad data analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade sig i tvÄ huvudkategorier; VÀgen till beslut och Samverkan med MIG.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur individualiserad undervisning fungerar i praktiken. Fyra huvudomrÄden,som anses vara grundlÀggande kriterier för individualiserad undervisning dvs. ansvar, planering, motivation och kontroll undersöks nÀrmare. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av fem kvalitativa intervjuer med lÀrare som dagligen arbetar med individualiserad undervisning i grundskolans senare Är. ErhÄllna resultat visar att variation av innehÄll och arbetssÀtt fungerar enligt teorin.