Knegarna som kör Porsche och prinsen som gömmer en folklig varmkorv
en kritisk diskursanalys av tidningen Expressens möjligheter att leva upp till journalistikens idéer och ideal
Idag befinner vi oss i en tid när medierna blir allt fler och når ut till en allt större del av befolkningen. Därför är mediernas makt att påverka större än någonsin. På grund av detta är det viktigt för alla medborgare att förstå hur medierna konstruerar vad som ses som normalt och onormalt. Pengar har en stor betydelse i vårt samhälle. Förutom det självklara, att ha mat för dagen och tak över huvudet ses det som beundransvärt att ha mycket pengar. Ett av våra syften var att ta reda på vilken roll Expressen spelar, om de legitimerar eller ifrågasätter det rådande förhållandet där pengar ses som något eftersträvansvärt. Vi ville också undersöka vilken betydelse av pengar i samhället som kvällstidningen Expressen målar upp och vad det säger om hur Expressen tycker att samhället är och bör vara. Genom dessa två frågeställningar ville vi också få ett svar på arbetets övergripande syfte som handlar om vilken möjlighet tidningen har att leva upp till journalistikens idéer och ideal om bland annat objektivitet och att förmedla sanning. Vi har gjort en kritisk diskursanalys och har bland annat använt John B Thompsons modell för hur ideologi arbetar i medierna, att det inte är texten i sig som är ideologisk utan tolkningen av den. Vi har även utgått ifrån semiotiska och strukturalistiska begrepp för att förstå de underliggande strukturer och symboler som artiklarna innehåller. Vi har gjort både ideologikritiska och journalistiska analyser av artiklarna. I en ideologikritiskanalys hittade vi de underliggande strukturerna medan vi i en journalistisk analys betonar vad som skrivs och hur det framställs. Från en slumpmässigt vald vecka plockade vi ut fem exempel på artiklar ur Expressen. Vi hade vissa kriterier när vi valde de fem artiklarna, utifrån de frågor vi ställde upp. De artiklar vi analyserade hade alla med ekonomi att göra på något sätt, dessutom valde vi artiklar som var lite längre. Artiklarna skulle vara skrivna av olika reportrar för att undvika att urvalet blir beroende av en journalists uppfattning. Artiklarna ska kunna ses som representativa för tidningen. Efter att ha analyserat de fem artiklarna kan vi konstatera att Expressen legitimerar de rådande strukturella förhållanden som finns i samhället. I alla artiklarna finns antingen förhållandet rik- fattig eller så finns symboler för rikedom, som dyra bilar och alkoholvanor. Expressen framställer ofta dessa saker som viktiga och självklara men problematiserar aldrig varför en del människor har mer pengar och om de har rätt till det. Dessutom döljs konflikten mellan rika och fattiga, för om det finns rika människor måste andra vara fattiga. I och med det framställs det kapitalistiska systemet som självklart och inga alternativa, oppositionella synsätt kommer fram vilket gör att det samhälle vi har idag består. Vilken betydelse sätter Expressen till pengar? Stor betydelse. I undersökningen hittade vi binära motsatsförhållanden som kan illustreras genom en folklig varmkorv och en Ferrari för åtta miljoner. Illustrationen kommer från två av de artiklar vi har analyserat. En om hur prins Harry från England gömmer en ?folklig varmkorv? bakom ryggen på ett fotografi. Den andra artikeln handlar om hur Stefan Eriksson, en svensk affärsman, kvaddat sin Ferrari som kostat åtta miljoner. Eftersom varmkorven representerar arbetarklass och därmed låg status och låg inkomst är det något som rika inte ska befatta sig med utan ska dölja bakom ryggen. Det är med andra ord skamset att associeras med symboler för sådant som indikerar låg ekonomisk status. Ferrarin, å andra sidan, representerar rikedom och välstånd och är värd att visa upp, vilket är anledningen till att artikeln skrivs. Expressen ger alltså Ferrarin (rikedom) högre status än varmkorven (fattigdom) vilket är att frångå de journalistiska idealen. Vår journalistiska analys visar att ingen av artiklarna går in på djupet för att förklara varför samhällsstrukturen ser ut som den gör eller presenterar alternativ till den. Det är ett typiskt kännetecken för tidningar i allmänhet och kvällstidningar i synnerhet, nämligen att de tar upp saker som är sensationella, hårdvinklar dessa och ställer sällan grundläggande frågor som varför, och hur det skulle kunna vara istället. Utifrån det vi har nämnt kan vi konstatera att de journalistiska idealen är omöjliga att uppnå, naturligtvis även för Expressen. Medierna har en önskan om att vara oberoende, objektiva och förmedla sanningen. Det här låter väldigt bra i teorin men är i praktiken omöjligt att leva upp till. Lönsamheten på medieföretag är överordnad de publicistiska idéerna. Sanning och objektivitet finns inte utan är en konstruktion. Dessutom påverkas alla journalister av egna erfarenheter och upplevelser samt redaktionens traditioner och hierarki. I de artiklar vi har undersökt har vi dessutom funnit att Expressen gör medvetna övertramp mot de journalistiska idéerna och idealen när de till exempel använder värdeladdade ord och uttryck.