Kräftfisket i Råneälv
en analys av institutionerna som reglerar en gemensam resurspool
Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder. De regler som den amerikanske professorn Elinor Ostrom med kollegor återfunnit som en sorts nyckelförutsättningar hos fungerande förvaltningssituationer bildar designprinciper för utformandet av institutioner för hållbar förvaltning. Dessa åtta (sju används i uppsatsen) designprinciper har kommit fram genom mer än femton års forskning om gemensamma resurspooler världen över. Går det att återfinna dessa i organisationen runt kräftfisket i Råneälv och beror den lyckade förvaltningen på eventuell förekomst av dessa designprinciper eller behövs det mer för att allt ska fungera? Uppsatsens syfte är att analysera institutionerna runt den gemensamma resurspoolen som kräftbeståndet utgör med hjälp av Ostroms designprinciper och the IAD ? framework. Dessa både formella och informella institutioner möjliggör ganska stora regelbundna uttag ur resursen. Ändå överlever den och dessutom utökas. Dessutom undersöker uppsatsen om det finns ytterligare faktorer så som förekomst av socialt kapital eller speciella fysiska, biologiska orsaker till den hållbara förvaltningen. Frågeställningarna är ? Vilka är de regler och institutioner som organiserar förvaltningen av den gemensamma resurpoolen kräftfisket i Råneälv så att den inte riskerar utarmning? ? Varför ser de formella och de informella institutionerna ut som de gör? ? Vilken betydelse har de traditioner och festligheter som är förknippade med fiske och ätande av kräftor, för skapande av socialt kapital och resursens bevarande? Uppsatsens tredje kapitel tar upp en del biologi i syfte att förstå varför vissa regler ser ut som de gör. Enligt IAD?framework och Mark T. Imperial, forskare i ämnet CPR:s, börjar alltid analysen av institutioner i den biofysiska världen eftersom den påverkar vad institutionerna behöver skydda resursen ifrån. Genom litteraturstudier av lagtexter och en kvalitativ intervju med byaåldersmannen, ordförande och talesman i Rånbyns samfällighetsförening, fann jag de regler som organiserar förvaltningen av resurspoolen. De har på alla nivåer stora likheter med vad the self - governing model och IAD-framework funnit som nyckelförutsättningar för hållbar förvaltning. Och det har nog en stor del i den lyckade situationen. Det sociala kapitalet är dock svårt att se och mäta, men man kan få indikationer på att det finns genom att studera normerna i samhället, den lokala kunskapen om resursen och i vilken utsträckning användarna faktiskt följer reglerna. Det handlar om att lita på ?de andra?. Det spelar ingen roll om reglerna är framtagna enligt konstens alla regler om inte användarna följer dem. Regler fungerar inte av sig själva. Vidare fanns starka indicier på att en stor del i varför kräftan inte hotas av allmänningarnas tragedi beror på dess speciella biologiska beteende. Kräftan är nämligen nästintill omöjlig att fånga under andra perioder än under just fisket. Den kommer då fram efter att ha legat gömd under flera veckor i väntan på att det nya skalet skulle hårdna och är utsvulten.