IntroduktionUtifrån den samhällssyn som råder diskrimineras ofta personer med funktionsnedsättningar genom att betraktas som otillräckliga för att inkluderas i samhället. Inkludering av barn och ungdomar inom idrottsorganisationer ser olika ut. Å ena sidan inkluderas de i idrottsrörelsen genom handikappsidrottsföreningar, å andra sidan inkluderas de i idrottsföreningar som erbjuder dem att vara medlemmar i verksamheten. Genom att inkluderas i idrottsföreningar kan allmänhetens attityd om olika funktionsnedsättningar avdramatiseras. Orter med begränsat deltagarantal kan även försvåra bildandet av speciella handikappidrottsorganisationer.

Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrån rektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Title: Spykist ? of course, what then? - A study of the future plans of young music students in a Swedish high school. This study is dedicated to examine in what direction music students on a Swedish high school are planning to continue their education. The students, mainly 18-19 years old, are in different ways influenced in their specialised music studies by the arts program offered by their school. Will they aim for future higher musical studies or are they satisfied to have music only as a leisure pursuit? This study is based on a survey which included 99 students from grades 2 and 3 in a high school in the south of Sweden, called "Spyken".

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berättelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i länet finns det spår kvar efter dem. Det förekommer till exempel lämningar från där de bodde, bevarande föremål samt ortnamn som återger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spår i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.

Vårt samhälle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sårbart, nya riskkällor har tillkommit och det är viktigt att räddningsarbetet vid en insats kommer igång snabbt och blir så effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor står det att: ?Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstånden mellan närmaste räddningstjänst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgången av händelsen blir mindre lyckosam på grund av lång tid innan räddningstjänsten anlänt.

Den här uppsatsen problemställning är att tillväxttakten av nya företag i regioner som får högt statligt stöd är jämförbar med regioner som får lågt statligt stöd, samtidigt som den ekonomiska tillväxttakten är lägre i de regioner som erhåller högt statligt stöd än i de regioner som får lite statligt stöd. Istället borde det vara så att i regioner som erhåller högt statligt stöd bildas fler företag än i regioner som får lågt stöd, och att den ekonomiska tillväxten åtminstone ligger i paritet med de regioner som erhåller lågt statligt stöd. Därför är uppsatsens syfte att undersöka om det går att skapa ett gynnsamt företagsklimat med offentliga politiska instrument, när det resultatet av de hittills gjorda statliga satsningarna är så lågt. För att kunna besvara denna frågeställning, är det av vikt att veta vilka faktorer som styr bildningen av nya företag. Skälet är att det kan finnas liknande faktorer som styr både bildandet av företag, och förutsättningarna för att få redan existerande företag att växa.

Denna C-uppsats handlar om den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland och hur det maoriska samhället till följd av detta förändrades drastiskt. Mitt syfte är att belysa hur den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berövat maorierna deras mark och vilka konsekvenser det fått för maorisk samhällsutveckling. Frågeställningen är: Hur har förlusten av marken påverkat den maoriska samhällsutvecklingen? Kan markkonflikterna mellan maorier och pakhea lösas? Finns det någon framtid för maorierna på Nya Zeeland? Den brittiska kolonisationen av Nya Zeeland berodde dels på imperialistisk tävlan om att lägga under sig nya territorium, men det nya landet fungerade även som en säkerhetsventil för Englands befolkning som ökade kraftigt under 1800-talet. Det industrialiserade och kapitalistiska samhället hungrade efter utländska marknader, råvaror, billig arbetskraft och lönsam jord.

Sammanfattning Park och Naturförvaltningen i Göteborg har tagit fram en parkplan för Biskopsgården där man pekar på en möjlig utveckling av närområdet runt sjön Svarte Mosse. Mitt mål med detta examensarbete har varit att utifrån en förståelse för de lokala förhållandena utveckla ett program med kriterier för hur området skulle kunna utvecklas samt göra ett förslag på gestaltning. Efterforskningar bland olika källor gav ett generellt svar på vad som är en bra park. Genom att studera statistik, dagstidningar och prata med boende i stadsdelen så konstaterar jag att det karaktäristiska för Norra Biskopsgården är resurssvaghet, trångboddhet, hög otrygghet och en stor andel unga. Detta tror jag sammanfattningsvis gör utemiljön viktigare i så kallade utsatta områden. Jag valde att arbeta med ett grönområde som angränsar till en typ av stadsstruktur som har blivit kraftigt kritiserat för utemiljön. Därför valde jag att göra en bakgrundstudie av modernistiska förorter.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att äldre spår helt raderas ut.

Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar.